Publicerad 2004   Lämna synpunkter
TEMPERA tämpe4ra, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE (se avledn.).
Etymologi
[av t. tempieren, avledn. av tempo (se TEMPO)]
ställa in (tidrör i) artilleriprojektil l. sprängladdning l. dyl. för brisering efter bestämd tid l. vid visst, bestämt läge; äv. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.; ss. vbalsbst. -ing äv. konkretare, om resultatet. KrigVAH 1843, s. 134. Om temperingen ökas eller minskas, med bibehållande af det begagnade afståndet, så minskas eller ökas såväl krevadhöjden som krevadafståndet från målet. HbFältartill. 10: 69 (1892). Att inställa tidröret, som är graderadt, så att bränningstiden blifver den mot afståndet svarande, kallas att tempera röret. LbArtill. 6 (1892). Framladdningskanoner, visserligen skjutande granater och granatkartescher men med rör (tidrör), som endast kunde temperas för ett fåtal .. afstånd. IllMilRevy 1905, s. 73. Stille hade .. hört talas om bomber med urverk, helvetesmaskiner temperade på viss timme, minut och sekund. Klinckowström Fotb. 45 (1920). Ekoradiotändröret .. gör all tempering överflödig och ökar träffprocenten. Ahlgren Atomkrig 120 (1946).
Särsk. förb.: TEMPERA NER010 4. minska inställningstiden för brisering. DN(A) 11 ⁄ 6 1943, s. 8.
TEMPERA UPP010 4. öka inställningstiden för brisering. DN(A) 11 ⁄ 6 1943, s. 8.
Ssgr: TEMPERINGS-INRÄTTNING~020. (numera knappast br.) anordning för tempering; jfr inrättning, sbst.2 2 b. Serveringsapparaterna, såsom uppsättningsinstrument, temperingsinrättning, rigtqvadrant .. (har) varit föremål för successiva förbättringar. KrigVAH 1885, s. 207. SAOL (1998).
-MASKIN. (förr) Temperingsmaskin .. (dvs.) ett med afstånds- och krevadskala försedt verktyg, hvarmed tempering .. medelst ett enkelt handgrepp utföres. 2NF (1919). SAOL (1923).
-NYCKEL. skruvnyckel avsedd för manuell tempering av tändrör. Innan projektilen insättes i loppet, lossas skrufven medelst temperingsnyckeln .. hvars klor ingripa i motsvarande hak å skrufven. Spak HbFältartill. 136 (1873).
-SKIVA. (†) skiva i tidrör som gm att vridas ger olika längd på krutsatskanal o. därmed bestämmer temperingen, satsskiva (se d. o. 2). UB 6: 62 (1874). Temperingsskifvan har på undre ytan en krutsatskanal, dennas ändar äro åtskilda af en brygga, hvars läge på utsidan är utmärkt med en röd pil. UFlottMansk. 3: 209 (1906).
-TÅNG. (förr) verktyg använt att tempera artilleriprojektil gm att korta krutsatskanalens längd. Vid granatkartesch-skjutning har för rörens tempering begagnats .. temperings-tänger, hvilka visat sig ändamålsenliga. KrigVAH 1855, s. 104.
Avledn.: TEMPERARE, m. ⁄ ⁄ ig. (förr) i kanonservis ingående soldat med uppgift att tempera artilleriprojektiler. ExFältartill. 1893, 1: 79. Servisens nummerindelning är nu upphävd även vid lätta fältartilleriet. I stället användas endast mot de olika förrättningarna svarande benämningar .. (bl. a.) temperare och hantlangare. KrigVAH 1921, s. 64.
TEMPERBAR, adj. om tändrör l. artilleriprojektil o. d.: som kan temperas. Brandrörens utveckling, i det dessa gjorts temperbara för hvar hundrade meter ända till 6,000—9,000 m. 2NF 22: 346 (1915).

 

Spalt T 765 band 34, 2004

Webbansvarig