Publicerad 1948   Lämna synpunkter
NÄTT nät4, adj. -are; n. o. adv. =.
Ordformer
(net 1679. nett (nette) 16331837. nät 16671784. nätt (nätte) 1633 (: nätte, pl. l. adv.; jfr under 1), 1636 osv. Anm. Den förr stundom förekommande skrivningen med ordslutande -e torde ha avsett att ge ordet en fransk form)
Etymologi
[liksom d. net, av t. nett, av fr. net (f. nette), ren, snygg, klar, redig, tydlig, motsv. it. netto (se NETTO), av lat. nitidus, blank, glänsande, fin, putsad, vårdad (se NITID)]
1) (relativt) liten o. präglad av smakfullhet (o. elegans); (liten o.) smakfull; (liten o.) prydlig; vacker; fin; näpen; sirlig; behagfull; graciös; stundom med allmänt berömmande innebörd för att utmärka ngt ss. bra, trevligt, utmärkt. Kittlar, så sober och nätte gjutne att jag intet hade trott det om jag icke hade sett dem. Heckscher SvEkonH 1: 454 (cit. fr. 1633; möjl. adv.). Netta gullknapp(ar). KlädkamRSthm 1662, s. 58. (Evas) skapnad war hwijt, .. fager, nätt. Spegel ÖPar. 64 (1705). Sidmouth är en liten nätt stad. MoB 7: 142 (1810). (Flickan) var .. ganska nätt och snygg i sin mörkblå kapott. Almqvist Går an 17 (1839). Kungens tal vid alla Talmansutnämningarne hafva varit ganska passande och nätta. Liljecrona RiksdKul. 27 (1840). (Rokokon) älskade de mjukt svängda linierna, utsirade med nätta snirklar af blad och blommor. 3SAH 5: 49 (1890). N. K:s lekdräkt. En ovanligt nätt .. modell. SvD(A) 1925, nr 103, s. 7 (i annons). (Hon) sjöng vackert en rad nätta visor. Därs. 1934, nr 1, s. 13. — jfr SMÅ-NÄTT. — särsk.
a) (numera bl. i Finl.) i uttr. hålla nätt, hålla fint o. snyggt. Rålamb 14: 3 (1690). Håll mycket nätt i rummen. Almqvist Lad. 28 (1840).
b) ironiskt: ”utmärkt”, ”fin”, ”skön”, ”snygg”. At han (dvs. påven) Protestanterne igenom andre nätte Konster igen til sigh draga måtte. Brask Pufendorf Hist. 451 (1680; t. orig.: durch andere artige Künste). Kärlek, och superi och kortspel, det är tre nätta saker (menade pastorskan). Lange Luba 46 (1889). GHT 1943, nr 248, s. 9.
2) (†) klar, tydlig; om stil, framställning(s-konst) o. d. äv.: redig, ordentlig; stundom svårt att skilja från 1, 9. HSH 40: 71 (1664). At de .. migh her vthinnan .. Låter få et rätt och nätt beskedd. VDAkt. 1665, nr 351. Rajus gaf .. en kårt Historia om fyrfotade djuren, med nätta och tilförlåteliga beskrifningar. VetAH 1751, s. 90. (Han har) nätt och tydeligen afhandlat stycket om Ebb och Flod. Därs. 1753, s. 164. (Att) nätt och noga upsats gifva, / Hur den och den var klädd. Kellgren (SVS) 2: 111 (1781). Samtiden 1873, s. 301.
3) (i sht i vissa trakter) om arbete, syssla, tjänst o. d.: som icke fordrar stora krafter l. ansträngningar, lättskött, lätt; ”finare”. Uti .. (sådana) slögder .. såsom nätt synad .. och flere nätta handgierningar .. var Hon väl hemma. Billing CKemner E 3 b (1742). Vi ha i dag så nätta arbeten. Mormor skär turska bönor, jag rensar lingon. Topelius Fält. 2: 6 (1856).
