Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AFVELSAMHET a3velsam~he2t (a`fvelsamhet Weste), r. l. f.; best. -en.
egenskapen att vara afvelsam; i sht motsv. AFVELSAM 2: fruktsamhet. Serenius (1734, under prolifickness). — särsk.
a) (numera mindre br.) om människor. Turkiska nations afvelsamhet. Westerdahl 214 (1764). jfr: På desse senare 10 års tid (har) afvelsamheten här bestigit sig til något mera än 5. barn på hjonelaget. Gadd Intr. i VetA 1761, s. 14. — i personifikation: Deleen Ordb. i fabelläran 1: 41 (1831).
b) om djur. Bläckfiskens afvelsamhet är ganska stor; och är utrönt at en enda kan lägga emellan 30 til 40,000 ägg. Fischerström 2: 247 (1780). Ju större kapacitet ett djur har till upprätthållande af sin existens, dess mindre är dess afvelsamhet, och tvärtom. Lejoninnan föder en unge; i flugan har man funnit tolftusen ägg. Palmær 139 (1848). Lindqvist i NF 15: 1116 (1891).

 

Spalt A 733 band 1, 1898

Webbansvarig