Publicerad 1900   Lämna synpunkter
APOLOGIST ap1ologis4t l. ap1å-, stundom ap1ω-, l. -lå-, l. 01—, i Svld o. Nld äfv. -jis4t (apologi´st Weste, apålåjísst Dalin), i bet. 1, 2 m., i bet. 3 r.; best. -en; pl. -er. Anm. I ä. tid användes den lat. formen apologista. Thyselius Handl. lärov. 2: 269 (1653).
Etymologi
[af nylat. apologista, eg. räknemästare, lärare i räknekonsten, bildadt med (den urspr. gr.) afledningsändelsen -ista (gr. –ίστης) af gr. ἀπολογίζεσϑαι, föra räkenskap, af ἀπόλογος, berättelse, beräkning, räkenskapsbok (se APOLOG)]
(i fråga om förh. i ä. tid)
1) titel dels för lärare som skötte undervisningen i den gm 1649 års skolordning inrättade, med trivialskolan förenade skrifvarklassen, dels för lärare vid den gm 1724 års skolordning inrättade apologistklassen, dels för vissa lärare vid den gm 1820 års skolordning inrättade apologistskolan. Laurelius i KOF II. 1: 445 (1659). Uti Apologistens eller Räkne-mästarens Class, undervisas the, som icke ärna framgent hålla sig vid studierna. Skolordn. 1724, s. 13. Apologisten vid denna Stads Trivial-Schola. GT 1788, nr 1, s. 3. De, som til Apologister söka befordran, böra i synnerhet upte (dvs. förete) vederbörliga bevis, at de vid Academíen vinlagt sig om de Mathematiska Vetenskaperna. Skolordn. 1807, s. 8. En lägre Elementar-skola, med Rector, tvänne Colleger och en Apologist. Thyselius Handl. lärov. 2: 278 (1835).
2) (mindre br.) lärjunge tillhörande apologistskola. Lärjungar äro: 1) Trivialister .. 2) Civilister .. 3) Apologister — de som begagna undervisningen i alla Läroämnen utom i Grekiska och Latin. Betänk. ang. undervisn. 1828, Bil. B, s. 1. Anm. Ännu i början af 1850-talet användes ordet för att beteckna lärjunge på reala linjen, realist.
3) (hvard.) klass l. afdelning af apologistskola; apologistklass. Krigsråd hölls af de ledande andarna i rektors klass och den öfre apologisten. Rydberg Varia 265 (1891).
Ssgr (i allm. till 1): APOLOGIST-AFDELNING1003~ l. 0103~020, i skola; jfr -KLASS. Ber. af revis. öfv. elem.-lärov. 1825, s. 31.
(2) -BILDNING~20. bildning som kan vinnas af lärjunge vid apologistskola. De Statens Embets- och Tjenstemän, af hvilka kunde fordras Academisk eller blott fullständig Apologistbildning. J. N. Cramér i Ber. af revis. öfv. elem.-lärov. 1843, Bil. S, s. 10. —
-KLASS~2.
a) om den gm 1649 års skolordning inrättade skrifvarklassen. År 1684 (erhöll) .. Vadstena .. en räknekammare (apologistklass). Hollander Sv. underv. hist. 1: 396 (1884). I förbindelse med trivialskolorna inrättades (gm 1649 års skolordn.) en ny klass, den så kallade apologist- eller skrifvareklassen. Schybergson Finl. 1: 457 (1887).
b) benämning på den gm 1724 års skolordning inrättade, med trivialskolan förenade parallellafdelningen för undervisning i de s. k. reala läroämnena. Trivial Skolornes Apologist Classer. Leinberg Skolv. 2: 19 (1802). Den första (klassen i trivialskolorna) må blifva förberedande för alla Scholpiltarne i hvad väg de söka undervisning; från hvilken Class de, som ämna sig åt Litteraira yrken, .. upflyttas til de i Trivial-Scholorna befinteliga öfriga Classer; men de åter, som vilja förvärfva sig i Näringarna nyttiga kunskaper, ingå i den för dessa egenteligen bestämda ApologistClassen. Skolordn. 1807, s. 30. En så kallad Apologist-Class, i hvilken hvarken de Lärda Språken eller någon Vetenskap lärdes. Försl. t. skolordn. 1817, s. X.
-LINJE~20. Lemke Visby lärov. 23 (1875).
-SKOLA~20. gm 1820 års skolordning införd, till 1849 bestående skola för undervisning i de s. k. reala ämnena. De på Statens bekostnad inrättade Elementar-Läroverk vare fördelade i Tvänne Classer: Apologist-Skolor och Lärdoms-Skolor. Undervisningen och öfningarne inom de förra skola åsyfta beredande till allmän medborgerlig bildning. Skolordn. 1820, s. 5. Lägre Apologist-Skolor med en Rector och en Collega. Därs. 6. Storkyrko-Församlingens Lägre Apologist-Skola. DA 1825, nr 8, s. 3. Lärdoms- och Apologist-skola. Wallin Invign. 11 (1837). Apologist-skolor af 2 till 3 klasser, hvari skulle läras: kristendom, mathematik, historia, geografi .., hufvudbegreppen af Sveriges lag- och statskunskap .., svenska språkets rättskrifning, jemte franska och tyska. Rietz Sk. skolv. 168 (1848). Gymnasium skall med Lärdoms- och Apologist-skola förenas till ett sammanhängande Läroverk. SFS 1849, nr 52, s. 4.
-SKOLE-LÄRARE—00~200. J. C. Söderberg i Ber. af revis. öfv. elem.-lärov. 1843, Bil. S, s. 111. —
-TJÄNST~2. anställning som lärare vid apologistskola l. -klass. Schotte Nyköp. lärov. hist. 2: 41 (1880).
(2) -VÄG~2. jfr -LINJE. J. C. Söderberg i Ber. af revis. öfv. elem.-lärov. 1843, s. 89. —
-ÄMNE~20. ämne hvari undervisas i apologistskola. J. N. Cramér i Ber. af revis. öfv. elem.-lärov. 1843, Bil. S, s. 3.
Anm. I ä. tid förekommer ss. första led i ssgr den lat. genitivformen på . Apologistæ embetet uti .. Trivial Scholan. Leinberg Skolv. 1: 234 (1684).

 

Spalt A 1992 band 2, 1900

Webbansvarig