4) om handlag l. behandling l. rörelse o. d.: lätt; fin; varsam, försiktig; ss. adv. äv. (ngt vard.) i uttr. så nätt. Nu seer jagh hwem som Danser nätt. Brasck FörlSon. D 4 a (1645). Tagh (kalv-)Låret, flå Skinnet heelt och nätt aff. Salé 11 (1664). At (vid kartritning) beflita sig om ett nätt handlag. ILantmät. 1725, s. C 2 a. Kan du ej gå nätt och tyst (genom en dörr) som dine bröder? Dalin Arg. 2: 379 (1734, 1754). Vid torrflugefiske .. gäller det att kasta flugan lätt och nätt. Hammarström Sportfiske 113 (1925). Första dagen tar vi det så nätt, sade Z. SvD(B) 1943, nr 121, s. 8. — särsk. (†) övergående i bet.: praktisk; knepig; finurlig. HC11H 4: 33 (1697). Til det som en Kopperachtighet innehåller, är intet nättare prof än desse (tidigare nämnda). Hiärne Förb. 33 (1706). (Åtta nekar) läggast tillsammans uti en hög, .. och det så nätt, att icke mer än then öfversta nekan uti axen blifver våt (vid rägn). MElgh (1749) i SmålHembygdsb. 4: 35.
5) (utom i vissa trakter numera bl. tillf.; se dock a, c) av litet format; av små dimensioner; liten. Wettersten Forssa 28 (c. 1750). Allenast .. (bönderna i Skåne) hade nättare och lättare plog, så kunde de (osv.). JBarck (1759) i HTSkån. 2: 374. Ät nätt (dvs. i små kvantiteter) och lägg tätt, så varar du länge mätt. Granlund Ordspr. (c. 1880); jfr a. Fullt modern villa .. säljes för 30,000 kr., med nätt utbetalning. SDS 1924, nr 66, s. 13 (annons). — särsk.
a) (fullt br.) i uttr. nätt i (i vissa trakter äv. ) maten o. d., liten i maten osv. (Våra jungfrur äro) nätta i Mat, uti Drikk, när de wed Bordet plä sittia. Warnmark Epigr. L 1 a (1688). Larsson i By Vår 77 (1927).
b) (†) i fråga om skrivstil, ss. adv.; i uttr. skriva (ngt) nätt, skriva (ngt) med liten stil, skriva smått l. fint. (En person) Hwilken kunde skrifwa heela Fader wår medh fractur så nätt at man kunde hölliat medh een Ärth. RelCur. 100 (1682).
c) (fullt br.) ironiskt: icke liten, stor; ansenlig; icke föraktlig. Han förlorade den nätta summan av ett tusen kronor. Leopold 6: 220 (1792). (Vi) få .. för den lilla folkskriftens (dvs. Almqvists Grå kappans) upplagor det nätta talet 24. (Cavallin o.) Lysander 451 (1879). Att han .. före ridten stärkte sig med den lilla nätta frukosten af sex stekta ägg, 2 kokta dito (osv.). GHT 1895, nr 231 A, s. 2. Zilliacus VandrÅr 2: 28 (1921).
6) så beskaffad att den l. det är i knappaste laget l. icke fullt räcker till (för visst syfte); knapp (se KNAPP, adj. 2). Jag vill hafva litet och nätt, hellre än se kläderna pantas. Almqvist Lad. 22 (1840). Nätt vigt. Sundén (1887). Hedenstierna Svenssons 70 (1903). — särsk.
a) i uttr. i nättaste laget, i knappaste laget, i minsta laget. Cavallin (1876). Östergren (1933).
b) i uttr. med nätt (förr äv. nätter) nöd, med knapp nöd, nätt o. jämnt. Tholander Ordl. (c. 1875: nätter). När jag med nätt nöd kan hålla mig kvar på min grålle (sade Sancho). Lidforss DQ 2: 454 (1892). (Han) kom .. med nätt nöd upp på förslaget (till en viss tjänst). Schück VittA 5: 203 (1936). Anm. Stundom förekommer uttrycket i den utvidgade formen med nätt och nöd; jfr NÄPPE, sbst. Quennerstedt Torneå 1: 200 (1901). Nordström PatrAM 5 (1931).
