Publicerad 1989   Lämna synpunkter
STIMULATION stim1ɯlaʃω4n l. sti1m-, l. -ul-, äv. -atʃ-, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. stimulation; av lat. stimulatio (gen. -ōnis), vbalsbst. till stimulare, stimulera (se STIMULERA)]
(i sht i fackspr.) om handlingen att stimulera, stimulering; stimulans. RARP 6: 43 (1657). (Man) tillför kroppen ett främmande ämne af ägghvitenatur .. för att därigenom framkalla en reaktion hos eller stimulation af kroppens egna läkekrafter. 2NF 38: 823 (1926). Betydelsefull (vad gäller arbetsinsatsen) är den förstärkning av intresset, som äger rum genom ekonomisk stimulation. HandInd. 891 (1927). Stark stimulation torde Thorsten Rudenschöld ha fått på det musikaliska området under Uppsalaåren. PedT 1964, s. 83.
Ssgr (i sht i fackspr.): STIMULATIONS-EFFEKT. stimuleringseffekt. LAHT 1929, s. 208.
-MEDEL. stimuleringsmedel. HandInd. 884 (1927).
-SALT. salt (se salt, sbst. 3) med stimulerande effekt. LAHT 1928, s. 96.

 

Spalt S 11832 band 30, 1989

Webbansvarig