Publicerad 1926   Lämna synpunkter
FRUKTAN fruk3tan2, r. l. f. (m. Lind (1749; jämte f.)); i best. anv. utan böjningsändelse ((†) -tanen OPetri 1Post. 31 a (1528), Jer. 48: 44 (Bib. 1541)).
Ordformer
(frukt- (-ct, -ckt) 1525 osv. frucht- 15281784. frycht- 1583. fröcht- 1568)
Etymologi
[fsv. fruktan, fryktan; avledn. av FRUKTA, v.1]
1) motsv. FRUKTA, v.1 1: rädsla, skräck, bävan. Känna l. hysa, förr äv. hava fruktan för ngn l. ngt. Injaga fruktan hos ngn. OPetri 1Post. 31 a (1528). Så att .. (holländarna) j Öster Syön ingenn frucktann .. haffua skulle för the Lubske. GR 8: 251 (1533). Fruchtan för döden är menniskian medfödd. Nehrman InlJurCr. 222 (1756). Den äldsta religion var fruktan, i hvilken menniskan endast kunde begripa Gud såsom makt och dyrkade honom i naturens krafter. Geijer I. 5: 410 (1847). En riddare utan fruktan och tadel. Topelius Vint. I. 1: 260 (1859, 1880). (†) En fructan kom vppå hwaria och ena siäl. Apg. 2: 43 (NT 1526). — jfr MÄNNISKO-FRUKTAN m. fl. — särsk.
a) (†) i uttr. vara l. stå i fruktan (jfr 2 a), vara rädd, hysa fruktan; taga (sig) fruktan, taga fruktan till sig, bliva rädd, (börja) hysa fruktan. Bedie .. wij ati taga eder jngen reddogha fructhan eller fara, för thet som skett är. GR 6: 97 (1529). Neh. 6: 13 (Bib. 1541). Commendanten uti Kokenhusen .. tog frucktan till sig och qvitterade sin post. KKD 9: 5 (c. 1702). De voro i fruchtan för hvarandra. VDAkt. 1735, nr 83. Stå i fruktan för en. Serenius (1741). Vara i frucktan. Widegren (1788).
b) (†) med gen.-bestämning (l. poss. pron.) betecknande föremålet för ngns fruktan l. rädsla; jfr 4 slutet. Idhor fruchtan och redzla ware offuer all diwr på iordenne. 1Mos. 9: 2 (Bib. 1541; Bib. 1917: fruktan .. för eder). Judanars fruchtan kom offuer them. Est. 8: 17 (Bib. 1541; Bib. 1917: förskräckelse för judarna). Dödhzens fruchtan är fallen vppå migh. Psalt. 55: 5 (Bib. 1541); jfr DÖDS-FRUKTAN. Runeberg 5: 100 (1860).
c) (föga br.) övergående i bet.: föremål för l. anledning till fruktan. (Hönsens) enda fruchtan ther, kan ske, kan räfven vara. Kolmodin QvSp. 1: 128 (1732). Hades är .. (författarens) längtan men på samma gång hans fruktan. Söderhjelm Upps. 133 (1905).
2) motsv. FRUKTA, v.1 2: ängslan, oro, farhåga (att ngt obehagligt l. olyckligt är för handen l. skall inträffa); motsatt: hopp. Medhan man lefver i ovijsheeten emellan hopp och fruchtan. AOxenstierna 2: 306 (1617). (De) beflitade sig at stilla hans sorg, af fruchtan at han skulle derigenom föröka sin svaghet. Ehrenadler Tel. 714 (1723). Bonde-riksdagsmännens fruktan gällde .., att allmogen skulle undandraga sig att till dem utbetala deras arvode. Malmström Hist. 6: 452 (1877). Det är endast af brist på själfförtroende och fruktan att bära sig bakvändt åt, som .. (den blyge) just bär sig så åt. De Geer Minn. 1: 24 (1892). — särsk.
a) (numera knappast br.) i uttr. vara i fruktan (jfr 1 a), förr äv. bära l. draga fruktan, vara orolig, hysa farhågor; befara. (Prelaterna) bore fruchtan att the skulle mista theras stora räntor. Svart G1 115 (1561). Brask Pufendorf Hist. 212 (1680). (De) voro .. i stor fruktan för utgången. Strinnholm Hist. 2: 104 (1836). (†) Wij .. äre i hennt fruchtan, att .. (danskarna) worde oss .. icke försumendes. GR 16: 452 (1544).
