| Publicerad 1905 | Lämna synpunkter |
CISTERN sistæ4rn, i södra Sv. stundom sistær4n (ciste´rn Weste), r. l. m.; best. -en, hvard. (utom i södra Sv.) äfv. =; pl. -er.
1) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] behållare för uppsamlande o. bevarande af (från en byggnads tak rinnande) regnvatten; konstgjord, vanl. gräfd l. murad l. uthuggen vattenbehållare, vattenreservoar; bassäng; jfr VATTENKISTA; äfv. brunnsbäcken. De .. underjordiska byggnaderna (i Alexandria), vatturännor och vattusammelplatserna (Cisterner), hvilka med odrägelig kåstnad .. äro anlagde under hela staden. Eneman Resa 1: 147 (1712). (Fr.) Cîterne .. en Cisterne eller et vatnfång nedgrafvit i jorden för at samla regn-vatn deri. Möller (1745). Den lerjord som i Cisterner och andra recevoirer (dvs. behållare) vanligen deponeras af vatten. Wallerius Tankar 66 (1776). För fartygens förseende med vatten finnes (i Cherbourg) en stor, omsorgsfullt murad cistern, dit vatten ledes från en å. Skogman Eug. 2: 202 (1855). På hvarje gård (i Cadiz) finns .. nedmurad djupt, djupt ned i marken, en cistern, och från taket går en ränna ner i densamma. Om vintern, då det någongång regnar, leds sålunda regnvattnet från taket ned i brunnen. Kræmer Span. 53 (1860). Höjden, till hvilken vattnet uppdrifves i en särskildt cistern på toppen af en fyrbåksartad bygnad, är öfver 100 fot. Tekn. tidskr. 1873, s. 243. Cisternens spegel blänker / Liksom en silfverpenning / I solbränd tiggarhand. Snoilsky 2: 197 (1881). jfr: Myatas ofantliga naturliga cistern (i mellersta Egypten) har tillgång på vatten äfven under den största torka. Kruhs Jordkl. 1: 196 (1881). — jfr VATTEN-CISTERN.
2) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] (större) kärl l. behållare af plåt o. d. afsedt (afsedd) till förvaring af vatten, olja osv. När det (dvs. vattnet som innehåller vitriolen) är fullkokadt, tappas det .. in i 3:ne litet från pannan stående stora aflånga Cisterner af bly, der det lämnas at stå och kallna, då Vitriolen sätter sig på botten och sidorna af dessa Cisterner. Kalm Resa 1: 467 (1753). Kreüger Ångm. 73 (1833). Tjugusju cisterner vatten tömdes och utpumpades för att lätta fartyget. Skogman Eug. 2: 137 (1855). I Tyskland använder man (vid vinberedningen) i stället för öppna cisterner .. upprättstående fat. Uppf. b. 5: 173 (1874). För stöpningen (af det till malt afsedda kornet) användes numera vanligen cisterner af sten, cement eller järnplåt. 2 Uppf. b. 4: 579 (1899). 4 st. stora cisterner jemte flera mindre, lämpliga för förvaring af oljor och liknande produkter. PT 1903, nr 125 B, s. 1. — jfr CEMENT-, FÄRSKVATTENS-, JÄRN-, KOPPAR-, OLJE-, PETROLEUM-, PLÅT-, SAMLINGS-, SPOL-, TALG-, TRASSEL-, VARMVATTENS-, VATTEN-CISTERN m. fl.
-BÅT~2. jfr -FARTYG. Tekn. tidskr. 1887, s. 44. Transportera oljan med mindre cisternbåtar. Därs. 1889, s. 88. —
-FARTYG~02 l. ~20. (last)fartyg som är inrättadt för transporterandet af flytande varor (i sht olja) utan särsk. kärl; jfr -BÅT, -ÅNGARE. SFS 1887, nr 63, s. 2. Tekn. tidskr. 1889, s. 87. 2 Uppf. b. 7: 578 (1903). —
-PLÅT~2. särsk. ett slags till vattencisterner i fartyg afsedd l. lämplig järnplåt. Gynther Förf. 4: 239 (efter handl. fr. 1847). SFS 1858, nr 100, s. 4. Tekn. tidskr. 1878, s. 58. —
(1, 2) -SYSTEM~02. komplex af cisterner. Storartade cisternsystem hafva (i Aden) blifvit utförda af engelsmännen. NF 1: 135 (1875). —
(1, 2) -TRYCK~2. tryck med hvilket det i en högt belägen cistern förvarade vattnet inströmmar i en lägre placerad behållare. För att .. öka det s. k. cisterntrycket, hvilket vid vattenstationer för lokomotiv vanligen är för lågt, är lämpligt att anbringa en pulsometer på vattenledningen i lokomotivstallet eller pannhuset. Tekn. tidskr. 1889, s. 84. —
-VAGN~2. vagn inrättad till cistern; särsk. om järnvägsvagn inredd för att forsla petroleum o. d. Cisternvagnar på järnbanorna och reservoirer i det ryska rikets olika delar, se där hvad bröderna .. Nobel införde i petroleum-affären i stället för transporten på tunnor. Wieselgren I g. dagar 434 (1888, 1900). Tekn. tidskr. 1889, s. 88. —
Spalt C 211 band 5, 1905