Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MUL- OCH KLÖVSJUKA mɯ1l ok klø3v~ ʃɯ2ka, r. l. f.; best. -an.
Ordformer
(mul- och klöv- 1868 osv. mule- och klöve- 1805)
Etymologi
[jfr t. maul- und klauenseuche, ävensom d. mund- og klov(e)syge]
akut, ytterst smittosam sjukdom hos husdjur (i sht nötkreatur o. svin), som yttrar sig bl. a. i inflammation (med blåsor o. därav följande sår) i munnen, i huden på mulen o. omkring klövarna; äv. kallad smittosam mul- och klövsjuka; jfr KLÖV-SJUKA, MUL-SJUKA. Wahrman Hochheimer HushKonstb. 1: 285 (1805). Lundberg HusdjSj. 568 (1868). Wirgin Häls. 3: 141 (1933). — Anm. Vard. förekommer, i sht i fackspr., kortformen mula mɯ3la2, sbst.3, r. l. f. (vanl. i sg. best. -an).
Ssgr: A: MUL- OCH KLÖVSJUK-SMITTAD, se B.
B: MUL- OCH KLÖVSJUKE-EPIZOOTI. veter. SFS 1925, s. 415. —
-FALL. jfr fall XII 4 f. SvD(A) 1915, nr 62, s. 10. —
-SMITTA, r. l. f. STSD(B) 1938, nr 316, s. 7. —
-SMITTAD, p. adj. (-sjuk- 1912. -sjuke- 1912 osv.) SvD(A) 1912, nr 93, s. 5.

 

Spalt M 1545 band 17, 1945

Webbansvarig