Publicerad 2010   Lämna synpunkter
UNDERGROUND an4dergra͡ωnd l. -gra͡und, äv. 32, äv. med mer l. mindre genuint engelskt uttal, l. (numera bl. tillf.) UNDERGRUND un3dergrun2d, sbst.1, r.; best. -en; pl. (tillf.) -s.
Ordformer
(underground 1930 osv. undergrund 1930 osv.)
Etymologi
[jfr d. undergrund, nor. undergrunn; av eng. underground, ssg av under, under (se UNDER, prep. o. adv.), o. ground, mark (se GRUND, sbst.1)]
1) (numera bl. tillf.) tunnelbana; särsk. om tunnelbanan i London. 1160000 passagerare fraktas varje dag med Londons undergrund. SvD(B) 8/6 1930, Bil. s. 7. Stockholms stad får undergrund. UNT 12/3 1936, s. 1.
2) ss. benämning på olika kulturella l. samhälleliga l. politiska yttringar utanför (o. riktade mot) det etablerade kulturlivet l. samhället; motkultur; särsk. ss. förled i (l. elliptiskt för) ssgr; äv. i mer l. mindre adjektivisk anv. (jfr UNDER-JORDISK 1 c); jfr SUB-KULTUR. ”Underground” är ett av de vaga samlingsnamnen på den nya pop som växer sig allt starkare. GHT 19/2 1969, s. 10. Mainstream, den breda vägen, det är närapå ett skällsord för (musikern) Paul Barker. Han hör hemma i subkulturerna, i utkanterna, inom underground. DN 24/8 1992, s. B4. Att vara gay är fortfarande att vara utsatt. Att på några få decennier gå från underground till att bli en synlig del i samhället är en snabb utveckling där fördomarna inte hängt med i svängarna. DN 27/10 1998, s. B1. Skamusiken, fortfarande lika oborstad och underground som den hade varit under 1960-talets första år, lyftes fram och kontakt upprättades med den kultur som växt fram runt Londons jamaikanska ”rude boys”. GbgP 12/3 2002, s. 40.
Ssgr [i allm. med motsvarigheter i eng.] (till 2): UNDERGROUND-, äv. UNDERGROUNDS-BAND. band som spelar undergroundmusik. GHT 19/2 1969, s. 10. Stene berättade .. om den här planerade festen på Gärdet och att han tänkte sätta ihop ett band, ett riktigt undergroundband. Östergren Gentl. 249 (1980).
-FILM. film (se d. o. 2) som i fråga om innehåll l. genre l. finansiering l. distribution o. d. skiljer sig från den kommersiella l. etablerade o. d. Expressen 19/9 1970, s. 43. Vad som nu händer är att den amerikanska undergroundfilmen splittras upp på tusen olika grenar och grupper. Att några gör poetiska, inåtvända stycken och andra socialt eller politiskt militanta ”newsreels” är inget fel. DN 24/11 1970, s. 12.
-KULTUR. kultur (se d. o. 8) utanför (o. riktad mot) det etablerade kulturlivet l. samhället; motkultur; subkultur. Författaren Tomas Löfström tar i två artiklar upp undergroundkulturen i USA. I dagens tillbakablick beskriver han hur den utvecklas från en subkultur – en kultur som var skild från totalkulturen utan att stå i fundamental konflikt med den – till att bli en motkultur, ett hot mot samhället. SDS 24/6 1975, s. 3.
-MUSIK. musik som i fråga om genre l. framförande o. d. skiljer sig l. tar avstånd från den kommersiella l. etablerade o. d. musiken. Den särskilt ljudmedvetna undergroundmusiken. DN 5/3 1969, s. 4. Naeem Juwan började rappa under andra hälften av nittiotalet, när en våg av undergroundmusik sköljde över världen som en reaktion mot den kommersialiserade topplistehiphoppen. DN 3/6 2006, s. C14.
-PRESS. press (se press, sbst.1 5) som i fråga om innehåll l. finansiering l. distribution o. d. skiljer sig från den kommersiella l. etablerade o. d.; i sht i sg. best.; jfr -tidning. DN 19/5 1968, Söndagsbil. s. 3. En sak kommer i alla fall den vita undergroundpressen (i USA) att få vara ensam om under 1970. En kampanj för legalisering av marijuana. DN 21/12 1969, Söndagsbil. s. 2.
-TIDNING. jfr -press. Det senaste numret av den numera erkända undergrundstidningen Private Eye. DN 14/11 1971, s. 11.

 

Spalt U 159 band 36, 2010

Webbansvarig