Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AFDOFTA a3v~dof2ta, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[jfr t. abduften]
(mindre br.) förflyga i form af doft l. fint stoft; minskas därigenom, att en del förflyger ss. doft l. fint stoft; afdamma. Krutets starka afdoftning (i krutkvarnen) .. kan vara orsak til (explosioner). Knutberg Intr. i VetA 1754, s. 18. SP 1779, nr 52, Bih. 2. Då färger rifvas torra afdoftar mycket. Kindblad (1840, 1867).

 

Spalt A 151 band 1, 1898

Webbansvarig