Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MODERSMÅL 3ders~må2l, förr äv. MORSMÅL, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(moder- 15281841. moders- 1579 osv. mors- 16011883. mödersmål, pl. 1663)
Etymologi
[fsv. modhor mal, modhers mal; jfr d. modersmaal, isl. móðurmál; av MODER o. MÅL, språk; jfr t. muttersprache, eng. mother-tongue, fr. langue maternelle, lat. lingua materna]
det språk som man ss. barn har lärt sig tala (eg. av sin moder); fosterlandets språk, det språk som talas av det folk man tillhör; ens eget språk. OPetri Sacr. C 1 b (1528). Mong land och rike haffwa hafft then helga scrifft på theras eghit modhermåål. Dens. 2Post. Föret. 1 b (1530). Må tw (dvs. Lasse Bröms) segia thin scriffuare til att han bliffwer widh sitt modermåll swensken när han scriffwer [oss] till. och scriffuer oss jcke Jeg för Jag till. G1R 7: 42 (1530). Om jag skrifvit på Modersmålit uti Historia naturali, hade högst 100 exemplar kiöpts. Linné Bref I. 3: 159 (1764). (Tysken) Rühs ansåg vårt språk såsom sitt andra modersmål. 2SAH 36: 92 (1862). (Konung Stanislaus) talar latin, franska, italienska, tyska och ryska såsom sitt modersmål. Tegnér Armfelt 1: 27 (1883). Våra båda modersmål (i Finl.) hafva på mångfaldigt sätt inverkat på hvarandra. Vasenius Samkänsl. 37 (1901). — särsk.
a) pedag. om svenska språket ss. undervisningsämne i skola. PedT 1905, s. 392. Lektor i modersmålet. Hellström Malmros 20 (1931). Pojken har bra betyg, AB i modersmål, tyska och matematik. Swensson Willén 15 (1937).
b) bildl. Sången är ett språk för Andar, / sång är himlens modersmål. Tegnér (WB) 3: 51 (1818). (Latinet) var .. (på 1600-talet) den lärda bildningens modersmål. Annerstedt UUH 1: 408 (1877). Om orgeln genom .. pietetslösa händer hindras att tala sitt ”modersmål” oförfalskat och rent. (Hennerberg o.) Norlind 2: 73 (1912).
Ssgr (utom i -ord till a, pedag.): MODERSMÅLS-GRAMMATIK. PedT 1903, s. 335.
-LEKTION.
-LEKTOR. PedT 1906, s. 369.
-LEKTORAT.
-LÄRARE. Dufvenberg Modersm. 16 (1894). Modersmålslärarnas förening, stiftad 1912 .., har till uppgift att främja modersmålslärarnas intressen. 2NF 37: 575 (1925).
-LÄRAR(E)-FÖRENING.
-LÄRARINNA.
-ORD. (tillf.) Först synes det (dvs. ett ord) ärkännas för ett moders måls ord, som all gemene man bruka. Rudbeck Atl. 1: 27 (1679). Därs. 369. —
-SKRIVNING. uppsatsskrivning på modersmålet. PedT 1905, s. 19.
-STIL. uppsats på modersmålet. Hos oss, där de historiska ämnena dominera modersmålsstilarne. PedT 1905, s. 19.
-TIMME. modersmålslektion. PedT 1897, s. 286.
-UNDERVISNING~0020. Cederschiöld o. Olander Upps. 1: 1 (1896).

 

Spalt M 1252 band 17, 1945

Webbansvarig