Publicerad 1939   Lämna synpunkter
KÖRSBÄR ɟœr3s~bä2r l. ~bæ2r, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(kers(s)- (kä-) 1613—1893. kers(s)e- (kä-) 1541—1747. kiers(s)- (kiä-, kje-, kjä-) 1650—1843. kiers(s)e- (kiä-) 1650—1776. kijrs(s)e- 1556—1637. kirs(s)- 1556—1864. kirs(s)e- 1536—1769. kyrs(s)- (kü-) 1556—1772. kyrs(s)e- (kü-) 1549—1743. kyss- c. 1710. kysse- 1930. körs(s)- (kiö-, kjö-) 1639 osv. körs(s)e- 1538—1780. kösse- (kjö-) 1762—1893. Anm. Formerna kysse- o. kössebär användas stundom alltjämt i vissa trakter vard. o. ngt skämts. (med anslutning till KYSS), mest i tal till barn o. i barnspråk)
Etymologi
[fsv. kirsebär (kyrse-, körse-, kirsa-, kyrsa-, körsa-); liksom dan. o. nor. kirsebær av mnt. kersebere, av kerse (se KÖRS, sbst.2) o. bere (se BÄR, sbst.1)]
1) frukt av körsbärsträd, särsk. Prunus cerasus Lin. l. Prunus avium Lin. l. (oftast) ngn från dessa härstammande, förädlad form. Syltede kersseber. BtFinlH 3: 134 (1541). Röda och svarta kers-bär. Serenius Iiii 3 a (1757). Munnen (på den unga flickan) var liten, bildad med denna egendomligt hopdragna form, som framkallat liknelsen om ett körsbär. Geijerstam Strömoln 11 (1883). Walin Födoämn. 144 (1906). — jfr DRUV-, FÅGEL-, GLAS-, HJÄRT-, MAJ-, SUR-, SÖT- -KÖRSBÄR. — särsk.
a) i ordspr. o. ordspråksliknande uttr. Thet är icke gott äta kirseber med herranar. GlSalOrdspr. 23: 2 (öv. 1536). Sparfwen wil fulle äta kirszebär, men intet plantera. Törning 139 (1677). Den som äter kjersbär med de stora, får stenarne i synen. Rhodin Ordspr. 22 (1807).
b) (†) i utvidgad anv., i uttr. välskt körsbär, frukt av körskornell. Schroderus Comenius 122 (1639).
2) körsbärsträd. Kirsbär ympas på .. Kirsbär. Månsson Trääg. T 4 a (1643). I Paradislyckan (i Lund) finnes äfven en hop amerikanska träd: aprikoser, persikor, körsbär (osv.). Tidström Resa 28 (1756). Både söta och sura kirsbär kunna äktas i fogelbärsstammar. Lundström Trädg. 131 (1852). NorstedtUppslB (1927).
Ssgr: A (numera nästan bl. ngn gg då senare ssgsleden börjar med ”s”): KÖRSBÄR-FÄRG, -GÅRD, -KÅDA, -MOS, -MUST, -SIRAP, -SOPPA, -STEN, -SYLT, -TRÄ, -VATTEN, -VIN, se D.
B (†): KÖRSBÄRA-TRÄ, se D.
C (†): KÖRSBÄRE-BLAD, -MOS, -TRÄ, -VIN, se D.
D: (2) KÖRSBÄRS-BLAD. (-bäre- 1578. -bärs- c. 1710 osv.) BOlavi 63 b (1578). —
(2) -BLADLUS~20 l. ~02. bladlusarten Myzoides (Myzus) cerasi F., som håller till i körsbärsträdens skottspetsar. Sonesson HbTrädg. 87 (1926). —
(1, 2) -BLOM. Strindberg MOlof 5 (1878). —
(1, 2) -BLOMMA, r. l. f. IT 1791, nr 24, s. 2. —
(1) -BRUN. Lindqvist Herrgårdsh. 16 (1921). —
(1) -BRUNT, n. FKM 2: 206 (1807). —
(1) -BRÄNNVIN. framställt gm jäsning o. destillering av körsbär. Lind (1749). Kjellin 642 (1927). —
(2) -BUSKE. om Prunus Cocumilio Ten., Prunus Chamæcerasus Jacq. m. fl. HC12H 1: 56 (c. 1734). —
(2) -DUNGE. Fröding Stänk 102 (1896). Lusthusen .. äro omgivna av humlegårdar och körsbärsdungar. Lagerlöf Holg. 2: 52 (1907). —
(2) -FJÄRIL. fjärilsarten Vanessa polychlorus Lin., ”stora fuxen”, vars larver i sht hemsöka körsbärsträden. Rebau NatH 1: 608 (1879). —
(2) -FUX. = -FJÄRIL. 2NF 15: 692 (1911). —
(1) -FÄRG. (-bär- 1572—1584. -bärs- 1572 osv.)
