Publicerad 2005   Lämna synpunkter
TJUD ɟɯ4d, m. ⁄ ⁄ ig.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(tj- 1883 osv. tsch- (tch-, tschj-, tsj-) 18201959)
Etymologi
[jfr t. tschuden; till ry. tjudi, besläktat med tjuzjoj, främmande]
(numera bl. i skildring av ä. förh.) om person tillhörande östersjöfinsk folkgrupp i västligaste Ryssland; vanl. i pl., sammanfattande om denna folkgrupp. Stiernstolpe Ballenstedt 2: 111 (1820). Med benämningen Tschuder betecknas i Ryska tideböckerna Esther, Kareler och Oloneziska Finnar: i senare tider har detta namn .. (utvidgats), så att Ryssarna dermed pläga förstå alla nordöstliga folkslag, hos hvilka man finner gamla grafhögar och spår af förtida bergverk. Palmblad HbGeogr. 1: 135 (1826). Dessa Tschuder bo söder och sydvest om Onega sjön uti Olonetska Guvernementet, till någon del äfven inom det Novgorodska. Lönnrot SvSkr. 2: 355 (1842). Karelerna (i Kalevala) äro identiska med de tjuder, om hvilka lapparnas sagor tala. Landsm. 6: XCX (1888). Det är ovanligt mycket action i .. (Vinterkriget) för att vara en finsk film, men den är ohyggligt realistisk, en tre timmar lång mardröm om den vita döden, som ryssarna fruktade lika mycket som tjudernas (finnarna) påstådda magiska riter. DN 25 ⁄ 4 1990, s. B1.
Avledn.: TJUDISK, adj. [jfr t. tschudisch] (numera bl. i skildring av ä. förh.) som tillhör l. härstammar från l. avser l. på annat sätt har samband med tjud(er). De Tschudiska språken hafva en mängd casus. Stiernstolpe Ballenstedt 3: 39 (1820). Tschudiska folksånger. Lönnrot SvSkr. 2: 453 (1845). Izborsk låg vid Peipusjön, kring vilken befolkningen väl huvudsakligen var tjudisk eller finsk. SvFolkH I. 1: 204 (1914).

 

Spalt T 1688 band 34, 2005

Webbansvarig