Publicerad 1900   Lämna synpunkter
ANSTIFTERSKA an3~stif2terska, f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[jfr d. anstifterske]
fem. till ANSTIFTARE. — särsk. motsv. ANSTIFTA 2 a. Wikforss (1804, under anstifterinn). Sigrid Storråda hade varit anstifterska till den fäjd, som vållade Olof Tryggvasons fall. A. M. Strinnholm (1862) enl. Kindblad (1867). Sägnen framställer Drahomira såsom anstifterska af våldsgerningen. NF 10: 177 (1886). — jfr ANSTIFTARINNA.

 

Spalt A 1779 band 2, 1900

Webbansvarig