1) högröd, i brunt stötande färg som påminner om (mogna) körsbär. Serenius (1741).
2) (†) inkokt körsbärssaft (använd till framställning av körsedrank). TullbSthm 10/7 1572. Därs. 19/9 1584. —
(1) -FÄRGAD, p. adj. Kirssberssfergatt .. dammasch. KlädkamRSthm 1630 B, s. 5 b. Holmström Pyren. 51 (1928). —
(1) -GELÉ. kok. Dalin (1852). —
(1) -GLASS. kok. Dalin (1852). —
(2) -GREN. —
(2) -GUMMI. körsbärskåda; äv.: cerasin. Berzelius ÅrsbVetA 1833, s. 286. SvUppslB 5: 1136 (1930). —
(2) -GÅRD. (-bär- 1556. -bärs- 1747—1788) (†) inhägnat område med planterade körsbärsträd; jfr -LUND, -TRÄDGÅRD. GripshR 1556, s. 136. Porthan BrSamt. 1: 144 (1788). —
(1, 2) -HAGE. (†) jfr -GÅRD. Murenius AV 86 (1642). Strindberg NSvÖ 2: 80 (1906). —
(1) -KAKA. kok. Schultze Ordb. 2255 (c. 1755). —
(1) -KART. Schultze Ordb. 2255 (c. 1755). —
(1) -KOMPOTT. kok. SvKock. 155 (1837). —
(2) -KORNÉLL. körskornell. SvUppslB 6: 535 (1931). —
(1) -KRÄM. kok. Stenhammar Riksd. 3: 27 (1844). —
(2) -KVIST. Hildebrand MagNat. 226 (1650). —
(2) -KÅDA. (-bär- 1578—c. 1635. -bärs- 1642 osv.) kåda som utflyter ur sårnader på stammen av körsbärs- (l. plommon)träd (förr använd ss. läkemedel vid lungsjukdomar); jfr -GUMMI. BOlavi 120 a (1578). —
(1) -KÄRNA, r. l. f. Mollet Lustg. B 2 a (1651). —
(2) -LAGER, r. l. m. trädet Prunus laurocerasus Lin. HbTrädg. 5: 79 (1874). —
(1) -LIKÖR. ÖoL (1852). Eichhorn Stud. 3: 243 (1881; möjl. efter handl. fr. 1715). —
(2) -LUND. Kersz-Bärs lundar, som wid Bondegårdarna liggia. Rålamb 13: 105 (1690). AllmogHemsl. 40 (1915). —
(1) -LÄPP. vanl. i pl.; jfr -MUN. Braun Calle 125 (1843). —
(2) -LÖV. (numera mindre br.) körsbärsblad. Schultze Ordb. 2255 (c. 1755). —
(2) -MAL. malarten Argyresthia pruniella (ephippiella) Lin., vars larver leva på körsbärsträdets knoppar o. späda blad. 2NF (1911). —
(1) -MARMELAD. kok. Hagdahl Kok. 1074 (1879). —
(1) -MOS. (-bär- 1551—1623. -bäre- 1549. -bärs- 1556 osv.) (förr) kok. GripshR 1549. SvKock. 72 (1837). —
(1) -MUN. mun med små rundade läppar med frisk, röd färg; jfr -LÄPP. Lundgren MålAnt. 1: 145 (1873). —
(1) -MUST. (-bär- 1556—1567. -bärs- 1557) (förr) av körsbärssaft beredd dryck (körsedrank?). VinkällRSthm 1556. Kyrsbärmost 3 k[an]n[o]r. Därs. 1567 B, s. 3 a. —
(1, 2) -PLOMMON. (frukten av) trädet Prunus cerasifera Ehrh. Eneroth Pom. 2: 321 (1866). —