b) (†) i uttr. (det är) fruktan värdt, det är fara värdt, man kan befara, det är att befara; äv. ss. parentetiskt inskott: enligt vad man kan befara, måhända (tyvärr); stundom möjl. att fatta ss. en ssg (jfr FRUKTANS-VÄRD). VDAkt. 1696, nr 511. Detta mitt långa och, fruktan värdt, alt för alfvarsamma bref. Tessin Bref 1: 306 (1753). Hade ej Lifgardet till häst så hastigt kommit att bortköra packet, är fruktan värdt, att de där haft någon mordscen i beredskap. LvHausswolff (1810) i För hundra år sen 1: 236.
c) (föga br.) i förb. med prep. för, åsyftande den l. det som är utsatt för (värklig l. inbillad) fara: farhågor l. oro beträffande (ngt) l. för (ngns) räkning; jfr FRUKTA, v.1 2 b β. Han gjorde det af fruktan för lifvet. Ahlman (1872). (†) Han .. bar .. för .. them fruchtan och fahra hure them kunde gå i hand. Svart G1 41 (1561); jfr a.
3) (†) fara; i uttr. vara i fruktan att göra ngt. Hela planen är i frucktan at falla. Levin Schiller Cab. 88 (1800).
4) motsv. FRUKTA, v.1 3: vördnad o. respekt; numera bl. (i religiöst spr.) om gudsfruktan. Wij dyrkom gudh, honom behaghelighe medh wyrdning och fructan. Ebr. 12: 28 (NT 1526). LPetri Oec. 53 (1559). Förthenskul mista sådana Förster .. offta theras Förstliga Reputation, tilbörligha fruchtan och godha rychte. Fosz 297 (1621). Fehr Und. 44 (1894). — särsk. (i religiöst spr.) med gen.-bestämning (l. poss. pron.) betecknande föremålet för gudsfruktan; jfr 1 b. Gudz fruchtan och wördning. OPetri MenSkap. 26 (c. 1540). Herrans fruchtan är wijshetennes begynnelse. Psalt. 111: 10 (Bib. 1541). Herre! jag vill vandra i din fruktan. Wallin 2Pred. 2: 108 (1838).
Ssgr: A (†): FRUKTAN-VÄRD, se B.
B: (1) FRUKTANS-FRI. (†) fri från fruktan, utan fruktan; orädd. Wallin Rel. 2: 321 (1827). M:r Parker .. tillämpar kristendomens moral på dagens .. frågor med en stark och fruktansfri anda. Bremer NVerld. 1: 134 (1853).
(4) -LÖS. (†) utan (guds)fruktan. En frucktanslöös troo. LPetri Oec. 53 (1559).
-VÄRD, adj. (fruktan- 17381829; jfr FRUKTAN 2 b. fruktans- 1675 osv.)
1) (†) (som är) att befara l. frukta; stundom parentetiskt inskjutet: enligt vad man kan befara, måhända (tyvärr); jfr FRUKTAN 2 b. Så är fruchtans werdt der han länger så går, at han faller i desperation. VDAkt. 1675, nr 294. Ideen .. om ett antidateradt privilegium vore säkert det bästa, allenast ej, fruktansvärdt, den då varande Hof-Cantzleren, nu vore svår att förmås därtill. Kellgren (1787) i 2Saml. 7: 99. Crusenstolpe Tess. 2: 104 (1847).
2) värd att frukta, som man har anledning att frukta, skräckinjagande; jfr FRUKTAN 1. Möller (1790). Påfvarne voro mägtige och frucktansvärde. Schröderheim Robertson 1: 174 (c. 1794). Den svartnade, i trasor klädda hären / Står ordnad, hotfull, fruktansvärd igen. Runeberg 2: 114 (1848). Fruktansvärd är du, Gud, i din helgedom. Psalt. 68: 36 (Bib. 1917).
3) med allmännare (ofta försvagad) bet.: gräslig, förfärlig, förskräcklig, horribel, hemsk; oerhörd. Fruktansvärda förbannelser. Agardh ThSkr. 1: 132 (1843, 1855). Du är ju fruktansvärdt fin, Doris! Kuylenstierna Ber. 164 (1898). (Man) synes .. ha haft fruktansvärdt brådtom. PT 1908, nr 7, s. 3.
-VÄRDHET—0~2 l. ~20. till -VÄRD 2. Grannen i öster .. tilltager i fruktansvärdhet. Geijer I. 8: 305 (1838).
-VÄRDIG. (†) fruktansvärd (se d. o. 2). JGOxenstierna 4: 198 (1815). Adlerbeth Ov. 362 (1818).

 

Spalt F 1605 band 8, 1926

Webbansvarig