Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AFSKRÄDE a3v~skrä2de (a`fskräde Weste), n.; best. -et; pl. -en.
Ordformer
(affskredde FH 4: 362 (1558); med afs. på denna form är möjl. det etymologiskt besläktade SKRÄDDARE att jämföra)
Etymologi
[med anslutning till SKRÄDE bildadt af AFSKRÄDA; jfr AFSKRÄDOR, pl.]
eg.: det, som afskrädes l. afskrädts.
1) i eg. bet.: det, som vid ämnens beredning l. bearbetning afskiljes l. afskilts ss. icke l. mindre användbart; affall (se d. o. 3 c). Sopor och andra afskräden. Kungör. 8 Mars 1781, § 6. Afskräde .. der Abfall, was als unnütz abfällt, weggeworfen wird, der Abgang, als von Horn, Knochen, Haaren, Abfall von Eisenspänen, Abschnitzel von Papier. Möller (1790). Sturzen-Becker 2: 101 (1844, 1861). — särsk.
a) om (affall af) födoämnen o. d. Odhelius Præs. i VetA 1785, s. 10. (Hundarna i Konstantinopel) lefva af allehanda afskräden, som på kvällarne kastas ut ur husen på gatan. Waldenström Österl. 50 (1895). — jfr AFSKRÄDA 2 a.
b) om affall (vid malning) af säd o. d. Affskredde till swin. FH 4: 362 (1558). Rålamb 13: 87 (1690). — jfr AFSKRÄDA 2 b.
c) om affall af virke o. d. Tekn. tidskr. 1873, s. 138. — jfr AFSKRÄDA 2 c.
d) [sannol. bl. tillfällig öfversättning af lat. excrementum] det, som afsöndrats (ur ngt); afsöndring. VetAH 39: 218 (1778).
e) (numera föga br.) i utvidgad bet., närmande sig 2. Skogarnas .. afskräden och efterlämningar. Rothof i VetAH 28: 49 (1767). Zetzell Præs. i VetA 1779, s. 14.
Jfr HUSHÅLLS-, KÖKS-, MJÖL-, SKOGS-AFSKRÄDE m. fl.
2) (mindre br.) bildl.: det sämsta i sitt slag; afskum, afskrap. Dalin (1850). Vi hafva blifvit såsom verldens afskum och allas afskräde. 1 Kor. 4: 13 (NT 1883).
Ssgr (till 1): AFSKRÄDES-BEHÅLLARE310~0200. Palmberg Hels. 402 (1889).
-HÖG~2. Rydberg Dikter 2: 142 (1891). bildl.: Nyblom M. Twain 1: 79 (1873). ark.: Odhner Lärob. 1 (1870). Afskrädeshög, en svensk, i arkeologien stundom nyttjad öfversättning af det danska ordet Kjökkenmödding. NF (1875).
-PLATS~2. Sandahl i NF 3: 941 (1880).

 

Spalt A 512 band 1, 1898

Webbansvarig