Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AFSTEKA a3v~ste2ka, v. -er, -te, -t, -t. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[jfr d. afstege]
(föga br.) vederbörligen l. tillräckligt steka. Lind (1749, under abbraten). I grytan lägges ett par rödlökar, som förut blifvit afstekta i askan. G. Björklund enl. Kindblad (1867). Larsen (1884).

 

Spalt A 573 band 1, 1898

Webbansvarig