Publicerad 1981   Lämna synpunkter
SOBEL 4bel, förr äv. SABEL l. SOBBEL l. SABBEL, om djur m. l. r., om sak r. l. m.; best. -n ((†) -belen Schroderus Comenius 209 (1639: Zabbelen), Spegel GW 232 (1685: Zabelen); -blen Sahlstedt (1773)); pl. -blar (2VittAH 8: 131 (1575: Sablar) osv.) ((†) -beler G1R 21: 55 (1550: Zabeler); -bler HFinlH 2: 295 (1550: Zabler), BtÅboH I. 9: 160 (1637: sabbler)).
Ordformer
(sabbel (ss-, -ell) 15391754 (: Sabblar, pl.). sabel (-ell) 15521872. sobbel (såbb-, -ell) 1630c. 1700. sobel (såb-, ell) 1687 osv. soboll- i ssg 1714 (: sobollfångeri). säbel- i ssg 1771 (: Säbelfucks-Hingst). zabbel 16371692. zabel 15501797. zobbel- i ssg 1672 (: Zobbelskins buuker). zobel 1550 (: zobler, pl.)1904)
Etymologi
[liksom dan. o. nor. sobel av t. zobel, av mht. zobel (äv. sabel), av fht. zobel, av ry. sobólj, möjl. besläktat med sanskr. cabálas, cabáras, brokig, skäckig; formen sabel (zabel osv.) liksom ä. d. sabel, fvn. safal, safali, sobelskinn, av mlt. sābel, liksom mnl. sabel (nl. sabel), mlat. sabellum (varav ffr. sable, varav fr., meng., eng. sable), antingen av mht. sabel (se ovan) l. direkt av ry. sobólj (se ovan)]
1) (det numera bl. i ö. Sibiriens barrskogsområden inhemska) mårddjuret Martes zibellina Lin. (äv. kallat rysk l. äkta sobel), vars skinn användes till dyrbara pälsverk; äv. i uttr. amerikansk sobel, om det i Nordamerika inhemska (med M. zibellina nära besläktade, men mindre värdefulla) mårddjuret M. americana Turt.; äv. koll. (i sht förr äv. sammanfattande, om de två slagen av mårddjur). Forsius Phys. 265 (1611). Martj den 22 .. sent om afftonen blef Prins Carls Sabbel död. HovförtärSthm 1695 A, s. 356. Then Gudh .. / .. Som kläder Zablarna med miukt och kåstbart skin. Spegel ÖPar. 58 (1705). Beckman Amer. 1: 29 (1883: amerikanska). Sobeln fångas förnämligast i Amerika och Sibirien. ArbB 88 (1887). BonnierLex. (1966: rysk el. äkta). — jfr SILVER-SOBEL.
2) skinn av sobel (i bet. 1), sobelskinn; äv. övergående i bet.: av sobelskinn tillverkad (l. med sobelskinn fodrad l. kantad) päls l. klädsel o. d.; äv. i uttr. äkta l. sibirisk resp. amerikansk (förr äv. kanadisk) sobel o. d., om skinn av Martes zibellina Lin. resp. M. americana Turt. (se 1); äv. koll. Du kläd dig så väl i sobel och skinn, / Och säg att du är en jungfru så fin. SvForns. 2: 175. G1R 21: 30 (1550). Myszan har hon på stusz af dyre Siberiske Sablar. BröllBesv. 125 (c. 1660; uppl. 1970). König LärdÖfn. 5: 220 (1747; koll.). Pels af oskuret sammet med tvenne slags bräm, en smalare af Chinchilla och en bredare af Zobel. MagKonst 1830, s. 8. Krage och Muff af Amerikansk Sobel. ExposSlöjdprodSthm 1847, s. 61. Topelius Vint. I. 1: 191 (1859, 1880: äkta). Förbundet 1908, nr 1, s. 6 (: kanadisk). (Hon) svepte sobeln tätare kring sig. Sörensen Hollywood 52 (1932). Den silkeslena, mörka sobeln utgör ett av de allra dyrbaraste pälsverken. Östergren (1943). — jfr FODER-SOBEL.
Ssgr: A: (2) SOBEL-BESÄTTNING. besättning (se d. o. II 1 a) av sobelskinn. Quennerstedt C12 2: 30 (1916).
(2) -BOA. jfr boa, sbst. 2. Ahlgren Papir. 95 (1901).
(2) -BRÄM. (sobel- 1671 osv. sobels- 1780) sobelskinnsbräm. BoupptSthm 1671, s. 423.
