Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PRECIS presi4s, adj. o. adv. -are; äv. (numera nästan bl. i II 1 a, men där i regel) PRECIST presi4st, adv., komp. precisare; äv. (i II 1 b, vard.) PRECISEMANG pres1isemaŋ4 l. pre1-, l. 0104, adv.; förr äv. PRECISE, adv.
Ordformer
(pre- 1629 osv. pré- 17881915 (: Précisément). press- 1711. præ- 16641766. prä- 1660. -ice, adj. pl. 1783. -is (-ies, -ijs), adj. 1629 osv., adv. 1629 osv. -ise, adj. f. (i predikativ anv.), 1794, adv. 16601800. -isemang, adv. 1889 osv. -isement (-isé-) 18451915. -ist, adv. 1769 osv.)
Etymologi
[jfr t. präzis(e), eng. precise, adj. (förr äv. adv.); av fr. précis, adj. (med adv. précisément) o. sbst., av lat. præcisus, tvärt avskuren, brant, kort, p. pf. av præcidere, av præ (se PRE-) o. cædere, hugga av (jfr CESUR, DECIDERA, KONCIS m. fl.)]
I. adj.: exakt o. d.
1) (icke ungefärlig l. vag l. svävande utan) fullt bestämd l. klar l. tydlig; minutiöst riktig; strikt. Riksråderne .. (N. N.), af hvilka ingen enda har en precis idée om den hydrauliqueske vetenskapen. GJEhrensvärd Dagb. 2: 131 (1780). Det är .. oändeligen svårt .. att kunna uppgifva någre precisa gränsor härutinnan (dvs. i fråga om de olika sidorna av statens positiva värksamhet). Biberg 1: 34 (c. 1814). Precisa och substantiella kunskaper. DN(B) 1951, nr 35, s. 2. — särsk.
a) om kvantitet; dels: icke ungefärlig, exakt, dels: som icke i minsta mån är vare sig större l. mindre än den rätta. Den precisa vatten-qvantiteten, som fordras vid murbrukstillredningen är ganska svår att förut bestämma. JernkA 1824, s. 290. Jag vill icke säga precisa beloppet. Poe UnderlHist. 2: 9 (1881).
b) om resultat av undersökning l. experiment: (mera) bestämd l. minutiös; äv. om undersökningsmetod: som ger (mera) bestämda l. minutiösa resultat. Man inser lätt svårigheten att dervid (dvs. vid vissa kemiska försök) få ett precist resultat. VetAH 1812, s. 227. Man (har) försökt, att på vissa egenskaper hos aromen (hos konjak m. m.) grunda precisare profningsmetoder. TT 1871, s. 15.
c) i fråga om framställning.
α) om yttrande, ord l. uttryck o. d.: som (icke är vag l. omskrivande l. undvikande, utan) klart l. detaljerat l. rakt på sak säger l. anger l. uttrycker ngt; klar, tydlig, bestämd; som fullt svarar mot det som skall anges l. uttryckas, adekvat; stundom: som fullt ut svarar mot ett ord l. uttryck (i ett annat språk). Bemöda sig om att finna det precisa uttrycket för en tanke. Precice uttryck (finnas) icke .. i detta Språk (dvs. engelska) för Svenske ordene sin, sit, sina och sig. Mannercrantz EngSpr. 60 (1783). Om han intet kan gifva precist svar och löfte, at han detta arbete i vår eller sommar vil fulborda, så skall straxt en annan derom anmodas. VDAkt. 1794, nr 94. Svårast har man att förlika sig med de precisa sakuppgifterna (hos Strindberg) i dramatiska ögonblick. NysvSt. 1935, s. 232.
β) om person: som uttrycker sig kortfattat o. tydligt l. rakt på sak; som (i en framställning icke svävar ut, utan) håller sig till saken; i sht i predikativ anv. Han är mycket precis i sina uttalanden. Rydén Pontoppidan 235 (1766).
2) punktlig; förr äv. i uttr. angivande att ngn fordrar punktlighet (i fråga om betalning o. d.). OxBr. 11: 564 (1629). Att de vore desto presiesare på sin betalning. Därs. 576. Min hustru är altid precise vid alla möten. Schröderheim Opt. 13 (1794). Topelius Fält. 5: 282 (1867).
3) i fråga om uppträdande o. d.: korrekt, avmätt. α) med sakligt huvudord. Det låg något för precist, punktligt och snörrätt i dennes (dvs. en viss häradshövdings) hela sätt att vara. Blanche Bild. 2: 138 (1864). β) om person. Den .. värdige baron Sporre, precis och reserverad. Blomberg Överg. 34 (1915). Swensson Hoffm. 69 (1935).
II. adv.
1) motsv. I 1.
a) för angivande av det sätt varpå en handling försiggår.