c) ss. adv.: med knapp nöd; knappt; precis; allra högst, på sin höjd; förr äv. närmande sig direkt negerande bet.: icke (mer än närapå); numera i sht i uttr. nätt och jämnt, stundom äv. jämnt och nätt; äv. i uttr. nätt nog. Sku wj ey skynda då? Kom mina Herrar, kom, / Okk lät de arga oss i Flykten nätt upsnappa! Börk Darius 798 (1688). (Mina tillgångar) hinna ganska nätt til, i den ställning jag är. BvBeskow (1826) i 3SAH XL. 2: 42. (Han) undgick nätt och jemt misshandling. Malmström Hist. 3: 74 (1870). Hon finge väl nätt nog borsta skorna åt deras drängs dräng! Hallström Brilj. 72 (1896). Det är nätt att skutan flyter. Karlfeldt FridLustg. 103 (1901). I genomsnitt torde salthalten för hela Östersjön kunna beräknas till nätt 1 proc. LfF 1904, s. 269. När jag kom .. till professorn, visste jag just jämnt och nätt till mig. Bengts Vargt. 88 (1915). (Boxaren) Carpentier undgick nätt att bli uträknad i tredje ronden. SvD(A) 1922, nr 258, s. 11. — särsk.
α) (†) i uttr. göra ngt nätt att (osv.), göra ngt nätt o. jämnt i sådan utsträckning att (osv.). The (dvs. folket i Strassburg) drifwa sin handlungh nät at the kunna bekomma nogh päningar. Bolinus Dagb. 40 (1668).
β) i temporal funktion; särsk. i förb. med konjunktion i en efterföljande sats, för att beteckna att just som ngt skett ngt annat omedelbart äger rum: knappast (se d. o. 4). Lagerlöf Holg. 2: 229 (1907). Nätt och jämnt hunnen inom dörren ser jag Alfred .. inträda helt brådskande och andfådd. Gellerstedt Glänt. 100 (1909). Utskottet hade nätt och jämt hunnit samlas ”nedre uti kammaren”, förrän lantmarskalken .. fick order att upplösa detsamma. SvRiksd. I. 4: 87 (1932).
γ) [jfr sv. dial. nätt opp l. upp, d. netop (ä. d. net op), nor. nettop] (i vissa trakter, ngt vard.) i uttr. nätt opp (upp) (stundom hopskrivet), nätt o. jämnt; precis, just; jfr 9 c. CAEhrensvärd Brev 1: 237 (c. 1795). Att (det just gjutna) jernet nättopp hunnit stadga sig alltigenom. JernkA 1818, 1: 62. Det (var) nätt opp likasom slut med mig. Topelius Fält. 4: 522 (1864). Ja, det var nätt upp hon kom ihåg, då hon planterat (rosenkvisten). Dahllöf Storstygg. 111 (1911). Att detta (dvs. en viss åsikt) är nätt opp motsatsen till den lära, som förkunnas av (osv.). SvD(B) 1946, nr 38, s. 4. särsk. i uttr. nätt opp ingenting, så gott som ingenting, rakt ingenting. Han måste .. erkänna för sig själf, att af hvad som passerat, förstod han nätt opp ingenting. Geijerstam YttSkär. 146 (1898).
7) (numera knappast br.) sparsam, hushållsaktig; snål; förr äv. i uttr. nätt om sig. Wara så nätt om sig at man ey är girig. Columbus Ordesk. 27 (1678). Ehuru wäll wij tänckt lefwa på thet nättesta sätt. VDAkt. 1689, nr 169. At hustrun (som beskyllts för bodräkt) icke det ringaste försatt, utan altid varit nätt och knapp i huset. VRP 16/3 1737. En kan lefva mycket nätt och ändå må ganska väl. Almqvist Går an 54 (1839). Så nätt (som för en krona o. sju öre om dagen) är det dock svårt för äfven den ordentligaste (hamnarbetare) att lefva. SLorS 13: 95 (1897). Östergren (1933).
8) (†) (tätt) åtsittande; trång; om klädesplagg l. skodon. Rudbeck Atl. 1: 646 (1679). Så små och nätta Skor kan jag alsintet lida, / Der föttren liksom i et pinorum sku svida. Knöppel Mannsschol. 6 (1741). Våra kläder äro (i motsats till turkarnas) trånga och sitta nätt åt kroppen. Björnståhl Resa 3: 60 (1778). Björn Medb. Personfört. (1789).
