Publicerad 1939   Lämna synpunkter
LAPPRI lap3ri2 l. 40 (la`ppri Weste; làppri Dalin; i vers ∪ — Palmfelt Vitt. 371 (c. 1740)), n.; best. -t (KKD 7: 116 (1706), Östergren (1931)) ((†) -et Ekeblad Bref 1: 34 (1651), WoJ (1891)); pl. (föga br.) -n (Thorild Bref 1: 82 (1782), Östergren (1931; sälls. form)) (utan pl. Adlerbeth FörslSAOB (1798), Auerbach (1911)) ((†) -er SvMerc. IV. 2: 295 (1758)); förr äv. (i bet. 1, 2, 3 uteslutande) LAPPERI, n. (SthmSkotteb. 22/11 1540, Högberg Baggböl. 1: 204 (1911)), ngn gg m. l. f. (Cavallin Herdam. 5: 341 (cit. fr. 1691)); best. -et (Ekelund Fielding 383 (1765), Högberg Jim 288 (1909)), äv. -t (Columbus Ordesk. 18 (1678; uppl. 1908), Björlin Elsa 117 (1879: laperi`t)); pl. -er (Bark Bref 1: 122 (1703), Högberg Vred. 3: 265 (1906)).
Ordformer
(laperi(e) 16681879. lappari 1703. lapperi(j) (-erie) 15401915. lappreri c. 1714. lappri(j) 1654 osv. lapri(e) 16511851)
Etymologi
[jfr fsv. lappari, lagning, reparation, d. lapperi, lappning, skräp, lappri; av mnt. lapperie, bagatell, till lapper, ’lappare’ (se LAPPA avledn.); jfr t. lapperei. I fråga om bortfallet i sv. av mellanvokalen samt flyttningen av accenten till första stavelsen jfr NARRI. — Jfr LAPPALIE]
1) (†) lagning, reparation; jfr LAPPA 1. SthmSkotteb. 22/11 1540. ArkliR 1567: 25 (1567).
2) (†) fuskeri, bönhaseri; särsk. i fråga om utövande av läkekonsten: kvacksalveri, plåstrande; jfr LAPPA 4. Skråordn. 247 (1571). SthmTb. 15/6 1594.
3) (†) bedrägeri, fuffens, knep, manipulation(er); jfr LAPPA 5. Så i Staden som på Landet, .. (må) alt Röffwerij och Lapperij .. wara afskaffed. LReg. 120 (1618). Hesselius Zaletta 63 (1740).
4) [anv. sannol. beroende på anslutning till LAPP, sbst.1 1 b] (†) trolleri, trolldom; vidskepelse; äv. konkret, om föremål o. d. som användes vid trolleri. Hagström Herdam. 2: 352 (cit. fr. 1629). Gunnerus (sade) sigh sådant lapperij (dvs. en svartkonstbok) hoos sigh hafft, men det aldrigh bruukat. ConsAcAboP 3: 495 (1671). Eneman Resa 1: 164 (1712). Bruzelius AllmogL 89 (1876; bygdemålsfärgat).
5) (ngt vard.) sak av ringa nytta l. värde, omständighet av ringa vikt l. betydelse, bagatell, obetydlighet, småsak, struntsak; i allm. i sg.; ofta koll.: skräp, strunt. Och förhåppas att det blifver senste gången, för thett stora förtret wij med dett lapriet (dvs. en balett) haft haffua. Ekeblad Bref 1: 74 (1651; rättat efter hskr.). Förlåt mig k. Bror, at iag nämner sådana lapparier (dvs. obetydliga nyheter). Bark Bref 1: 122 (1703). Det är väl värdt at låta så bekymra seij för lapperi! Boding Mick. 11 (1741). Alt hvad vi äge i verlden är lapperie, utan hälsan. Linné Diet. 1: 3 (c. 1750). Slå alt lapperi ur hogen. Posten 1768, s. 40. Plinii epistlar äro ett täckt kokett lappri. Törneros Brev 2: 407 (c. 1830; uppl. 1925). Sagböcker, leksaker och julens tusen lustiga lapprin. Krusenstjerna TonyVäx. 165 (1922). GHT 1934, nr 91 A, s. 15. — särsk.
a) (†) om föremål av ringa storlek, litet föremål, småsak; anträffat bl. ss. koll. IErici Colerus 2: 29 (c. 1645). En gam(mal) Kistebänk, en hopp Lapperij vthi. BoupptSthm 13/7 1659.
b) (†) kok. benämning på ett slags tårtliknande dessert. Hagdahl Kok. 1022 (1879). 2NF (1911).
c) (†) övergående i bet.: narraktighet, dåraktighet; yttrande o. d. som vittnar om narraktighet osv. (Berthollus sade att) Dn. Christiernus Pastor haf:r skrifuidt till honom lapperij och welat skemma honom uth. ConsAcAboP 1: 394 (1649). Att taga honom (dvs. Stålhammars son Johan Adolf) hitt ut (till svenska armén i Litauen) ähr bara laprit och lärer en her mest svergia och slåss. KKD 7: 116 (1706). Bergius Småsak. 1: 35 (1757).
d) (†) övergående i bet.: fantasibild, fantasifoster. Gadelius Tro 1: 182 (i handl. fr. 1717).
