Publicerad 2007   Lämna synpunkter
TRAGEDI traʃ1edi4, r. l. f.; best. -n l. -en; pl. -er; förr äv. TRAGEDIA, r. l. f.; pl. -er, l. TRAGEDIE, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(tragedi 1796 osv. tragedia (-æd-) 1635–1749. tragedie 1757–1848. tragedie- (-iæ-) i ssgr 1639 (: Tragediespell)–1793 (: Tragedie-Opera). tragedien, sg. best. 1707 osv. tragedier, pl. 1550 osv. tragödi 1848. tragœdia (-oe-) 1566–1779. tragödie- (-oe-) i ssgr 1691 (: tragoediehus)–1699 (: tragödiespelare). tragödien, sg. best. 1836 (: twillings-tragödien))
Etymologi
[liksom d. tragedie, t. tragödie, eng. tragedy, fr. tragédie av lat. tragoedia, av gr. τραγῳδία, avledn. av τραγῳδός, tragöd (se TRAGÖD)]
1) i sht litt.-vet. sorgespel (se d. o. 2) (motsatt: komedi); särsk. om sorgespel i antikens Grekland; äv., särsk. i sg. best., om sorgespel ss. dikt- l. konstart; jfr KLAGO-SPEL 1, SORGE-LEK, SORGE-SKÅDESPEL 1. TobCom. A 2 b (1550). Troijenborgh, thet är, En sanferdigh tragoedia om Troiæ stadz ömkeligha förstöring. Olsson Herdam. 1: 163 (i handl. fr. 1632). Aristoteles säger, at tragediens väsende går ut på väckande af skräck (fruktan) och medlidande, och derigenom förädling af passionerna. Höijer 3: 90 (1810). Aischylos, Sofokles och Euripides utvecklade tragedin till en självständig konstform. NE (1995). Den ursprungliga tragedins fundament .. (dvs.) idén att människans öde formas av krafter utanför hennes egen kontroll. NE (1995). — jfr FAMILJE-, KARAKTÄRS-, MARTYR-, PRINCIP-, SCHICKSALS-, SKRÄCK-, SLÄKT-TRAGEDI.
2) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. av 1, om sorglig l. upprörande o. d. (serie av) händelse(r) i det verkliga livet; äv.: sorgligt l. dystert o. d. öde. LPetri Kyrkiost. 57 b (1566). Här spelass een ömkelig och sorgelig Tragœdia i daag wed Säffsiö Tingsstaad, att 4 eller 5 Personer skola brännass som i mång åhr haffwa legat i kiätterij. VDAkt. 1660, nr 129. Tänck .. at tu äst en Comœdiant i werldene, och at tu må så agera thetta lifwets Comœdia eller Tragœdia, som tin mästare behagar. Scherping Cober 2: 438 (1737). De frankiska och hohenstaufiska kejsarnas tragedi ligger däri, att de offrade sig uti försöket att lösa en världshistoriskt fullkomligt olöslig uppgift. Steffen Krig 2: 18 (1915). Tidigt i morse utspelades utanför Gotlands sydligaste kust en hemsk tragedi, i det en estnisk ångare med en massa nötkreatur ombord råkade i brand. SvD(A) 1931, nr 119, s. 6. En spännande och välskriven historia. Som bild av en personlig tragedi inom nyvänstern är det en oöverträffad skildring. Karnstedt Gnistsk. 198 (1990). — jfr FAMILJE-, SKILSMÄSSO-, SLÄKT-TRAGEDI.
Ssgr (till 1): TRAGEDI-DIKTNING. (numera bl. tillf.) jfr diktning, sbst.1 2. En gammal .. sägen låter Sophokles hava lärt sig tragedidiktningens konst av Aiskhylos. Andersson GrDram. 110 (1890, 1910). —
-FÖRFATTARE. i sht litt.-vet. författare av tragedi(er); jfr -skrivare o. tragiker a, tragöd b. Lindfors (1824). I Athens årliga dramatikertävlingar segrade Sofokles över 20 gånger, mer än någon annan tragediförfattare. NE 17: 43 (1995). —
-OPERA. (†) tragisk opera. På Kongl. OperaTheatern .. upföres: Iphigenie uti Auliden, TragedieOpera i 3 Acter. SP 1792, nr 65, s. 3. DA 1793, nr 83, s. 2. —
-SKRIVARE. (†) tragediförfattare. Linc. T 5 a (1640). Dalin (1854). —
-SPEL. (numera bl. tillf.) tragedi; äv. oeg. l. bildl.; jfr spel, sbst.1 6. Ett Tragediespell (sorgeleeck) har en ynckelig endelycht. Schroderus Comenius 953 (1639). Widekindi KrijgH 45 (1671). —
-SPELARE. (†) skådespelare (känd för spel) i tragedi; jfr tragöd a. Cellarius 233 (1699). Lindfors (1824). —
-STIL. (numera bl. mera tillf.) jfr stil, sbst. III 1. Andersson GrDram. 276 (1890, 1910). Den franskklassiska tragedistilen. IllSvLittH 2: 419 (1956).

 

Spalt T 2223 band 35, 2007

Webbansvarig