(2) -BRÄMAD, p. adj. försedd med sobelskinnsbräm. Runeberg 5: 10 (1860; om kappa).
(1, 2) -BUK. (sobel- 1539 osv.). soble- 1642) buk hos sobel; vanl.: sobelskinnsbuk. Gråwärck, zoble swantzer, zoble bwkar. Öhlander IngermH 102 (i handl. fr. 1642).
Ssg: sobelbuks- l. -buk-, förr äv. -buke-foder. (-buk- 1672 osv. -buke- 1636. -buks- 1539 osv.) jfr foder, sbst.2 4. TullbSthm 1539, s. 4 b.
(1) -DJUR. (numera bl. tillf.) sobel. Juslenius 325 (1745).
(2) -FODER. (sobel- 1553 osv. sobels- 15521762) sobelskinnsfoder. SkinnkamRSthm 1552 A, s. 4.
(2) -FODRAD, p. adj. fodrad med sobelskinn. Kempe FabritiiL 17 (1762; om rock).
(1, 2) -FOT. fot på l. från sobel; äv. om (pälsverk berett av) skinnparti från sådan fot (jfr -pote o. -skinns-fot). En Mössa medh Sabellfötter. BoupptSthm 6/11 1658.
(1) -FUX.
I. (i fackspr.) fux (se d. o. 3) med mörkröd hårrem o. nästan vitt tagel i man o. svans (varigm dess färg påminner om sobelns). Florman HästKänned. 131 (1794).
II. (numera föga br.) i adjektivisk anv., om häst: som har färgen hos en sobelfux (i bet. I). DA 1808, nr 42, s. 4. Därs. 1824, nr 85, Bih. s. 1.
Ssg (till -fux I; numera bl. tillf.): sobelfux-hingst. hingst som är en sobelfux. DA 1771, nr 163, s. 4.
(2) -FÅLL. jfr fåll, sbst.1 2. Snoilsky 2: 241 (1881).
(1) -FÅNGANDE. (numera bl. tillf.) sobelfångst. HH XVIII. 4: 51 (1711).
(1) -FÅNGERI30~002, äv. 10004 l. 00104. (numera bl. tillf.) sobelfångst. HH XVIII. 4: 65 (1714). Därs. 68.
(1) -FÅNGST. fångst (se d. o. 1 a) av sobel; äv. konkret, motsv. fångst 1 b, om den fångade sobeln. Heinrich (1814). Nordenskiöld Vega 2: 162 (1881; konkret).
(2) -FÄLL. fäll (se fäll, sbst.1 2) av sobelskinn. Nordenflycht (SVS) 3: 39 (1759).
(1) -FÄNGE. (†) sobelfångst. Heinrich (1814). Dalin (1854).
(1, 2) -FÄRG. om sobelns l. sobelskinnets mörkt rödbruna färg; förr äv. om färgvätska med vilken skinn av andra pälsdjur gavs denna färg. Almström KemTekn. 2: 533 (1845; om färgvätska).
(1, 2) -FÄRGAD, p. adj. som har sobelns (sobelskinnets) mörkt rödbruna färg. Förbundet 1908, nr 1, s. 6 (om ekorrskinn).
(2) -FÄRGARE. [jfr t. zobelfärber] (förr) man som yrkesmässigt färgade pälsverk i sobelfärg. BoupptSthm 1671, s. 1831.
(1, 2) -FÄRGERI30~002, äv. 10104. [jfr t. zobelfärberei] (förr) färgeri för färgning av pälsverk i sobelfärg. UB 5: 508 (1874).
(2) -GARNITYR. jfr garnityr 1 a. Funch Resk. 184 (1928).
-GEL, se -kel.
(2) -HANDEL. jfr handel, sbst.2 11 b. Brask Pufendorf Hist. 376 (1680).
(1) -HUD. sobelskinn. 2VittAH 17: 164 (1839, 1846).
(1) -HÅR. [jfr t. zobelhaar] särsk.: hår (se hår, sbst. 1 d) från sobel. En pensel af zobelhår. AHB 12: 38 (1865).
(1, 2) -ILLER. (föga br.) sobelfärgat illerskinn. Boor af Sobel-Hiller. DN 1902, nr 11693 A, s. 1.
(1) -JAKT. jakt på sobel. ConvLex. 4: 13 (1826).
(1) -JÄGARE. person som (yrkesmässigt) bedriver sobeljakt. Nordenskiöld Vega 2: 162 (1881).
(1) -JÄRN. [av eng. sable iron; järnet stämplades urspr. med ett märke föreställande en sobel] (numera bl. i skildring av ä. förh.) om ett slags hammarsmitt ryskt järn av hög kvalité. JernkA 1824, s. 355. Ramsay Barnaår 7: 69 (1906).
