Publicerad 1967   Lämna synpunkter
SEMESTER semäs4ter, r. l. m. (PH 6: 4079 (1756) osv.) ((†) n. SvLittFT 1837, sp. 308 (i bet. 1), Fries NatH 34 (1894; i bet. 1)); best. -n (ResolKrigsbef. 4/3 1766, s. 1, osv.) ((†) -stren PH 6: 4079 (1756), Därs. 8: 101 (1766); ss. n. -stret); pl. -strar (Sundén (1888) osv.) ((†) -strer PH 6: 4078 (1756), KrigVAH 1843, s. 244; = (ss. n.), SvLittFT 1837, sp. 307).
Ordformer
(semester 1756 osv. semestre 17631831)
Etymologi
[i bet. 1 liksom dan., nor. o. eng. semester av t. semester, av nylat. (tempus) semestre, substantivering av lat. semestris, som varar sex månader, halvårs-, av sex (se SEX, räkn.) o. en avledn. av mensis, månad (se MÅNE, sbst.2); i bet. 2 sannol. av fr. (congé de) semestre, tjänstledighet för militär på sex månader, av lat. semestris (se ovan)]
1) (numera bl. om utländska förh., föga br.) om halvt läsår vid undervisningsanstalt, termin. Doc. O. J. Broch fortsätter 2 timmar de af honom förra semestern begynta föreläsningarne. SKN 1843, s. 64 (om norska förh.). Söderhjelm Läroår 16 (1928; om tyska förh.). jfr HÖST-, SOMMAR-SEMESTER.
2) periodiskt (vanl. årligen) återkommande (med avs. på tidsutsträckning varierande) ledighet från arbete l. tjänst med (delvis) bibehållen lön; urspr. om sådan ledighet för officerare, sedermera äv. för vissa civila tjänstemän, numera om sådan i lag l. gm överenskommelse mellan arbetsgivare o. arbetstagare fastställd årlig ledighet med bibehållen lön; äv. mer l. mindre bildl.; jfr FERIE, PERMISSION 2, TJÄNSTLEDIGHET. Lagstadgad semester. Vara l. resa på semester. Få l. ta semester. Ta ut sin semester. Fira (sin) semester på landet. PH 6: 4078 (1756; för officerare). Så wäl Regements- som Compagnie-Officerare wid Regemente eller Corps njuta jemwäl hwardera tre månaders semestre årligen. Förordn. 25/5 1798, § 2. Ledamot (av Kammarkollegium) må, så widt göromålen tillåta, årligen åtnjuta twänne månaders semestre. Backman Lags. 3—5: 419 (1831). Utom den nordiska utställningen i Köpenhamn och stenkolsfrågan, som synes vilja blifva ”brännande”, kan man säga att politiken tagit sig semester. Samtiden 1872, s. 396. Lag om semester; given Stockholms slott den 17 juni 1938. SFS 1938, s. 575. En dag i september lämnade han i förtid det småländska pensionatet, där han sedan urminnes tid vistades på sina semestrar. Siwertz Tråd. 29 (1957). jfr HÖST-, SOMMAR-, VINTER-SEMESTER.
Ssgr (i allm. till 2): SEMESTER-ANLÄGGNING~020. konkret; jfr anläggning III 1. Motorför. 1955, nr 12, s. 24.
-ARVODE~020. arvode l. lönetillägg avsett att betalas för l. under semester. PT 1911, nr 183, s. 1. SFS 1953, s. 215.
-BERÄTTIGAD, p. adj. jfr berättigad 1. Döss o. Lannge X (1908; om tjänsteman).
-BILJETT. särsk. om (rabatterad) biljett för semesterresa på tåg. TurÅ 1954, s. 302.
-BOK. bok som läses l. är avsedd l. lämplig att läsas under semester. GHT 1926, nr 132, s. 5.
-BY. om byliknande samling av hus l. stugor o. d. avsedda för semestervistelse; jfr by, sbst.2 2. TurÅ 1947, s. 290.
-DAG. dag som utgör l. ingår i semester. Döss o. Lannge 707 (1915).
