Publicerad 1984   Lämna synpunkter
SPETTA spet3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se avledn.).
Etymologi
[jfr d. spidde, t. spiessen, spetsa, genomborra, sätta upp på spett (delvis till spiess, spjut (se SPJUT)), eng. spit; avledn. av SPETT, sbst.2 (i bet. 2 möjl. (äv.) SPETA, sbst., l. en för SPETT, sbst.2, o. SPETA, sbst., gemensam stam); jfr SPETA, v.1]
1) motsv. SPETT, sbst.2 1 a α, β: trä upp l. sätta på (stek)spett(et). Kramsill och andra fiskar spettas och torckas. Broman Glys. 3: 16 (c. 1730). Jag älskar en fasan, som spettas á propos. Leopold 2: 244 (1801, 1815). (Kaninen) flådde vi … Sen spettades den och rostades över elden, och vi åt kaninen med händerna och träpinnar. Wästberg Kung. 40 (1955).
2) motsv. SPETT, sbst.2 1 b: stöta (l. hugga) l. bända l. röra om (i ngt) med spett, arbeta med spett; äv. med obj., särsk. dels: stöta osv. med spett l. (göra hål gm att) stöta ned spett i (ngt), dels (i sht i fackspr.): med spett (i marken ned)-packa (grus o. d.). Meurman (1847). (För att få sanden till en byggnadsgrund fastare) kan man äfven spetta sanden d. v. s. med ett fint jernspett stöta i sanden till dess spettet ej mera nedtränger. Rothstein Byggn. 365 (1859). Genom spettningar mot djupet blefvo .. (arbetarna) öfvertygade, att kolhögen (som utsatts för brand) fortfarande var ganska lik de bredvid liggande, och att .. fara (för ras) icke förefanns. TT 1899, Allm. s. 321. Fin flodsandmo .. är .. stadig och hälsosam .., men som den binder vatten spettades grus från frysdjup till dagen och sockeln lades härpå. Därs. 1902, Ark. s. 4. Rostningen ledes och skötes medelst reglering af gastilloppet samt spettning genom gluggar i muren (på rostugnarna). LfF 1911, s. 56. Fördelarna med denna (värme-)panntyp är: Automatisk reglering. Ingen tjäravsättning vid vedeldning. .. Ingen besvärande slaggbildning som behöver spettas. SvByggkatal. 1955, s. 851. Vid koppar- och järngruvorna drevs brytningen ända t. o. m. 1700-talet huvudsakligen genom tillmakning d. v. s. eldning med ved, som gjorde malmen spröd och lätt att spetta. SvGeogrÅb. 1958, s. 103. — jfr NED-, PÅ-, SÖNDER-, TILL-, UT-SPETTA. — särsk.
a) flytta på l. sätta l. hålla igång (ngt) medelst spett (använt ss. hävstång). Han spettade den stora stenen en meter åt sidan. Möjligen behöfs vid igångsättningen (då ena cylindern är obrukbar) hjälp öfver dödpunkterna genom att ”spetta” lokomotivet. Lundberg Lok. 283 (1902).
b) med (delvis) resultativt obj., särsk. hål: åstadkomma (gm att stöta) med spett, åstadkomma gm spettning; stundom äv.: spettas loss och ges sin form gm spettning. WoJ (1891). För att vid lagringen (av is) åstadkomma såväl lättnad i arbetet .. som ett fullkomligare arbete dervid, böra isblocken hafva möjligast reguliära form, hvilket bäst sker om blocken sågas (ej spettas). Lindberg Svagdr. 6 (1892). Störarna (till gärdsgården) drevs ned i spettade hål. STSD 1943, nr 109, s. 6.
c) (numera mindre br.) i uttr. spetta med grus o. d., packa (ned) grus osv. gm att stöta med spett. Mellan pålarne spettades med grus, och der afståndet till fast botten ej var mera än cirka 12 fot (3,56 m.), uppgräfdes den lösa jorden mellan pålarne och ersattes med groft grus, som nedspettades. TT 1876, s. 79.
d) (tillf.) i fråga om stickande med uddvasst vapen (gevär med påsatt bajonett): hugga l. sticka (liksom med spett); jfr SPETT, sbst.2 4. Man ser huru .. de seniga bergslagspojkarna i långa satser och med ett stort vrål ila ut över fältet och sticka och spetta. Blomberg Överg. 199 (1915).
3) [bildl. anv. av 2, med anslutning till SPETT, sbst.2] (tillf.) om hackspett: arbeta l. liksom spetta (i bet. 2) med näbben. (En hackspett har funnit) en spricka i veden i toppen av en frötall (att sätta kottar i). Hackspetten snickrar och spettar — tappar kottar och kommer med nya. TurÅ 1954, s. 168.
