| Publicerad 1938 | Lämna synpunkter |
KRISTALLISATION kris1talis1atʃω4n l. -aʃ-, äv. 010— (– – – -tschón Dalin), r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
1) (i fackspr.) motsv. KRISTALLISERA 1: antagande av l. övergående i kristallform, kristallisering; äv. konkret: kristallbildning. Polhem Invent. 38 (1729). Försök en gång, om ej syran kan bringas till crystallisation. Scheele Bref 397 (1780). (Vid Finnbo förekommer) Glimmer af särdeles sköna kristallisationer. FKM 4: 179 (1815). Gertz o. Grönwall Min. 8 (1923).
2) (i sht i vitter stil) i mer l. mindre bildl. anv.; särsk. dels i fråga om tankar, föreställningar o. d.: uttryck, manifestation (av klar o. tydlig beskaffenhet); dels i fråga om samhälls- l. kulturföreteelser o. d.: utformning, utbildning, utveckling; ofta i förb. med prep. i l. till o. bestämning angivande resultatet av utvecklingen o. d. Ett folks crystallisation i Samhällsform (kan) alldrig .. gå för sig, utan .. mynt. Bjurbäck BetLandtbr. 10 (1818). De menskliga samhällsatomernas kristallisation till stater. Järta 2: 407 (1824). (Sägnerna) äro helt enkelt att betrakta som rena kristallisationer af folkets tro. TurÅ 1908, s. 102. Thyrén 1AkadT 104 (1916).
-KÄRL. särsk. om kärl l. cistern använd(t) vid kristallisering av alunlut. NF 1: 574 (1875). Ahlberg FarmT 69 (1899). —
-PUNKT.
1) kem. till 1, om det (temperatur)stadium vid vilket en vätska gm viss behandling bringas att kristallisera. Pasch ÅrsbVetA 1838, s. 120. Grönberger Hvitbet. 29 (1872).
2) (i sht i vitter stil) till 2: punkt l. centrum varomkring ngt kan utbildas l. utvecklas. EkonS 2: 304 (1897). GHT 1935, nr 286, s. 14. —
-SKIFFRIGHET~002 l. ~200. geol. skiffrighet uppkommen gm fullständig omkristallisering av en bärgarts beståndsdelar (motsatt: krosskiffrighet). Ramsay GeolGr. 70 (1909). SvUppslB 16: 29 (1933). —
-VATTEN. (†) kristallvatten (se d. o. 1). TBergman hos Troil Isl. 351 (1777). Rebau NatH 3: 23 (1879).
Spalt K 2826 band 15, 1938