Publicerad 1923   Lämna synpunkter
DÄCKER däk4er, r. l. m. (BtÅboH I. 6: 99 (1633) osv.) l. n. (HFinlKamF 1: 19 (1533) osv.); best. (föga br.) -n l. däckret, pl. =, ss. r. l. m. äfv. (då ordet ej användes i räkning) däckrar (Schroderus Comenius 756 (1639), Almqvist AmH 1: 89 (1840)).
Ordformer
(däcker OxBr. 11: 709 (1637) osv. decker GR 4: 336 (1527), Ekman NorrlJakt 239 (1910). deckir BtÅboH I. 6: 169 (1634). deecker OxBr. 11: 789 (1640). decher Schenberg (1739). däker GR 4: 335 (1527), Arnell Stadsl. 475 (1730). deker OPetri (1526) i SthmTb. 1: 124, Möller (1807). — däk Verelius 50 (1681))
Etymologi
[fsv. deker (dikur, dikker), af mnt. deker, ytterst af lat. decuria, tiotal, afledn. af decem (se TIO); jfr d. deger, isl. dekor, dikur, t. decher, eng. dicker. — Formen däk har uppkommit därigm att -er uppfattats ss. pl.-ändelse]
(i sht i fackspr.) vid räkning af hudar l. skinn: antal af tio stycken. 20 deker hudar. OPetri (1526) i SthmTb. 1: 124. Ekman NorrlJakt 239 (1910). — (†) användt vid räkning af andra föremål än hudar l. skinn. Skoomaker knijfuar däker .. 13. OxBr. 11: 714 (1637). Glassbandh decker 93. Därs. 767 (1640).
Ssgr (jfr DÄCKER, slutet): A: DÄCKER-GILL. (†) som är värd att räkna l. att taga med i räkningen, fullgod? Däker gillar oxar 1. p(ar). VDArk. 1682, s. 401. jfr: Den vuxna oxen säges (på värendsmål) vara däkergill oxe. Hyltén-Cavallius Vär. 2: 84 (1868). —
-HATT. [jfr DUSSIN-GODS, -VARA m. fl.] (†) hatt som säljes i hela tiotal, sämre hatt? Forssell Hist. II. 1: 20 (c. 1871, 1875). —
-OXE. (däkres- VDArk. 1682, s. 399) (†) oxe som är ”däckergill”? Däker oxe 1 st. VDArk. 1682, s. 406. —
-SJÄL l. -SÄL. (starkt bygdemålsfärgadt, föga br.) vid själjakt: själ gm hvars dödande man uppnår fullt däcker skinn, hvar tionde själ. Ekman NorrlJakt 239 (1910).
B (†): DÄCKRA-KO. ko som är ”däckergill”? VDArk. 1680, s. 225. Därs. 1684, s. 464.
C (†): DÄKRES-OXE, se A.
Afledn.: DÄCKRA, v. (†) hoplägga i buntar om tio stycken? VRP 1632, s. 452.

 

Spalt D 2500 band 7, 1923

Webbansvarig