Publicerad 1944   Lämna synpunkter
MEMBRAN mämbra4n, r. l. m. l. f., äv. (i sht i bet. 2 a) n. (Nyström Telef. 101 (1885), SvUppslB 27: 641 (1936)); best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =, ss. n. -et; pl. -er, ss. n. vanl. =. Anm. I ä. tid förekommer ordet ngn gg med lat. böjning. Schück VittA 3: 57 (i handl. fr. 1692: af Membranis).
Etymologi
[jfr t. o. fr. membrane; av lat. membrana, hinna, hud, avledn. av MEMBRUM]
1) (nästan bl. i fackspr.) tunn, hudliknande, elastisk (ofta fibrös) hinna l. (skilje)vägg i l. omkring organismer (människor, djur l. växter). Linné FörelDjurr. 360 (1752). Trumhinnan, en fin, spänd membran. UB 2: 476 (1873). — jfr CILIAR-, HÖFTHÅLS-, SIL-, SLEM-, SPOR-, ÄGG-MEMBRAN. — särsk.
a) anat., biol. o. bot. om den hinna som omger protoplasmat i en djur- l. (i sht) växtcell, cellmembran, cellvägg. Agardh Bot. 1: 88 (1830). NoK 99: 26 (1931). jfr CELL-, CELLUL-, CELLULOSA-, KÄRN-MEMBRAN.
b) med. om difterihinna. Difteritiska membraner. Sundberg Mikroorg. 10 (1895). jfr DIFTERI-MEMBRAN.
2) i sht fys. o. tekn. i utvidgad anv.: tunn, mer l. mindre stramt spänd hinna l. skiva av ngt ämne. Wallerius Tank. 48 (1776; om höljet på en luftblåsa). Sugningen (i diafragmasugpumpar) åstadkommes genom membranens rörelse. HufvudkatalSonesson 1920, 5: 14. — särsk.
a) om spänd hinna som kan sättas i vibration (o. därigm alstra ljud), t. ex. på vissa slaginstrument (trumma, puka o. d.), i mikrofoner, högtalare, signalapparater l. i grammofonens ljuddosa. Nyström Telef. 101 (1885). (Hon) slår .. på jättetamburinens skrällande membran. Söderhjelm Upps. 193 (1907). En ny ytterst effektiv högtalare med stort membran. KatalÅhlénHolm 95: 178 (1928).
b) i sht fys. o. fysiol. hinna l. vägg varigenom diffusion l. osmos kan äga rum. 2NF 26: 289 (1917). Starck Kemi 311 (1931).
3) (i sht förr) paleogr. o. språkv. om stycke av pergament, använt för skrivbruk; i sht i utvidgad anv.: pergamenthandskrift. RA I. 4: 465 (1598). Hallmundar-qvida .. (har) jag utskrifvit ur en Membran bland Arne-Magnäanska samlingarne. Iduna 8: 154 (1820). AntT XVI. 4: 65 (1897).
Ssgr: (2 a) MEMBRAN-AVSÄNDARE~0200, r. l. m. tekn. äldre benämning på apparat för akustisk signalering i luften (nautofon, tyfon) o. under vattnet (vattenmistsignalsändare), där ljudet alstras av en membran som sättes i svängningar på elektrisk väg. VFl. 1920, s. 41.
(3) -FRAGMENT. paleogr. Iduna 8: 154 (1820). Av gulatingslagen finnes, utom smärre membranfragment, blott en enda handskrift. 3NF 8: 1241 (1928).
(3) -HANDSKRIFT~02 l. ~20. paleogr. 3SAH 4: 252 (1889).
(2 a) -INSTRUMENT. mus. musikinstrument (trumma, puka, tamburin) som består av en ram l. kittel med en däröver spänd hinna (av skinn) som vid anslag alstrar ljud. NoK 123: 97 (1935).
(2) -ISOLERING. byggn. vattentät isolering under tak, golv o. d., bestående av två l. flera lager av asfaltfilt l. asfaltmattor med juteinlägg. HantvB I. 4: 233 (1936).
(2 a) -KOL. tekn. kol till membran i telefonmikrofon. VaruhbTulltaxa 1: 513 (1931).
(2) -PUMP. tekn. diafragmapump. JernkA 1892, s. 39.
(2) -PÅSE. orgelb. i orgel: elastisk, flat påse som gm tillströmning av luft tvingas att utvidga sig och därigm sätta en ventil i värksamhet. Hennerberg (o. Norlind) 1: 71 (1912).
(2) -REGULATOR. tekn. apparat bestående av en vanl. cirkelrund skiva av koncentriskt korrugerad plåt som är inspänd i en rör- o. flänsförbindelse o. fjädrar för tryckförändring i ett med gas (ånga, luft o. d.) fyllt rum (t. ex. ångpanna), varvid påvärkas en från skivans centrum utgående rörelsemekanism som håller trycket inom önskade gränser l. tillnärmelsevis konstant. TT 1884, s. 163. HufvudkatalSonesson 1920, 4: 86.
(2 a) -SIGNALERING. tekn. medelst membranavsändare. SvD(A) 1929, nr 27, s. 5.
Avledn.: MEMBRANISK, adj. (föga br.) till 1: bestående av membran. Vid ändan af benen (på en viss insekt) sitter en liten miuk ock membranisk blåsa, som tienar Insecten til fot. VetAH 1744, s. 4.
MEMBRANÖS104, adj. (-eus 1762. -ös 1781 osv.) [av fr. membraneux (f. -euse)] i sht anat. till 1: bestående av l. liknande en membran, hinn- l. hudaktig, hinnformig. VetAH 1762, s. 242. Svartz MatsmältnSj. 139 (1932).

 

Spalt M 757 band 17, 1944

Webbansvarig