-ERSÄTTNING~020. ersättning för utebliven semester l. utebliven löneförmån (t. ex. i form av fri kost) under semester; numera oftast om kontant ersättning till arbetstagare (som slutar sin anställning) för intjänad men icke åtnjuten semester. BtRiksdP 1873, I. 1: nr 1, Bil. 3 a, UnderdMem. s. 28. SFS 1945, s. 787. Därs. 1963, s. 248.
(1) -EXAMEN. (om utländska förh., numera föga br.) prov l. prövning (vid universitet l. annan läroanstalt) som äger rum varje termin l. efter en termins studier. KrigVAH 1843, s. 245 (om förh. i Tyskland). Wallin Bref 162 (1849; om förh. i Italien).
-FARANDE, p. adj. som far på semester; äv. substantiverat. SvD(A) 1926, nr 154, s. 2 (substantiverat).
-FARARE. jfr -resenär. Form 1956, s. 37.
-FIRANDE, n. firande av semester. Östergren (1938).
-FIRANDE, p. adj. som firar l. har semester. Semesterfirande stockholmare. 2NF 33: 1240 (1922).
-FIRARE. person som firar l. har semester. SvD(A) 1923, nr 221, s. 3.
-FIRNING. (mera tillf.) = -firande, sbst. Östergren (1938).
-FOLK. folk (se d. o. 3) som har semester. Geijerstam Canning Pol. 62 (1936).
-FOTBOLL~02 l. ~20. (ngt vard., mera tillf.) sport. jfr -spel. IdrBl. 1935, nr 59, s. 11.
-FRIHET~02 l. ~20. (numera bl. tillf.) jfr -ledighet 1. PH 8: 101 (1766).
-FRÅGA. fråga (se fråga, sbst. 3) som rör semester. SocÅb. 1939, s. 180.
-FÖRDELNING. fördelning av semester (mellan anställda i ett företag o. d.); oftast med särskild tanke på tiden för semester. TjReglArm. 1858, 1: 229.
-FÖRESKRIFT~102, äv. ~200. SFS 1954, s. 557.
-FÖRLÄNGNING. om förlängning av arbetstagares semester (gm lagstiftning l. överenskommelse mellan arbetstagare o. arbetsgivare). TSvLärov. 1954, s. 775.
-FÖRMÅN~02 l. ~20. förmån (se d. o. 4 b) i form av semester. BtRiksdP 1893, 6Hufvudtit. s. 12.
-FÖRORDNANDE. jfr förordnande 3 o. -vikariat. Döss o. Lannge 708 (1915).
-FÖRSLAG. förslag rörande semester för (grupp av) arbetstagare. Döss o. Lannge 537 (1908).
-FÖRSTRÖELSE. Rogberg Portug. 16 (1931).
-FÖRSÄKRING. regnförsäkring som avser försäkringstagares semester. SvUppslB 22: 671 (1935).
-GLAD. (mera tillf.) glad (se d. o. 1) över att ha semester. Sjöberg Kvart. 139 (1924).
-HEM. om av företag l. förening l. (facklig) sammanslutning o. dyl. l. av stat l. landsting l. kommun o. d. uppfört (komplex av) bostadshus avsett att bebos av arbetstagarna resp. medlemmarna l. vissa kategorier av människor i speciellt behov av ledighet o. vila under deras semester; jfr hem, sbst. I 2 e β α’, o. -gård. Semesterhem för husmödrar AB(B) 1918, nr 165, s. 4.
Ssgr: semesterhems-förening. förening som bygger (l. byggt) o. förvaltar semesterhem. AB(B) 1918, nr 165, s. 4.
-lotteri. lotteri vars vinst användes till förmån för semesterhem. SvD(A) 1928, nr 10, s. 10.
-HJÄLP. hjälp (se d. o. 1 d β) l. bidrag l. understöd (i penningar) avsedd (avsett) för användning under semester. Motion i 2 kam. 1936, nr 18, s. 1.
-IDYLL. jfr idyll 2. TurÅ 1955, s. 32.
-INDELNING~020. jfr -fördelning. SFS 1913, s. 1447.
-KASSA. kassa l. penningmedel avsedd(a) att användas under semester. Norrskensfl. 1927, nr 148, s. 5.
-KLÄDER, pl. kläder avsedda att användas under semester; jfr -klänning. Form 1948, s. 66.