(1) -RÖD. som har det mogna körsbärets röda färg. Berzelius Kemi 5: 627 (1828). särsk. metall. om röd färgnyans på glödande metall o. d. Rinman JärnH 101 (1782). TT 1871, s. 255. —
(1) -RÖDT, n. jfr -RÖD. Westring SvLafv. 1: 180 (1805). —
(1) -SAFT. saft av körsbär; äv.: körsbärssirap. Utterman Ertmann B 4 a (1672). Prostinnan bjöd .. på körsbärssaft och vatten. Lundgren Res. 237 (1860). —
(1) -SIRAP. (-bär- 1891—1901. -bärs- 1739 osv.) särsk. farm. om sirap framställd på färska, bruna, sura körsbär. ApotT 1739, s. 80. Hagdahl Kok. 1084 (1879). Gentz Lindgren 73 (1928). —
(2) -SKOG. jfr -LUND. Petreius Beskr. 1: 100 (1614). Våra gamla trädgårdars körsbärsskogar. SvRike I. 2: 60 (1900). —
(1) -SKORV. parasitsvampen Fusicladium Cerasi Rabenh., som uppträder på körsbär. MeddLAExper. 1: 71 (1885). —
(1) -SKÖRD. —
(1) -SOPPA, r. l. f. (-bär- 1578—1623. -bärs- 1755 osv.) kok. BOlavi 10 a (1578). —
(1) -SORT. —
(1) -STEN. (-bär- 1578—1784. -bärs- 1699 osv.) körsbärskärna. BOlavi 77 b (1578). —
(1) -STJÄLK. Lind 1: 1012 (1749). —
(1) -SYLT. (-bär- 1843. -bärs- 1824 osv.) kok. DA 1824, nr 52, s. 6. Kringlor och kersbärsylt. Forsell Sällsk. 64 (1843). —
(1) -SÅS. kok. Warg 130 (1755). —
(1) -TID(EN). då körsbären mogna. PrisförtAlnarpTrädg. 1892, s. 9. Den egentliga körsbärstiden faller mellan mitten av juli och början av augusti. Kjellin 642 (1927). —
(1) -TRÄ. (-bär- 1556—1683. -bära- 1538. -bäre- 1556. -bärs- 1639 osv.)
1) (†) körsbärsträd. VarRerV 56 (1538). Börjesson C12 92 (1858). särsk. till 1 b, i uttr. välskt körsbärsträd, körskornell. Franckenius Spec. F 2 a (1638). Schroderus Comenius 122 (1639).
2) trä l. virke av körsbärsträd. Eneberg Karmarsch 1: 42 (1858). —
(1) -TRÄD. benämning på stenfruktsträden Prunus avium Lin. o. Prunus cerasus Lin., ävensom förädlade former härstammande från ngt av dessa. Hildebrand MagNat. 225 (1650). Abelin MTr. 60 (1902). —
(2) -TRÄDGÅRD. KKD 1: 284 (c. 1710). —
(1) -VATTEN. (-bär- 1613. -bärs- 1613—1837) (†) vattenavkok på körsbär; äv.: okokt kärsbärssaft. En dryck swart Kersebär watn. Chesnecopherus RegIter F 2 a (1613). Forshæll OrgPharm. 262 (1836). SvKock. 163 (1837). —
(1) -VIN. (-bär- 1551—1556. -bäre- 1551. -bärs- 1620 osv.) VinkällRSthm 1551. Af alla saftviner är körsbärsvin det brukligaste. Leufvenmark Vin. 2: 112 (1870). —
(1) -VÄRME. metall. upphettning till rödglödgning med körsbärsröd färgnyans; äv. om färgnyansen. JernkA 1836, s. 189. TT 1900, M. s. 148.

 

Spalt K 3854 band 15, 1939

Webbansvarig