| Publicerad 2009 | Lämna synpunkter |
TRÖTTA tröt3a2, förr äv. TROTTA, v. -ade; o. TRÖTTAS tröt3as2, förr äv. TROTTAS, v. dep. -ades (Gal. 6: 9 (NT 1526) osv.) ((†) pr. sg. -es (-is) G1R 1: 250 (1524), RARP 6: 171 (1657); ipf. -es Baazius Upp. 20 b (1629: förtröttes)). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Lind (1749)), -NING (utom i ssgn ut-tröttning o. i bet. 1 a bl. tillf.).
1) göra (ngn) trött (se d. o. 1) l. uttröttad, (alltför hårt) anstränga, utmatta; äv. (motsv. TRÖTT 2): framkalla l. väcka (ngns) leda l. olust, tråka ut; särsk. dels refl., dels i pass. (jfr 2); äv. dels med avs. på kropp(sdel) l. själ(sförmögenhet) o. d., dels bildl., med annat sakobj. (se särsk. b), dels abs. Helsingius Ii 6 a (1587). Ingen mått Skiusz-Hästen alt för hårt rijda / Tröttar du honom, förtreeter han deij. Lucidor (SVS) 450 (c. 1670; uppl. 1997). Widlyftiga utläggningar, som .. förwilla och trötta. Bergklint MSam. 1: 2 (1781). Vår själ .. tröttas af enformighet, och begär omvexling. 2SAH 7: 319 (1815). (Han kunde) icke undgå att nedtyngas af de många tröttande tentamens- och examensbestyren. 3SAH 4: 94 (1889). De kala, hvita inre murytorna trötta ögat och skänka det ingen hvilopunkt. Quennerstedt Smål. 44 (1891). Det var bra att Du sköter Dej – bli nu riktigt frisk snart och trötta Dig inte när du kommer till Paris. Wilhelm BrJeanne 127 (1925). Det tröttar att vända flera tusen vinflaskor per dag. Sydsv. 4 ⁄ 5 2008, s. 18. — jfr AV-, FÖR-TRÖTTA o. FÖR-TRÖTTELSE. — särsk.
a) fisk. med avs. på krokad men ännu ej upptagen (större) fisk: trötta ut (för att därigm underlätta l. möjliggöra upptagning); särsk. dels i p. pf., dels ss. vbalsbst. -ning. Om .. fisken är fast på kroken, inträder det för många mest spännande momentet i hela fisket: kampen mellan fisken och fiskaren, tröttningen eller drillningen. Hammarström Sportfiske 101 (1925). Där älven är bred och grund tröttar jag öringen. Lidman Fiskefeber 23 (1952). Är håven för liten så är det bättre att .. ta fisken med handen .. Ge inte efter om fisken sprattlar till just då, för det gör även den mest tröttade fisk. DN 23 ⁄ 6 1991, s. C16.
b) (utom i ssgn UT-TRÖTTAD numera bl. tillf., jfr dock a) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: trött, uttröttad; särsk. överfört l. bildl., om ngt sakligt, särsk. (motsv. TRÖTT 3) om jord. (G. I var) tröttat aff thenne jämmerfulle werldennes förbuldrade wijdermödo. Svart Ähr. 86 (1560). (K. XII:s) tröttade vapenbröder. HSH 7: 247 (c. 1800). Mannens hårdare, af arbete och mödor tröttade lynne skulle af qwinnan mildras. Cavallin Herdam. 5: 338 (cit. fr. 1810). Så seglaren hvilar sin tröttade köl / I den ek-omsusade viken. Stagnelius (SVS) 4: 247 (1822). LAHT 1910, s. 240 (om jord). — jfr O-, UT-TRÖTTAD.
2) ss. dep. l. i pass. övergående i deponentiell anv.: bli trött, tröttna (se d. o. 1); i nekande sats äv.: inte förtröttas (se FÖRTRÖTTA 3); särsk. dels om kropp(sdel) l. själ(sförmögenhet) o. d., dels bildl., med annat saksubj. G1R 1: 250 (1524). Kärleken tröttas icke. 1Kor. 13: 8 (Bib. 1541). Den lilla hopen, som ännu ej trottas eller ledsnar. Dalin Arg. 2: 224 (1734, 1754). Jorden, i samma mon hon tröttas, uppfrisknar igen. Wallin Rel. 1: 108 (1813, 1825). Han uppgaf .. ingen annan anledning, än att han kände sina krafter tröttas. De Geer Minn. 2: 221 (1892). Jag tror Belgrad-regimen .. inser att västmakterna inte tröttas i ansträngningarna att få Milosevic till Haag. GbgP 11 ⁄ 2 2001, s. 29. (Travhästen) är spurtstark och tröttas inte i första taget. DN 3 ⁄ 10 2003, s. C25. — jfr FÖR-TRÖTTA. — särsk. (†) med bestämning inledd av prep. vid (äv. med): bli trött l. tröttna (se d. o. 2) (på ngn l. ngt); få (mer än) nog (av ngn l. ngt); stundom äv.: vara trött (på ngn l. ngt); äv. med inf.-bestämning utan föregående prep. Vij (kan) tig .. inthett annet till svare, effter osz nu ledes [och] tröttes ved att schriffve och svare tig upå alle tine fåfenge meninger. G1R 29: 478 (1560). Ath mith bedröffuede hierte .. huilkith eliest snarth tröttis widh thette beängstede och Sårghfulle leffuerne. HSH 7: 45 (1590). Her Lars Sparre såsom een beqvämligh man, den der nu tröttas vid dett ämbete han bekläder. RP 7: 578 (1639). När jämmer och elende äro wåra följeslagare, under hela wår jordiska wandel, så tröttas aldrig Frälsaren at bewisa hielp. Bælter JesuH 4: 235 (1757). Atterbom Minnest. 2: 184 (1853).
TRÖTTA UT10 4. i hög grad l. helt o. hållet l. i grunden trötta (ngn), utmatta; särsk. med refl. obj.; jfr uttrötta. En menniska som haar redet en 14 mijll om dagen och tråttat wth så många åthskillige gästgiffuarhästar ähr fulle till att excusera om han skriffuer något illa. Ekeblad BrClEkeblad 115 (1653). Man kan uträtta ett vida större arbete, om man med en stunds hvila afbryter arbetet, innan man tröttat ut sig. PedT 1897, s. 424.
Spalt T 3037 band 35, 2009