(2) -KAPPA. kappa av l. fodrad l. besatt med sobelskinn. MinnSvNH 5: 303 (1854).
(1) -KEL l. -GEL; pl. -ar. (sobel- 15531658. sobels- 15431563. -geelar, pl. 1658. -kel 1543 (: Sabbels kele foder)1563) [formen -geel- är förvanskning av kel, sbst.1 — Jfr soble-kel-mantel] (†) (pälsverk berett av) skinnparti från den del av ett sobelskinn som täcker halsens undersida; jfr kel, sbst.1 2. SkinnkamRSthm 1552 B, s. 21. En Swart lång Råck medh Sabellgeelar. BoupptSthm 16/3 1658, Bil.
Ssg (†): sobelskele-foder. foder (se foder, sbst.2 4) av ”sobelkel”; jfr soble-kel-mantel. SkinnkamRSthm 1543, s. 2. Därs. s. 6.
(2) -KJORTEL. (†) kjol (se d. o. 2) av sobelskinn; jfr -skinns-kjol. Rålamb Resa 20 (1658, 1679).
(2) -KLÄDD, p. adj. klädd i sobelkläder. SAOL (1900).
(2) -KLÄDER, pl. (numera bl. mera tillf.) jfr -kappa. CVAStrandberg 3: 401 (1855).
(2) -KRAGE. krage av (l. besatt med) sobelskinn. BoupptSthm 1669, s. 543.
(2) -MUFF. sobelskinnsmuff. BoupptSthm 1669, s. 543.
(1, 2) -MURMEL. (mera tillf.) (långhårigt o.) sobelfärgat murmeldjursskinn. Varulex. Beklädn. 371 (1945).
(1) -MUS. [djurets päls påminner i färg om sobelns] (†) fjällämmel. Linné Dal. 72 (1734). Ahlman (1872).
(2) -MÖSSA. sobelskinnsmössa. SthmStadsord. 1: 116 (1654).
(1) -NÄT. nät (se nät, sbst. 1 b) för sobelfångst. FoFl. 1929, s. 218.
(2) -PALATIN. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr palatin, sbst.2, o. -kappa. Carlén Ensl. 2: 140 (1846).
(1) -PENSEL. pensel med borst av sobelhår. UB 6: 552 (1874).
(1) -POTE. (sobel- 16521681. sobels- 1560) (†) (pälsverk berett av) skinn från sobelfot; jfr -fot. SkinnkamRSthm 1560 C, s. 7. BoupptSthm 1672, s. 170 b.
Ssg (†): sobelpot-foders-mössa. mössa med foder av ”sobelpote”. BoupptSthm 1684, s. 2 a (1681).
(2) -PUTA. (†) om sadelputa l. dyl. av sobelskinn; jfr puta, sbst.3 1 a. En sabbell puthe medh bomvll stoppat. KlädkamRSthm 1589 A, s. 28 a.
-PÄLS.
1) till 1: päls (se d. o. 2, 3) på l. från sobel. IllSvOrdb. (1955).
2) till 2: päls (se d. o. 1 a) av l. fodrad l. besatt med sobelskinn. OxBr. 1: 74 (1614). Snoilsky 4: 66 (1887).
(2) -PÄLSVERK~02 l. ~20. pälsverk (se d. o. 1) av sobelskinn. BtRiksdP 1892, I. 1: nr 9, s. 19.
(2) -RISPA. (†) långsmalt stycke sobelskinn; jfr rispa, sbst.2 2. BoupptSthm 1678, s. 1264 a.
(1) -RUMPA. (sobel- 15761756. sobels- 1560. sobla- 1576. soble- 1643) (numera bl. tillf.) sobelsvans. SkinnkamRSthm 1560 C, s. 29. PH 6: 3998 (1756).
Ssgr (numera bl. tillf.): sobelrumps-, äv. -rump-foder. foder (se foder, sbst.2 4) av sobelsvans. BoupptSthm 1688, s. 927 b.
-muff. (-rump- 1677. -rumpe- 1673. -rumps- 1681) muff (se muff, sbst.1 1) av l. besatt med sobelsvans. BoupptSthm 1673, s. 1310 b.
-spets. (-rumpe- 1672) spets av sobelsvans. BoupptSthm 1672, s. 690 a.
(1, 2) -RYGG. (sobel- 1669 osv. sobels- 1560) rygg på (l. från) sobel; i sht: (pälsverk besatt av) skinnparti från sobels rygg. SkinnkamRSthm 1560 A, s. 3.
