Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PER 4r l. 4r, sbst.1, m., äv. PEDER pe4der, m.
Ordformer
(äv. Peer, Pehr, Pä(h)r, Päär resp. Pedher, Pädar, Päder)
Etymologi
[fsv. Ped(h)er, Per m. m.; jfr d. Peder, Per o. nor. Per; av lat. Petrus (se PETRUS). — Jfr PELLE, sbst.1, PETER, PETTER]
1) manligt personnamn. Sankt(e) Per, förr äv. Peder, se SANKT. — särsk. i äldre folkliga benämningar på dagar helgade åt aposteln Petrus; äv. oeg., om sådan dag (i fråga om nutida förh. bl. om den 1 augusti; jfr PERSMÄSSA, PETER, PETRUS, PETTER. särsk. (om ä. förh.) α) [ombildning av nylat. Petrus in vinculis, eg.: Petrus i fängelset, om festdag till minne av apostelns fängslande] i uttr. Per vinkel(s dag), om den 1 augusti. Pehr Winckels dagh .., den 1 Aug. Dijkman AntEccl. 106 (1678, 1703). 2SvUppslB 22: 927 (1952). β) [efter nylat. Petrus in cathedra, eg.: Petrus i biskopsstolen, om festdag till minne av apostelns uppstigande på biskopsstolen i Antiokia] i uttr. Per(s) i stolen (dag), om den 22 februari. Dijkman AntEccl. 106 (1678, 1703). Petrus Cathedralis, äfven kallad .. Per i Stolen. BtSödKultH 8: 90 (1895; fr. Södermanl.).
2) [jfr Hjelmqvist Förnamn 250 ff. (1903)] i oeg. anv. (jfr 1 slutet). — jfr HORN-PER. — särsk.
a) om personer (jfr b β o. γ); särsk.
α) i uttr. Per målares nattstuga, se MÅLARE, sbst.2 1 slutet.
β) i uttr. Per sannare, se OLLE 1 a.
γ) i uttr. mäster Per, se MÄSTARE 11 slutet.
δ) (†) i uttr. Per plebs och syster Fjolla, om enfaldiga l. narraktiga personer (av låg samhällsställning). Men nu så seer man at Per plebs och Syster Fiolla / Sig och som annat Folk i Taft och Sammet hålla. Spegel GW 134 (1685). 2Saml. 18: 22 (c. 1729).
ε) i uttr. fattig Per Ersson, se FATTIG 5 a α γ’.
b) (numera endast i formen Per) [att Per o. Pål sammanställas beror på att apostlarna Petrus o. Paulus ofta nämndes tillsammans] i förb. med namnet Pål (förr äv. Påvel l. Paul).
α) (†) i uttr. svärja vid Pål o. Per, svärja dyrt o. heligt. Bergius Småsak. 6: 122 (i handl. fr. 1749).
β) [jfr motsv. anv. av d. Per, mlt. Peter, holl. Pier, t. o. eng. Peter, fr. Pierre] ss. beteckning för en person som sammanställes med l. ställes i motsats till en annan; i sht i uttr. där de båda namnen fungera ss. obest. pron. (liktydigt med: den ene — den andre; jfr EN, räkn. IV 3); utom tillf. numera bl. i uttr. Per och Pål (jfr γ), den ene o. den andre, allt slags folk, vem som helst, äv.: kreti o. pleti, gemene man; varken Per eller Pål, varken den ene l. den andre, ingen; jfr PETER 1, PETRUS 2, PETTER 1. SUFinlH 1: 386 (1602). Dee haffva och här till länt aff Peder och betalt Påvell medh. RP 6: 142 (1636). Vill icke Peder, så skall Påvel. Granlund Ordspr. (c. 1880). En frivol konversation om Paul och Per. Levertin Konfl. 153 (1885). Den som .. (i språklig färdighet) vill hinna längre än Per och Pål, han måste med vakna öron och ögon insuga språkmaterialet. Cederschiöld Ordlek. 220 (1907, 1910). jfr ordspråket: Per och Jon är en don, .. (dvs.) likt som slikt. Rhodin Ordspr. 107 (1807).
γ) (förr) i uttr. Per och Pål (jfr β), om ett hasardspel med tärningar, vari en spelare (Per) var bankör o. de övriga representerade en kollektiv person (Pål) vars tur o. otur de delade, hasard (se d. o. 1 b). Wilson Spelb. 285 (1888).
c) (i vissa trakter) i uttr. Per i håla l. peta Per i hålan, om leken ”peta boll i grop” (se BOLL 2 c ζ). Åkermark Lek 1: 23 (1895). NordKult. 24: 48 (1933).
d) i uttr. taga Per ur loftet, se LOFT, sbst.1 4 b.
Ssgr (till 1): A (†): PEDER-MÄSSA, se persmässa.
B (†): PEDERS-MÄSSA, se persmässa.
-ÖRT. [jfr t. (Sankt) Peterskraut] växten Parietaria officinalis Lin., väggört; jfr sanktpedersört. Serenius Kkkk 2 a (1757).
C: PER-DAG(EN). (pers- 1688) den 1 augusti (som i den sv. almanackan fr. o. m. 1901 har namnet Per); förr äv. om den 29 juni; jfr persmässa, persmässo-dag. Norrl. 8: 34 (1688; om den 29 juni).
-MÄSSA, se persmässa.
D: PERS-DAG(EN), se C.
-FISK. zool. petersfisk. FoFl. 1919, s. 197.
-MÄSSA, se d. o.

 

Spalt P 633 band 20, 1952

Webbansvarig