Publicerad 1939   Lämna synpunkter
LEBEN le4ben, n. oböjl., förr äv. LEBENS, sbst. oböjl.
Ordformer
(leben 18381919. lebens 18931897)
Etymologi
[jfr d. leben; av t. leben, liv, till leben, leva (se LEVA). — Jfr LEVEN]
(vard., mindre br.) sätt att leva, liv; i sht om muntert, sällskapligt liv under fria o. otvungna former; jfr LEVEN 2. Rinman bjöd den ena bålen efter den andra .. och det blef ett lustigt leben. JNybom (1838) hos Sylwan FyrtiotStud. 15. Om kvällarna höres musiken från Flustret, där det nu är ett lebens hvarenda kväll. Sundbeck Elsa 160 (1897). Söderberg Heine Tyskl. 11 (1919).

 

Spalt L 382 band 15, 1939

Webbansvarig