-KLÄNNING. jfr -kläder. UNT 1938, nr 153, s. 5.
-KOMMITTÉ. kommitté med uppgift att utreda frågor rörande semester l. semesterlag o. d. BtRiksdP 1943, I. 17: BerRikStyr. s. 82. —
-KURS. kurs (se d. o. 7) som pågår under deltagarnas semestertid. UNT 1930, nr 10501, s. 8.
-LAG. lag (se lag, sbst.1 1) rörande semester (för arbetstagare). BtRiksdP 1941, 1: nr 289, s. 4.
-LAGSTIFTNING~020. jfr -lag. SOU 1944, 59: Titelbl. —
-LAND. land (se d. o. 3) l. provins som användes l. är lämplig(t) för semestervistelse. Gotland är semesterlandet med sol, badstränder och märkliga sevärdheter. TurTidn. 1933, nr 1—2, s. 8. Schweiz som vandrar- och semesterland. Form 1946, s. 219.
-LANDSKAP~02 l. ~20. jfr -land. IllSvLittH 4: 59 (1957).
-LEDIGHET~102, äv. ~200. [jfr -ledig]
1) ledighet (se d. o. 5) som utgöres av semester. SD(L) 1897, nr 465, s. 2.
2) (tillf.) i fråga om (konstnärlig) framställning o. d.; om otvungenhet l. obundenhet l. frihet o. d. som påminner om semesterledighet (i bet. 1); jfr ledighet 2. Form 1947, s. 166.
-LIV. jfr liv I 3. Form 1950, s. 78.
-LÖN. lön som utgår under semester; särsk. om sådan lön l. ersättning (ofta utgörande visst procenttal av den sammanlagda lönen för det arbete som arbetstagaren utfört under viss tid) till arbetstagare vars arbete icke kan kontrolleras av arbetsgivaren; jfr -arvode, -ersättning, -pengar. Arbetstagare, som utför arbetet i sitt hem .., är icke berättigad till semester utan endast till semesterlön. SFS 1938, s. 577. Därs. 1954, s. 117.
-MÅL. mål (se mål, sbst.5 3) för semesterresa. TurÅ 1953, s. 80.
-MÅNAD. månad som utgör l. ingår i (ngns) semester; äv. om var o. en av de (sommar)månader under vilka semester (vanligen) firas. Juli och augusti äro de egentliga semestermånaderna i vårt land. KBref 16/5 1763, s. 2.
-MÖJLIGHET~102, äv. ~200. möjlighet att få l. ta semester l. till semester. BtRiksdP 1937, 6: nr 160, s. 1.
-ORDNING. ordning (se d. o. 1) i vilken anställda vid en institution l. ett verk o. d. få (ta ut) semester; äv. om ordning (se d. o. 3) gällande semestrar vid en institution osv. SFS 1874, nr 70, s. 38. Ny semesterordning vid statens järnvägar. SvD(A) 1921, nr 43, s. 4.
-ORGANISATION. organisation (se d. o. 3) med uppgift att ordna med resor, bostäder o. andra (praktiska) arrangemang för människor på semester. Fritiden 1943, nr 1, s. 5.
-PARADIS~102, äv. ~200. jfr paradis, sbst.1 3. TSvLärov. 1954, s. 156.
-PLAN. jfr plan, sbst.1 II 2.
1) i fråga om enskild(a) person(er): plan med avseende på sätt att utnyttja semester. Wassing GropSkog. 312 (1965).
2) admin. i fråga om företag o. d.: plan för semesterfördelning. Döss o. Lannge X (1908).
(1) -PRÖVNING. (om utländska förh., numera föga br.) = -examen. KrigVAH 1843, s. 244 (om förh. i Tyskl.).
-REGERING(EN). om A. Pehrsson-Bramstorps (av bondeförbundare o. fackmän bestående) regering 16/6—18/9 1936. Arbetet 1936, nr 140, s. 4.
-REGLERING. (numera bl. mera tillf.) reglering (se reglera II 2) av semester; jfr -fördelning. TjReglArm. 1858, 1: 229.
-RESANDE, m.||ig. jfr -resenär. Östergren (1938).
