Publicerad 1898   Lämna synpunkter
BABEL ba4bel (ba´bel Weste), n. ((†) m. Jer. 51: 9 (Bib. 1541)).
Etymologi
[jfr t., fr. o. eng. Babel, af hebr. Bābel, Babylon; jfr assyr. Bāb-ilu, gudens (Il’s) port; se E. H. Tegnér i UVTF 12: 112 (1875)]
1) eg. namn på den stad o. det torn som omtalas i 1 Mos. 11 o. hvars namn där tydes ss. förbistring.
2) i bildl. o. utvidgad anv.
a) ss. sinnebild af oreda l. förvirring. Aj, en storm! — se hyttan står på ända .. / Uti mitt lilla hus ett Babel målas af. J. Wallenberg 137 (1771). Ps. 1819, 273: 3. Ett mörkt, ett grusadt Babel / All mensklig visdom är. Stagnelius 2: 114 (1821). Detta Babel af confusa massor. Böttiger 6: 225 (1836). Dalin (1850).
b) (mindre br.) ss. sinnebild af fördärf o. sedeslöshet; jfr BABYLON 2. Kolmodin Qv.-sp. 1: 323 (1732). Detta andeliga Babel. Büchner Concord. 1161 (1789). jfr: Seende i statskyrkan .. det moderna Babel och i hennes medlemmar Belials barn, sträfva de frireligiösa föreningarna .. att allt mer afsöndra sig från henne. T. Säve i Ill. Sv. hist. 6: 212 (1881).
Ssg: BABELS-TORN30~2. i bildl. anv. Jag bygger upp ett helt babelstorn af svårigheter. Jolin Ber. 1: 14 (1871). i sht om luftslott l. med afs. på fåvitska jordiska sträfvanden l. djärfva planer. Tegnér 2: 209 (1820). Dit (dvs. till Jesu kyrka) kom den tviflande från menniskovishetens fallna Babelstorn. Wallin Rel. 1: 319 (1825). Fantasien fick bygga himmelshöga babelstorn. Svedelius Förfl. lif 141 (1887).

 

Spalt B 4 band 2, 1898

Webbansvarig