Publicerad 1934   Lämna synpunkter
JORDA 3rda2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Ordformer
(jool- 1639. jord- 1526 osv.)
Etymologi
[fsv. iorþa, jorda, begrava, motsv. d. jorde, isl. jarða; jfr t. erden (i bet. 3), mnl. aerden, (e)erden, eng. earth, v.; avledn. av JORD]
1) (numera i sht i högre stil; jfr dock b) med avs. på avliden l. avlidens kropp: begrava, gravlägga, gravsätta; ofta med inbegrepp av de ceremonier som åtfölja gravläggningen (jfr c). (De) funno henne dödha, och båro henne vth, och jordhadhe henne. Apg. 5: 10 (NT 1526). Bellman Gell. 62 (1793). Tid för jordfästning och begravning (likets jordande). SFS 1926, s. 972. — särsk.
a) (numera knappast br.) ss. vbalsbst. -ning, begravning, gravläggning; äv. konkretare: begravningshögtidlighet. Schultze Ordb. 2086 (c. 1755). Vid Grosshandlaren Herr Carl Gustaf Ahlms Jordning den 18 December 1808. Weyerin (1808; titel på griftkväde). Bååth EgilS 40 (1883). Björkman (1889; med hänv. till jordande).
b) (i fackspr.) i uttrycklig motsättning till likbränning. Schroderus Comenius 961 (1639). En öfvergång från jordande till bränning. Hildebrand FörhistF 111 (1874). Fornv. 1923, s. 172.
c) (numera föga br.) om präst: jordfästa. Huru man skal wiya och iorda lijck. OPetri Hb. H 3 b (1529). Frese VerldslD 97 (1717, 1726). Öfverste Thimgren .. jordades i Östermalms kyrka under stora högtidligheter. LD 1899, nr 295, s. 2.
d) (i sht i vitter stil) bildl.: begrava (se d. o. II 1 c ϑ); ofta liktydigt med: söka bringa (ngt) i glömska, överlämna (ngt) åt glömskan. (Jordens konungar) Som den vise beler, den ädle föraktar, och Verlden / Jordar och glömmer. Thorild 1: 45 (1781). Jag har förlorat tron, jag jordat har / den sista illusion, som än fanns kvar. Fallström VDikt. 2: 286 (1884, 1899). Kihlman 2Skälmrom. 31 (1923).
2) (i sht i högre stil, numera föga br.) i allmännare anv.: gräva ned, nedgräva, nedmylla (ngt); äv. bildl.; stundom med närmare anslutning till 1. Wår Owetigheet och Oflijt, vthi hwilka wij här til dags hafwa lijkasåsom jordade warit. Arvidi 1 (1651). Jordade kornet / Vid vårsolens värma / Skjuter ånyo / Opp ur sin graf. CFDahlgren 1: 49 (1827). Det är .. en för Indiens förmyndare farlig sådd, som härmed blivit jordad. En dag kan den bära frukt. Hedin Bagdad 616 (1917; om användandet av orientaler i strid mot kristna folk under världskriget).
3) [efter motsv. anv. i t. o. eng.] elektrotekn. sätta (en del av en elektrisk anläggning) i elektriskt ledande förbindelse med jorden l. en ledare med jordens potential, jordförbinda. TT 1900, M. s. 115 (anfört ss. ett försök till översättning av det tyska erden). Elfving Starkstr. 159 (1909). Jordning av en elektrisk apparat sker genom att förbinda apparaten med en ledare, som når ned till grundvattnet. BonnierKL (1925). Nerén BilB 1: 102 (1928).
4) gm grävande upphämta (ngt) ur jorden, uppgräva; i förb. jorda upp (se särsk. förb.).
Särsk. förb.: JORDA NED10 4 l. NER4. särsk. (mindre br.) till 1 d. Där (på yttersidan av ön) hade människor sökt sina bostäder för att gömma sig, .. afvakta .. att glömskan jordade ner ledsamheter. Strindberg Fagerv. 10 (1902).
JORDA UPP. (†) till 4: gräva upp, uppgräva (ngt). Af flinthårt silfvermynt han (dvs. eremiten) jordar up en skatt. ORudbeck i 1Saml. 9: 311 (1777).
Ssgr: (1) JORDNINGS-HÖGTID. (†) begravningshögtidlighet, begravning. Fahlcrantz 3: 225 (1864).
(3) -LEDNING. (mindre br.) elektrotekn. konkret: jordförbindning, jordledning. FFS 1930, s. 479.

 

Spalt J 182 band 13, 1934

Webbansvarig