Publicerad 1928   Lämna synpunkter
FÖRÄDLA förä4dla l. fœr-, i Sveal. äv. 032 (förä´dla Weste; förä`dla Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE (utom i ssgr l. i förb. med bestämning angivande det l. den som förädlas numera bl. tillf., Lehnberg i 1SAH 2: 305 (1788, 1802; i bet. a), Bergstedt Clément XXIX (1868; i bet. d)).
Etymologi
[jfr d. forædle, t. veredeln; till FÖR- II 3 o. ÄDEL]
göra (ngn l. ngt) ädlare; äv. i pass. med intr. bet. o. ngn gg refl.: bliva ädlare; ofta i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet.; ss. vbalsbst. -ing äv. mer l. mindre konkret.
a) (i sht i högre stil) i allm.: göra (ngn l. ngt) fullkomligare l. bättre, giva större inre värde, giva ädlare innehåll l. form åt (ngn l. ngt), bibringa inre (i fråga om person: själslig) l. yttre förfining; ”höja”, (upp)odla, kultivera, förfina; ofta i fråga om moraliska förh. Utöva ett förädlande inflytande på ngn. Värka förädlande. En förädlad smak. I förädlad form. Man sökte förädla deras nöjen. Sederna och smaken förädlades. Allt som kan befordra mänsklighetens förbättring och förädling. Sedlig förädling. Rydén Pontoppidan 137 (1766). (Kärleken) var hos de gamle blott djurisk drift, utan all moralisk förädling. Tegnér (WB) 2: 258 (1812). Är det väl sant att fattigdomen förädlar, att rikedomen förderfvar? Wetterbergh Altart. 475 (1848). Det lilla fåtalet lyckligare lottade (har) annat att tänka på än att gå och förädla sig i skönhetsnjutning. Edgren Lifv. 1: 251 (1883). Två bleka af år och lidanden förädlade ansikten. Lundegård DrMarg. 2: 177 (1906). Religiositeten har förmågan att .. förädla hela personligheten. Larsson Bildn. 33 (1908). Vinet, som .. verkade .. livande och förädlande. Lagerlöf Troll 2: 110 (1921). — jfr SEDE-, SJÄLS-, SJÄLV-FÖRÄDLING m. fl. — särsk.
α) med avs. på språk, stil o. d., förr äv. uttal o. d.; ss. vbalsbst. -ing förr äv. mer l. mindre konkret. Uttalets förädling. Leopold i SAH 1: 13 (1801). Att igenom något studerande .. af en passande lecture förädla sin brefstyl. Rademine Knigge 2: 98 (1804). Bokskriften utgjorde väl fordom, liksom nu, en förädling af hufvudstadens munart. Rydqvist SSL 1: 19 (1850). Alltjämt behåller den högre stilen karaktären av ett förädlat talspråk. VerdS 163: 31 (1909).
β) (†) göra mera ansedd l. förnämlig; särsk. med avs. på namn: adla. MoB 2: 254 (1809). Genom medlemskapet af de på sådant sätt i hoftjenst trädande fria förädlades hofmannatjensten. Strinnholm Hist. 3: 562 (1848). Jemför hos oss vissa förädlade namn: Ekenstolpe i stället för Ek (osv.). Sturzen-Becker 2: 58 (1861).
γ) med avs. på i o. för sig moraliskt förkastlig egenskap: omvandla till ngt godt l. aktningsvärdt, göra ädel, ”adla”. Dalin Arg. 2: 429 (1754). Förnuftet, i förening med en fast vilja, kan upplyfta och förädla fåfängan till ärelystnad, den råa kraften till sansadt mod. Beskow i SAH 30: 196 (1857).
b) i sht landt. o. biol. i fråga om (avsiktligt) förbättrande l. utvecklande av (i allm. för människan värdefulla) egenskaper hos (produkter av) växter l. djur: (gm renavel resp. renodling, korsning, beredande av gynnsammare livsvillkor o. d.) förbättra l. frambringa ädlare egenskaper hos, fullkomna, rasförädla.
α) i fråga om växter; numera nästan bl.: (söka) förbättra gm urval l. korsning o. d. (ärftlig förädling). En fortsatt såning är rätta sättet, at förädla fruktsorter. VetAH 1798, s. 69. Kulturväxternas förädling brukar .. oftast betecknas utsädesförädling. LB 2: 129 (1900). — jfr FRÖ-, UTSÄDES-, VÄXT-FÖRÄDLING, ävensom VÄXT-FÖRÄDLARE m. fl.