4) (numera föga br.) motsv. SPETT, sbst.2 2: spetsa (se SPETSA, v.2 1 b); förr äv. refl.: spetsa sig (se SPETSA, v.2 1 b γ β’); jfr SPETA, v.2 (Sv.) Spetta (spessa) sig, som en häst eller hjort, (t.) sich spiessen, wie ein Pferd oder Hirsch. Lind (1749). Saxen bäddades .. ned i snön och trastkroppen spettades på saxens lockbetesgaffel. FoFl. 1908, s. 53.
Särsk. förb. (till 2): SPETTA BORT10 4. avlägsna med spett l. gm spettning. (Malmen) blir en enda isklump därnere i fickorna (på lastångaren). De brukar få spetta bort blocken vid urlastningen. Didring Malm 2: 281 (1915). Fatab. 1935, s. 185.
SPETTA IGENOM10 040 l. 032 l. GENOM40 l. 32. arbeta sig igenom (ngt) med spett; äv. refl., i uttr. spetta sig igenom l. genom ngt, arbeta sig igenom ngt med spett. Skrufpålar .. kunna .. nedsättas sommartiden, då man slipper spetta genom den frusna jordytan eller isen. TT 1881, s. 106. Man hade fått spetta och gnaga sig igenom med korpar där det varit pinnmo. Johnson Slutsp. 48 (1937; möjl. icke refl.).
SPETTA NED10 4 l. NER4. jfr nedspetta. med spett l. gm spettning, maka l. föra ned (ngt) l. packa ned (grus l. dyl. i marken); äv.: göra spetthål (i marken) o. sätta ned l. fast (stör o. d.). TT 1899, Allm. s. 116 (med avs. på grus). På hvardera sidan om rökskåpet (på lokomotivet är) anbragt en liten renslucka, genom hvilken man kan komma åt att spetta ned askan i asktratten. Därs. 1902, M. s. 129. Sedan störarna (till gärdsgården) spettats ned kommer vi till bindningen. Ståltråd är bekvämast. Aspenström Bäck. 56 (1958).
SPETTA OM10 4. särsk.: röra om med spett (i ngt). TT 1942, AutMot. s. 5.
SPETTA OPP, se spetta upp.
SPETTA UNDAN10 30. till 2: med spett l. gm spettning skaffa undan (ngt) l. skaffa (ngt) ur vägen. SD(L) 1904, nr 155, s. 3. Utslagshålet igensattes .. med tjärblandad bränd dolomit, och en enda man startade tappningen genom att försiktigt spetta undan dolomiten. De Geer Bergsl. 54 (1951).
SPETTA UPP10 4 l. OPP4. jfr uppspetta.
1) med spett l. gm spettning ta l. bryta l. bända upp (ngt) l. bryta sönder l. bryta sönder o. ta upp (ngt). Spetta upp den gamla gatubeläggningen. Saxon Härjed. 21 (1894; med avs. på dörr). Ombytet af deglarna .. utgör ett synnerligen praktfullt .. skådespel, då .. arbetarne .. i lågornas fladdrande sken med jernstänger spetta upp de gamla deglarna. Key-Åberg GlasindSv. 20 (1899). Väldiga stenar skulle spettas upp och användas som material i .. stenmurar. MinFar 2: 58 (1949).
2) (i sht i fackspr.) gm att röra om med spett i eldhärd (skapa öppningar för o.) få fart på (eld). Kol, som baka sig tillsammans (caking coal), lämpa sig icke till skeppsbruk, emedan elden ofta måste spettas upp för att icke tilltäppas och slockna. Frykholm Ångm. 50 (1881). Spetta upp .. eld under ångpanna. Lundell (1893).
3) med avs. på hål l. grav o. d.: åstadkomma gm spettning (resp. spettning o. uppskyfflande av jorden). Han spettade upp hål för hässjestolparna. Det var för dyrt att spetta upp gravar under vintern. Johnson Här 5 (1935).
SPETTA UT10 4. särsk. dels: med spett l. gm spettning ta l. få ut (ngn l. ngt ur ngt); dels: med spett osv. åstadkomma (ngt), med spett osv. ta upp (ngt). I den lätt bearbetade stenart, som utgör det södra Frankrikes grundstomme, torde de (dvs. underjordiska gångar) utan särdeles svårighet kunnat spettas ut. Lewenhaupt Pyren. 46 (1914). Två man måste spettas ut ur förarhytten på en .. långtradare .. efter en vurpa. SDS 1953, nr 112, s. 32.
Ssg (till 2; se äv. de under spett, sbst.2 anförda ssgrna): SPETT-MASKIN. tekn. maskin som utför spettning. Cobra är en kompakt, bensindriven bergborr- och spettmaskin för en rad olika arbetsuppgifter. SvD(A) 1966, nr 333, s. 1.
Avledn.: SPETTARE, m.//(ig.) särsk. till 2: person som arbetar med spett, person som spettar; särsk. (om ä. förh.) om arbetare vid rostugn (se d. o. 2). Sedan man .. fått efterfyllning (av malm i rostugnen) framför .. gasgluggarne, uppstiga de båda spettarne på trappbord och tillse, om behörig eftersjunkning egt rum framför de båda spettgluggar, som sitta närmast öfver nyssnämnda gasgluggar. JernkA 1880, s. 79.

 

Spalt S 9612 band 29, 1984

Webbansvarig