Publicerad 1898   Lämna synpunkter
ANDEMENING an3de~me2niŋ, r. l. f.; best. -en; pl. (föga br.) -ar.
Etymologi
[bildadt i anslutning till ANDE VIII 5 b β (jfr det där anf. språkprofvet från Rydelius)]
1) (i högre stil, numera mindre br.) förborgad djupare mening; andlig mening l. betydelse; högre mening. Min mening .. är ingalunda att förklara Dagens stunder för ett allegoriskt poem .. Man behöfver icke der söka någon särskild andemening för hvarje vers. Tegnér 3: 161 (1819). Liksom Moses slog sin staf emot hälleberget, så pressar äfven W(allin) en skön andemening ur det torraste, det obetydligaste bibelspråk. Dens. 5: 249 (1822). De förstå ej det talet, åtminstone ej i den sanna andemeningen. Wallin 2 Pred. 1: 135 (1826). Brunius Gotl. k. 3: 108 (1866). — särsk.
a) (†) allegorisk l. mystisk förklaring l. tydning; allegori. Björnar (beteckna) .. elaka menniskor (den sannaste Andemening som fins i hela Swedenborg). Kellgren 2: 102 (1787). Judarnas Cabbala; det vill säga den mystiska förklaringen eller Andemeningen af Gamla Testamentet. Därs. 104.
b) innersta syfte, ändamål l. uppgift. Andemeningen med .. (gymnasierna) är så god, att man tryggt kan följa den såsom den bästa. Törneros Bref 1: 218 (1827). Sång, kärlek, i förening, / Är lifvets andemening. J. Nyberg (1854) enl. Kindblad (1867). Med Frimurareordens andemening och ändamål .. öfverensstämmande. Oscar II Skr. IV 1: 27 (1867, 1890).
2) (i sht hvard.) om den dolda egentliga l. rätta innebörden l. innersta betydelsen af l. i ngt l. meningen med ngt; det som eg. åsyftas. Jag finner nu än mer rätta andemeningen af dessa hans ord. Cederborgh UvT 2: 8 (1809). Detta var andemeningen af komiténs förslag. A. O. Lindfors i Tegnérs ppr 296 (1828). Kammarjungfrun uppkom med underrättelse, att ”herrskapet dricker the”. Jag förstod andemeningen och nedsteg. C. F. Dahlgren S. arb. 4: 69 (1830). Då jag såg till andemeningen i denna (hårdhändta) omfamning, måste jag bli nöjd. Bremer Grann. 1: 2 (1837). Jag förstår ganska väl andemeningen med din hitresa. Almqvist (1842). En liten epilog / Som säger hvad i dunkelt tal för andemening låg. Hagberg Shaksp. 6: 197 (1849). Odhner G. III:s hist. 1: 204 (1885). — (mindre br.) dunkel antydan, förstucken syftning l. anspelning. Jag kunde nu icke rätt fatta hans andemeningar ibland. Knorring Kusin. 1: 84 (1834). Hvarför just Benedictus? Det ligger visst någon andemening under det der Benedictus? Hagberg Shaksp. 2: 73 (1847).

 

Spalt A 1342 band 1, 1898

Webbansvarig