9) (†) noggrann, exakt. HSH 26: 276 (1633). Thet .. (bokhållaren) een dageligh och nätt Längd .. öfwer alla Panter .. holler. Stiernman Riksd. 1613 (1668); jfr 2. De lärda, som nättast synes hafwa uträknat Solens omgång. Rudbeck Atl. 1: 122 (1679). (Fienden) skiuter och kastar aldeles nätt, så at få Bomber gå i Strömmen. HFinlÖ 366 (1714). (Uppslagen) passas nätt efter ärmarne, så att ingen öpning synes emot armbågen. UnderrManskläd. A 2 b (1778). Samtiden 1873, s. 296. — särsk. i utvidgad anv.
a) om person: som utför ett noggrant arbete, noggrann, omsorgsfull. Effter .. (till ett visst arbete) fordradess een nätt bilthuggare. VDAkt. 1674, nr 123. At .. (han) vthi sina experimenter är myckit accurat och nätt. Hiärne 2Anl. 49 (1702).
b) om sak (arbete): som fordrar noggrannhet i utförandet. Konungastenarne twiflar iag aldeles att målaren på Höijentorp kan uprijta, efter han .. nätt arbete (icke) giöra kan. JHadorph (1671) i Fornv. 1910, s. 161.
c) ss. adv.: precis; alldeles; fullkomligt. Hwem skule tro att Keisaren Iulius så net hade råkat sanningen. Rudbeck Atl. 1: 594 (1679). Så gör man som nu sagt är, och til hela Summan lägger 3/4 så går det nätt ut. Rålamb 1: 43 (1690). (Sv.) Thet geck nætt åt, (lat.) nil superfuit. Ihre 2: 241 (1769). Det nätt efter (järn-)ringens öppning passande (stämpel-)ämnet. VetAH 1820, s. 215.
Ssg: (5 a) NÄTT-ÄTEN, p. adj. (i vissa trakter) nätt i maten. Beckman SvSpr. 131 (1904). Östergren (1933).
Avledn.: NÄTTA, v.1 [sv. dial. nätta] (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) till 7: vara sparsam (med ngt). Lenæus Delsbo 144 (1736, 1764). Det värsta var, att de nättade så med maten däri slottet. Norrl. 6: 19 (1907). (De) som fingo nätta på potatisen om den betingade mer än fem kronor tunnan. Engström Vinst. 82 (1925).
NÄTTHET, r. l. f.
1) till 1. Palmchron SundhSp. 189 (1642). I .. (fru Nordenflychts) hus herrskade ordning, nätthet, smak och beqvämlighet. Atterbom Siare 2: 326 (1843). Nyblom Österut 109 (1908).
2) (†) till 2: klarhet; tydlighet; stundom svårt att skilja från 1, 5. Jag kan aldrig nogsamt undra öfwer Platonis nätthet och stora minne. Rudbeck Atl. 2: 123 (1689). Grammatikan måste genom .. formlernas precisa nätthet .. införlifva sig .. i gossens hela linguistiska görande och låtande. SvLittFT 1838, sp. 522. Wingård Minn. 12: 144 (1850); jfr 5.
3) till 4. Sylta Citron-Skahl. När med nätthet det gula är aftagit, skiär man dem i fyra klyfftor. Oec. 148 (1730).
4) (†) till 7: sparsamhet; snålhet. VDAkt. 1675, nr 163. Murberg FörslSAOB (1793).
5) (†) till 9: noggrannhet; exakthet. Hermelin DuFour D 7 b (1683). Hvilken sköna och med mästerlig nätthet utförda afhandling, Kongl. Academien .. lät införa uti (sina handlingar). Lehnberg PVetA 1762, s. 17. Holmberg Nordb. 218 (1852).
NÄTTLIGEN, adv. (nättel- 1847. nättl- 1681) (†) till 1, 9: prydligt; fint; noggrant. Verelius 179 (1681). Sitter nätteligen och dricker tätteligen. Lovén Folkl. 136 (1847).

 

Spalt N 1200 band 18, 1948

Webbansvarig