(1) -SAX. sax (se sax, sbst.1 2 c α) för fångst av sobel. Bergman Kamtch. 126 (1923).
(1) -SKINN. (sobel- 1540 osv. sobels- c. 1680) skinn (se skinn, sbst.1 2) från (l. hos) sobel; äv. övergående i bet.: klädesplagg l. kläder av sådant skinn; äv. oeg. l. bildl., om ngn l. ngt som värderas högt. Inuentarium på Sabbel skin. SkinnkamRSthm 1540, s. 29. Bruden (hos lapparna), (huilken medh herlige Hermelijn och Zabelskin kosteligen ähr vthprydd). Tempeus Messenius 172 (1612). Sabelskinn skyler offta skalken. Grubb 705 (1665). Elin är mitt sobbellskin. Holmström Vitt. 209 (c. 1700). (Väggarna i drakskeppet) klädda med jakutska sobelskinn. Lindqvist RysslSång II. 1: 19 (1934). En kort .. rock av mörkgrönt, fint kläde och kostbart sobelskinn. Lagerkvist Dvärg. 163 (1944).
Ssgr: sobelskinns-bräm. Castrén Res. 2: 296 (1847).
-buk. (pälsverk berett av) skinnparti från sobels buk; jfr sobel-buk. Karlson EBraheHem 106 (i handl. fr. 1672).
-foder. foder (se foder, sbst.2 4) av sobelskinn, sobelfoder. KlädkamRSthm 1589 A, s. 22 b.
-fot. (†) (pälsverk berett av) skinnparti från sobels fot (l. ben); jfr sobel-fot. BtÅboH I. 8: 231 (1636).
-handske. BoupptSthm 1674, s. 7 a (1668).
-kjol, äv. -kjortel. (förr) jfr kjol 3, 5, o. sobel-kappa. Rålamb Resa 49 (1658, 1679).
-mantel. jfr sobel-kappa. Nordberg C12 1: 608 (1740).
-muff. HSH 31: 80 (1661).
-mössa. jfr sobel-mössa. KlädkamRSthm 1611 B, s. 9 b. Därs. 25 a.
-päls. sobelpäls (se d. o. 2). Rålamb Resa 47 (1658, 1679).
-svans. (†) pälsverk berett av skinn(parti) från sobels svans; jfr sobel-svans. BoupptSthm 1667, s. 946.
-uppslag. på klädesplagg: uppslag av sobelskinn. BoupptSthm 1669, s. 1431.
(1) -SPÅR. FoFl. 1929, s. 218.
(2) -STRECK. (†) smalt stycke (bård l. dyl.) av sobelskinn. BoupptSthm 1673, s. 1306 (efter körsnär). Därs. 1677, s. 1114 a, Bil. (hos körsnär).
(2) -STYCKE. stycke sobelskinn. SkinnkamRSthm 1540, s. 107.
(1, 2) -SVANS. (sobel- 16481852. sobels- 1563. soble- 1642) svans (på l.) från sobel; särsk. om (pälsverk berett av) skinn från sådan svans; jfr -rumpa, -skinns-svans. BtFinlH 4: 193 (1563). En hvit pelise, fodrad med zobelsvansar. AvHauswolff (1809) hos Bååth-Holmberg FlickDagb. 239.
Ssg: sobelsvans-mössa. jfr sobel-skinns-mössa o. sobel-kappa. BoupptSthm 1673, s. 1307 b.
(2) -UPPSLAG~02 l. ~20. (sobel- 1622 osv. sobels- 1632) sobelskinnsuppslag. 3SthmTb. 13: 80 (1622).
B (†): SOBELS-BRÄM, se A.
(2) -DÅLSLAG. sobelskinnsuppslag. SkinnkamRSthm 1553 D, s. 16 (: Sabels dalslag).
-FODER, -KEL, se A.
(1, 2) -KOPP. om (skinnparti från) sobels huvud l. om pälsverk berett av sådant skinnparti. E14R 1561, 1: 141 b.
-POTE, -RUMPA, -RYGG, -SKINN, -SVANS, -UPPSLAG, se A.
C (†): SOBLA-RUMPA, se A.
D (†): SOBLE-BUK, se A.
(1) -KEL-MANTEL. [ssg till sobel-kel] mantel av ”sobelkel”. Sablekell mantlar. SkinnkamRSthm 1560 A, s. 12.
-RUMPA, -SVANS, se A.

 

Spalt S 8462 band 28, 1981

Webbansvarig