-RESANDE, p. adj. som befinner sig på semesterresa. Semesterresande människor. Widén KärlEld 13 (1920).
-RESENÄR. person som befinner sig på semesterresa; jfr -resande, sbst. UNT 1937, nr 95, s. 8.
-RUSNING. jfr rusning 2. Alving HemBäst 96 (1948).
-RÄTT. jfr rätt, sbst.2 2, 4. SFS 1938, s. 577. Geijer KompSem. Förord (1965).
-SPEL. (ngt vard., mera tillf.) sport. om (slött l. dåsigt) spel (t. ex. fotbollsspel) av det slag som stundom förekommer vid mindre viktiga matcher (under mellanperioderna mellan seriematcher l. dyl.) o. som ger intryck av att deltagarna ha semester. IdrBl. 1935, nr 65, s. 11.
-SPRIDNING. spridning av semestrar (över en större del av året). UNT 1950, nr 7, s. 4.
-STIPENDIUM. stipendium l. bidrag för firande av semester; jfr -hjälp. UNT 1932, nr 11138, s. 2.
-STOPP. uppehåll i driften (vid fabrik l. dyl.) på grund av de anställdas semester. DN(A) 1965, nr 38, s. 2.
-STUGA. Östergren (cit. fr. 1930).
-STÄNGD, p. adj. jfr -stängning. SDS 1962, nr 263, s. 32.
-STÄNGNING. om förhållandet att affärslokal o. d. stänges l. hålles stängd på grund av semester. SDS 1949, nr 179, s. 1.
-TERMIN. (†) om var o. en av ett antal terminer l. tidsperioder vari året var indelat o. varunder befattningshavare i tur o. ordning hade rätt att åtnjuta semester. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 252 (1879). TjReglArm. 1889, s. 143.
-TID. tid som utgör (ngns) semester l. under vilken (ngns) semester l. semestrarna infaller (infalla) l. brukar (bruka) infalla. PH 8: 101 (1766). IllSvOrdb. (1955).
-TRIPP. (ngt vard.) jfr -resa. Motorför. 1928, nr 9, s. 11.
-VANDRARE. jfr -vandring. Näsström FornDSv. 1: 11 (1941).
-VANDRING. vandring som företas under semester. HT 1949, s. 54.
-VECKA. jfr -dag. HågkLivsintr. 2: 206 (1922).
-VIKARIAT. vikariat (för ordinarie tjänsteinnehavare) under (dennes) semester. BtRiksdP 1876, I. 1: nr 1, Bil. nr 1, s. 47. —
-VIKARIE. person som innehar semestervikariat. Östergren (cit. fr. 1920).
-VIKARIERA. jfr -vikariat. Fatab. 1958, s. 108.
-VILA. vila som erhålles gm semester. Spångberg AHedin 207 (1925).
-VISTELSE. vistelse (på en plats) under semester. Dopparedag. 1933, s. 38.
-VÄDER. väder under semester; äv. pregnant, om vackert väder som man önskar sig under semester. TurÅ 1954, s. 210 (pregnant).
-VÄG. väg l. farled o. d. som användes under semester(resa). TurÅ 1956, s. 100.
-VÄSKA. (res)väska använd l. avsedd att användas under semester. UNT 1930, nr 10552, s. 4.. jfr -land. SvGeogrÅb. 1945, s. 258.
Avledn. (till 2): SEMESTRA, v. -are (UNT 1933, nr 149, s. 8, osv.). ha l. fira semester l. vara på semester l. tillbringa sin semester (på en plats); särsk. i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.: som har l. firar semester l. är på semester. SvD 1911, nr 230, s. 12. Den semestrande stockholmaren. RöstRadio 1933, s. 197. Sommarlivet (flammar) upp i någon solskenssöndag, någon dans .. för sena semestrare på badrestauranten. TurÅ 1954, s. 120. Siwertz Tråd. 94 (1957).
SEMESTRERA, v. (†) ge (ngn) semester; anträffat bl. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: som har (erhållit) semester. Innan semester begagnas, skall den semestrerade sådant anmäla, med uppgift om sin adress under tiden. TjReglArm. 1858, 1: 231.

 

Spalt S 1832 band 25, 1967

Webbansvarig