e) (†) i uttr. det är lappri med ngn l. ngt, det är strunt l. föga bevändt med (ngn l. ngt), det står illa till med (ngn l. ngt); det blir intet av med (ngt). KKD 7: 180 (1708). Det är lappri med oss. Weste (1807). Schulthess (1885).
f) (†) i gen. sg. obest. framför ett sbst., övergående i bet. av ett adj.: som icke har ngt värde, som ingenting betyder, betydelselös, obetydlig, oduglig, värdelös. VDAkt. 1666, nr 136. Dett ähr ett lapriss hemman. KKD 7: 110 (1705). Man bör ej lappris fel med fåfäng ursäkt öka; / Hvem vet om icke jag som han har äfven gjordt! Lenngren (SVS) 1: 135 (1776). En lappris sak. Cavallin (1875). Anm. Hithörande språkprov kunna äv. uppfattas ss. ssgr med lederna icke hopskrivna. Weste (1807) upptager ordet i dylik anv. ss. adj., men anför endast sådana exempel i vilka det förekommer ss. bestämning till ett omedelbart följande sbst.
g) övergående i bet. av ett slags interj. för att uttrycka den talandes förakt för det varom det är fråga: strunt, prat. Å lappri, å strunt. VDAkt. 1695, nr 335 (1694). Hvad angår penningarna, lapperi, ther om skal man intet mera tala. Österling Ter. 2: 255 (1700). Åh lappri, tänk icke så. Almqvist AmH 2: 12 (1840). Östergren (1931). jfr (†): Nå, han är icke hemma? lika lappri. Jag går in ändå. Almqvist Ekols. 1: 191 (1847). — särsk. (†) i förb. med efterföljande prep. i l. med (jfr e) l. om l. : strunt (i det o. d.), skräp (med det o. d.). Lappri i skymfen! / Strunt i Olympen! Bellman (BellmS) 2: 32 (c. 1765, 1791). Lappri på honom. Weste (1807). Lappri med alla systemer. Geijer I. 8: 159 (1837). Hvem är kassören hos? .. Lappri om det. Jag intresserade mig en tid för Nettelbladts & Co:s affärer. Almqvist Törn. 3: 149 (1850).
Ssgr (till 5; ngt vard.): A: LAPPRI-AFFÄR. (lappri- 18891893. lappris- 18801885) (knappast br.) obetydlig l. oviktig affär l. angelägenhet. Berndtson (1880). Lundell (1893).
-GÖRA, n. (lappri- 18931919. lappris- 18801885) obetydligt l. oviktigt göromål. Berndtson (1880). Keyland Allmogekost 2: 61 (1919).
-OMSTÄNDIGHET~0200 l. ~0102. (lappri- 1931. lappris- 18341931) oviktig omständighet. Skandia 3: 68 (1834). Östergren (1931).
-PRAT. (lappri- 1862. lappris- 1880) (knappast br.) struntprat. LoW (1862). Landsm. II. 2: 16 (1880).
-ROLL. (lappri- 1864. lappris- 18801885) (tillf.) obetydlig roll (i teaterstycke). Blanche Bild. 3: 154 (1864). Schulthess (1885).
-SAK. (lappri- 17761936. lappris- 17561885) obetydlig sak l. omständighet, bagatell. Landsm. XI. 1: 122 (1756). Han fann tjogtals lapprisaker av olika slag att ondgöra sig över. Bergman Kerrm. 13 (1927).
-SKÄL. (lappri- 18931931. lappris- 18801885) (tillf.) betydelselöst skäl. Berndtson (1880). Östergren (1931).
-STYVER. (lappri- 1847. lappris- 1840) (numera knappast br.) = -SUMMA. Almqvist Lad. 29 (1840). Blanche Våln. 541 (1847).
-SUMMA, r. l. f. (lappri- 18401936. lappris- 18481852) obetydlig pänningsumma, struntsumma. Liljecrona RiksdKul. 379 (1840). Schildt Eros 8 (1913).
-VARA, r. l. f. vara av ringa värde. GotlLT 1852, nr 26, s. 4.
-VÄRK, n. (lappri- 1893. lappris- 18801885) (knappast br.) bagatell. Berndtson (1880). Lundell (1893).
B (jfr 5 f ovan; † utom i -TING samt tillf. i de under A ovan anförda ssgrna): LAPPRIS-AFFÄR, se A.
-BOK; pl. -böcker. värdelös bok. Lind (1749; under lumpen-buch).
-GRANNLÅT. bildl.: värdelös grannlåt. Wrangel BrinkmTegn. 244 (i handl. fr. 1830).
-GÖRA, se A.
-HÄNDELSE. oviktig händelse. Almqvist Fattigd. 39 (1838). Palmblad Nov. 4: 111 (1845, 1851).
-KARL. struntkarl, stackare. Weise 1: 40 (1769). Dalin (1853).
-OMSTÄNDIGHET, se A.
-ORD. oviktigt ord l. yttrande. Almqvist DrJ 35 (1834). Dens. Fattigd. 13 (1838).
-PRAT, se A.
-PÄNNING. obetydlig pänningsumma. AJourn. 1815, nr 254, s. 4.
-ROLL, -SAK, -SKÄL, -STYVER, -SUMMA, se A.
-TING. obetydlighet, bagatell. Sturzen-Becker 3: 212 (1861).
-TYG. koll.: skräp, strunt. Lenngren (SVS) 2: 103 (1794).
-VÄRK, se A.

 

Spalt L 294 band 15, 1939

Webbansvarig