α) utan mankemang, med precision. Så var hon (dvs. uppasserskan) på färd igen. Hon gjorde sin gärning precist och till belåtenhet. Rosén StackRack. 141 (1928).
β) motsv. I 1 c α, β, i fråga om framställning l. angivande av ngt: (icke vagt l. ungefärligt l. undvikande, utan) exakt, klart, rakt på sak. Kungen yttrade ej sin vilja precist. GMArmfelt (1783) hos Tegnér Armfelt 1: 98. Ett drag av folklig, precist namngivande realism. Svanberg HeidenstFröd. 197 (1934).
b) för att beteckna likhet l. överensstämmelse l. identitet ss. total (så att den råder på varje punkt l. i varje avseende) l. för att framhäva att en uppgift o. d. gäller utan inskränkning l. att ett ord l. uttryck varmed ngt angives är fattat i strikt mening (så att det av ordet i fråga angivna icke får förväxlas med ngt annat, som liknar det l. är ungefär lika stort l. befinner sig på ungefär samma plats o. d.): fullkomligt, totalt, alldeles, på pricken; ofta förstärkt av just l. alldeles. Pälsen kostade precis 2500 kronor. Bröderna voro enäggstvillingar och precis lika. Det var precis likadant överallt. Han tyckte om att sitta precis här, i det här hörnet. När jag varit hemma en dag, kändes det l. var det precis som om jag aldrig hade varit borta. Vi brukade alltid ha precis motsatta uppfattningar. Precis så skall du göra. Jag gör precis vad jag vill. Det gör (mig) precis detsamma, det är (mig) fullständigt likgiltigt. Jag börja med hänne at språka, / Fick veta precist hvar hon bor. Bellman (BellmS) 1: 87 (1769, 1790). Om han ej söng så satans bra, / Så kom det mest af den resonen, / (Precist som i vår Opera) / At Salig Dumbom ej höll tonen. Kellgren (SVS) 2: 328 (1790). Kali består af nära precis 83 d. kalium och 17 d. syre. Lyceum 2: 154 (1811). Till ämne (för Calderons folkskådespel) togs .. precis vilket motiv som helst. Sylwan (o. Bing) 1: 224 (1910). Det gick min liv och salighet precisemang lika bra, om man (osv.). Eklundh Folk 16 (1918). Precis hur gammal .. (pojken) var, det vet jag inte så noga. Lindström Leksaksb. 7 (1931).
c) (†) i uttr. stå precis på sin växelrätt, hålla strängt på att växeln betalas på bestämd dag. OxBr. 11: 576 (1629).
2) motsv. I 2: på l. vid tid som är exakt den angivna l. fastställda l. beräknade; punktligt. Föreläsningen börjar klockan åtta precis (dvs. utan kvart). Det är precis på dagen sju år sedan han dog. Huar mårgon schoola dhee präcise, k. 6. stijga till arbeetz. BlBergshV 19: 228 (1660). På Val-dagen (vid prästval) bör Gudstjensten tidigt och præcise på klockslaget börjas. Wallquist EcclSaml. 1—4: 239 (1772). Bettys middagar äro aldrig färdiga precis. Krusenstjerna Pahlen 1: 89 (1930).
3) alldeles nyss, just. ”Jag måste snart resa min väg”, sade han. (Svar:) ”Resa? Men du har ju precis kommit!” Bengtsson Linklater JuanAmer. 205 (1931).
4) använt i negativa o. därmed jämförliga (fullständiga l. ofullständiga) satser för att framhäva ngt som icke är fullt riktigt l. om vars riktighet l. lämplighet tvivel l. ovisshet kan råda: just, direkt(e); ofta med särskild tanke på att det framhävda är långtifrån riktigt l. lämpligt. Han är inte precis någon duvunge l. någon duvunge precis. Det är inte precis min mening l. min mening precis att osv. Jag undrar, om hon precis blir glad åt att få hem honom igen. A: Var skrivningen mycket svår? B: Jag kan inte säga det precis l. jag tyckte inte det precis. Ty fast jag ehrhallet .. (domprostens) effterlefwerska till hustru, är iag doch icke præcise i Sterbhuset nagon Erfwinge. VDAkt. 1707, nr 619. Jag vill icke precist påstå, att Stockholmspigorna äro romaneska, .. men (osv.). Sturzen-Becker 2: 44 (1844, 1861). Malmberg StyckVäg 5 (1950).
Avledn. (till I): PRECISHET, r. l. f. (mera tillf.) Östergren (1935).

 

Spalt P 1684 band 20, 1954

Webbansvarig