β) i fråga om husdjur; i allm. för att beteckna dels utveckling av exteriören, så att denna blir för rasen typisk, dels förbättring av produktiv(a) egenskap(er) hos viss ras. QLm. I. 1: 90 (1833). Juhlin-Dannfelt (1886). Gustaf Vasa var den första, som sökte förädla den inhemska fårrasen genom införskrifning af utländska afvelsdjur. VerdS 12: 46 (1889). NF 16: 963 (1892). Ett högt förädladt göddjur, eller som man också kallar det, köttdjur. LBl. 1904, nr 34, s. 2. Hansson LönLadug. 15 (1916). — jfr DJUR-FÖRÄDLING.
c) trädg. förbättra l. förfina (frukt- l. blomsterträd o. d. av sämre sort gm ympning, ablaktering l. okulering). Lundström Trädg. 214 (1852). De finare äppel- och päronsorterna (fortplantar man) uteslutande genom förädling. Elfving Kulturv. 66 (1895). Rotäkta och förädlade (rosor). Abelin VTr. 87 (1903).
d) (i sht i fackspr.) med avs. på naturprodukt l. råvara l. halvfabrikat: bearbeta o. därigm giva högre materiellt värde; ss. vbalsbst. -ing äv. konkret: förädlad produkt, förr äv.: industriell anläggning för bearbetning av råvara. Våra Palats, våra Trägårdar, Förädlingar och Bodar af Inhemskt Kram. Dalin Vitt. II. 6: 134 (1749). Våra Metallers förädling. Därs. 135. Alt Bomullsgarn, innan det förädlas til väfnad, myssor, strumpor (osv.). VetAH 1801, s. 259. Höganäs lergods .. och Skromberga klinkerfabrikater äro ytterligare förädlingar af leran. Rosenius Himmelstr. 108 (1900, 1903). Spånaden är textilindustrins första stadium … Detta material är förädlad råvara. SlöjdkomBet. 1907—08, s. 52. — jfr JÄRN-, MALM-, METALL-, TRÄ-FÖRÄDLING m. fl.
e) bärgv. i pass. med intr. bet., om malmgång: tilltaga i rikhaltighet. Rinman (1788). Ökad förhoppning om gångarnas förädling. JernkA 1844, 2: 99.
Ssgr: (b α) FÖRÄDLINGS-ANSTALT~02 l. ~20. i sht landt. anstalt för växtförädling. 2NF 27: 1282 (1918).
(b, d) -ARBETE~020, äv. ~200. (i sht i fackspr.) NDA 1877, nr 7, s. 3.
(b α) -ELIT. landt. grupp av plantor l. från en l. flera ursprungsplantor utgående stam som på grund av framstående egenskaper utvalts till separat förökning. UtsädT 1891, s. 13.
(b α) -FÄLT. landt. fält varå växtförädling utföres. UtsädT 1891, s. 18.
(d) -INDUSTRI. (i sht i fackspr.) Snellman Stat. 200 (1842). Förädlingsindustrien .. bearbetar råmaterialet i hantverk och fabriker. Sommarin EkonL 1: 19 (1915).
(c) -KVIST. (mindre br.) trädg. ympkvist. LAHT 1904, s. 273. Därs. 1910, s. 247.
-MATERIAL. särsk. landt. till b: till förädling användt material (växtsort, djurras, korsningsavkomma). LB 2: 136 (1900). VerdS 126: 13 (1904).
(d) -ORT. (föga br.) Rudimateriers förädlings- och afsättnings-orter. SP 1779, s. 14.
(d) -PLATS. (i sht i fackspr.) Under transporten (av det avvärkade virket) till förädlingsplatsen. HbSkogstekn. 68 (1922).
(b α) -STAM. landt. jfr -ELIT. UtsädT 1892, s. 132.
-STÄLLE. särsk. trädg. till c: ställe på stam där en ymp l. knopp av ädlare slag blivit insatt. HbTrädg. 1: 62 (1872). Abelin Frukt 64 (1902).
(d) -VÄRDE. ekon. om det högre värde som en råvara l. ett halvfabrikat erhållit gm förädling. Fahlbeck JordbrAfk. 68 (1893). Ett särskiljande af skogsvärdet från förädlingsvärdet. SkogsvT 1909, s. 277.
(d) -VÄRK, n. (i sht i fackspr.) industriell anläggning (i sht inom bärgshanteringen) som bearbetar råvaror l. halvfabrikat. VetAH 1817, s. 34. Förädlingsverk för koppar. NF 1: 1368 (1876). HbSkogstekn. 395 (1922).

 

Spalt F 3593 band 9, 1928

Webbansvarig