Publicerad 1916   Lämna synpunkter
DISPENSATION dis1pänsatʃω4n l. -pen- l. -paŋ-, l. dispän1– l. dispaŋ1-, l. -aʃ- (disspännsatschón Dalin), r. (f. Dalin (1850)); best. -en; pl. -er. Anm. Tidigast förekommer ordet i sv. i lat. form (äldst med fullständig lat. böjning), t. ex.: Epther then dispensacionis lidilse (dvs. lydelse) han vthaff rom haffuer. G. I:s reg. 4: 62 (1527). Dispensatio lämnar tilstånd at giöra thet, som androm i Lagen förbudit finnes. Nehrman Inl. t. jur. civ. 42 (1729). Tengwall Tvistemålslagf. 13 (1794, 1802) använder i sg.: dispensatio, men i pl.: dispensationer.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. dispensation, holl. dispensatie, af lat. dispensatio (-ōnis), af dispensare (se DISPENSERA)]
vbalsbst. till DISPENSERA. — särsk.
1) [jfr motsv. anv. i d., holl., eng., fr. o. nylat.] apot. motsv. DISPENSERA 1. Då altid en Medicus, som reda förmält är, wid deras (dvs. store och kostbare Compositioners) dispensation tillstädes wara skall. Stiernman Com. 4: 1059 (1688). Dalin (1850). Ekbohrn Främ. ord (1904).
2) [jfr motsv. anv. i d., ä. holl., t., eng., fr., mlat. o. lat.] (†) motsv. DISPENSERA 2: utdelning; fördelning. Ther man enkannerligha wille ansee Gvdz almenneligha Dispensation, ther medh han hela Iordennes kretz, sampt thes åtskillelighe Landskap och Öyar .. således haffwer fördeladt, At … L. Paulinus Gothus Mon. turb. 204 (1629); jfr 3. I närwarande Dagh holler man en annan Dispensation (än att biskopen o. prästerna taga hälften hvar af offren) medh Kyrkiones Inkomst. Schroderus Osiander 2: 40 (1635). Dispensation, utdelning. Andersson Frem. ord (1845, 1857). Ekbohrn Främ. ord (1904).
3) [jfr motsv. anv. i eng., mlat. o. lat.] (†) motsv. DISPENSERA 3: anordning, förfogande, bestämmelse. At församblingen hafwer giordt en dispensation (ang. nattvardsutdelningen), och så lagat twert emot Christi instichtelse. O. Martini Pred. C 2 b (1606). (De som på grund af Guds skickelse måste afträda sitt ämbete åt andra skola) thet icke giöra med knorrande och morrande .. Vtan the skola låta sigh nöya medh Gvdz Willia och Dispensation. Rudbeckius Kon. reg. 99 (1615). Thenne (spetälske) bleeff genom .. (prostens) dispensation försörgd medh huus och födha. Murenius Acta visit. 37 (1640). Cancellarius Academiæ haar allareedo giort en dispensation der uthj (ang. bibliotekariens begäran). Consist. acad. Abo. ä. prot. 2: 510 (1664). Dispensation, skickelse: afsked. Swedberg Schibb. 265 (1716).
4) [jfr motsv. anv. i d., holl., t., eng., fr. o. mlat.] i sht jur. motsv. DISPENSERA 4: dispens (se d. o. 1). (Det) skeer .. offta .. effter Gudz tilstädelse och dispensation, att then onde saken får en hastigh framgång. L. Petri Verdzl. öffuerh. 19 (1568?; lat. orig. Deo permittente). Dispensation (kan) skee .., i the fall, som menniskior haffua förbudit (äktenskap): men icke vthi the, som Gudh haffuer förbudit. Botvidi Brudpr. 41 (1620, 1622). Om .. (giftermål mellan nära förvanta) skulle stå uthi Kongl. dispensation eller eij. Sv. synodalakter 1: 153 (1678). Att sökia konungens eller dommarens dispensation från den allmänna lagen låter intet gierna giöra sig uthan någon grund. Förarb. t. Sv:s lag 3: 32 (1712). Önskeligt vore allenast, at icke många dispensationer .. göra värkan (af det kungl. brefvet) obetydelig. Porthan Bref t. samt. 1: 117 (1785). Schrevelius Civilr. 1: 11 (1844, 1851). Våra medeltidsurkunder innehålla en mängd sådana dispensationer (näml. från att vara född i lagligt äktenskap), till och med för erhållande af biskopsämbeten. Lundqvist Domkap. 84 (1897). — särsk. [med afs. på bet.-utvecklingen jfr LICENS] (i fråga om medeltida kyrkliga förh.) afgift för dispensation. De tributer som (af påfven) pålades hela christenheten under mångahanda benämningar, såsom krigshjelp, vacancepenningar, dispensationer (osv.). Strinnholm Vas. 2: 334 (1820).
5) [jfr eng. he with good thoughts makes dispensation; jfr äfv. DISPENSERA 5] (†) underlåtande, åsidosättande. At tack och välgiord tienst, af lika vikt bör vara: / Thet förra, utan brott, ej tol dispensation. L. Stierner hos Celsius De statu eccl. Armenorum Dedik.-dikt (1726).
Ssgr (till 4): DISPENSATIONS-AKT1003~ l. 0103~2. jfr DISPENS-AKT. Dispensations-akten (för äktenskapet) .. finnes .. tryckt hos Baazius. Geijer II. 3: 248 (1834).
-FÖRBEHÅLL~002 l. ~200. Lundqvist Domkap. 127 (1897).
-MYNDIGHET~002 l. ~200. Gent emot parlamentets lagstiftningsrätt satte Jacob den kungliga dispensationsmyndigheten. Stavenow Eng. rev. 30 (1895). Kejsar Frans Josef har .. gjort bruk af sin dispensationsmyndighet och förordnat att intet rättsligt efterspel skall följa på duellen Badeni-Wolf. DN 1897, nr 9958 (A), s. 3. —
-RÄTT~2. jfr DISPENS-, DISPENSERINGS-RÄTT. Ad. prot. 1809, IV. 1: 1701. Dispensationsrätten tillhör Konungen. Rabenius Förvaltn. 2: 9 (1871). Slutligen tillkommer biskopen (i den romersk-katolska kyrkan) .. doms- och dispensationsrätt i kyrkliga mål. NF 2: 575 (1877). Sin dispensationsrätt i ekonomiska ärenden kan konungen uppdraga åt underordnade myndigheter. Kěrsner Polit. handlex. 49 (1883).

 

Spalt D 1595 band 6, 1916

Webbansvarig