| Publicerad 1997 | Lämna synpunkter |
STÄRBHUS stær3b~hɯ2s, förr äv. STÄRVHUS l. STÄRGHUS, n.; best. -et; pl. =.
dödsbo (se d. o. 1) l. om det kollektiv som dödsbodelägare utgör (jfr DÖDS-BO 2, SORGE-HUS 3 (slutet)); i sht förr äv. utan huvudtanke på kvarlåtenskap l. ägoförhållanden: hus (se d. o. 4) l. hem där husfadern (l. annan vars död på samma l. liknande sätt medför ändrade ägoförhållanden (o. livsvillkor)) avlidit, äv. om den avlidnes efterlämnade familj l. anhöriga. (Resultatet av värderingen lämnades) sahl. Petter Krögers sterbhuuss fullmächtige Petter Duhn tillhanda. GävleTb. 161 (1658); möjl. ssg. VDAkt. 1685, nr 21. Hennes lilla Sonedotter Maria Nyberg, som några år warit och än wistas i Sterbhuset. BoupptVäxjö 1782. Efter återkomsten til Sterbhuset proponerade Herr Rosenstein den aflidnes (dvs. Kellgren) Skål. CCGjörwell (1798) i 2Saml. 34: 153. Min far hade .. med döden afgått, och nu bodde hans sterbhus i Lund. Ahnfelt StudM 2: 315 (1857). Auktion Torsdag .. då försäljes för sterbhus och andra inlämnares räkning bl a (osv.). SmålP 16⁄6 1976, s. 20. — jfr PROSTA-STÄRBHUS, PRÄST-STÄRBHUS (BtRStP 1823, IV. 1: 712). — särsk.
a) (numera bl. mera tillf.) enbart om l. med tanke huvudsakligen på byggnad tillhörande stärbhus (i huvudmomentets betydelse). Men lijkwäl (har jag) alla öppningar måst gå qwitt, deels för Öfwerbygningar i Prästegårdarna, deels elliest för Sterbhwsens conservation. VDAkt. 1686, nr 34. Barnen hade tagit sig in i huset vid Aspgatan 16, ett sterbhus i Augustenborg som stått obebott i ungefär ett år. SvD 16⁄8 1972, s. 1.
b) mer l. mindre oeg. l. bildl. En sednare tid är kanske mera böjd att skrifva accept och godkändt på Fryxells debetsedel för Carl XII:s sterbhus. Topelius Fält. 4: 8 (1864). När Lessings dramatiska stärbhus inventerades uppdök massor av rikt lovande planer och en del fragmentariska utarbetningar så suggestiva att man vill jämra sig över de oberäkneliga förlusterna. Johanson Stärbh. 17 (1929, 1946).
-ANFÖRVANT~102. (numera bl. tillf.) anförvant tillsammans med vilken viss person är stärbhusdelägare; särsk. i pl.: anförvanter som är delägare i samma stärbhus, anförvanter som är stärbhusdelägare. VDAkt. 1735, nr 179. —
-ANGELÄGENHET~10102, äv. ~10200. angelägenhet som rör (förvaltande l. utredning (o. avvecklande) av) stärbhus; jfr -affär. Weste FörslSAOB 636 (c. 1817). —
-ARVINGE~020. arvinge i stärbhus. PH 5: 3251 (1752). —
-AVGIFT~02 l. ~20. (förr) om (en 1847 upphörande, mot lagmans- o. häradshövdingeräntan svarande) avgift (av bevillningsnatur) som utgjorde en fjärdedels procent av den behållna kvarlåtenskapen i adelsmäns, prästers o. borgares stärbhus; jfr -procent. BtRStP 1823, IV. 1: 712. —
-BALANS. (†) summa varmed skulderna överstiger tillgångarna i stärbhus, brist i stärbhus; jfr balans I 7. 2RARP 4: 391 (1727). —
-DELTAGARE. (†) stärbhusdelägare, dödsbodelägare; jfr deltagare 3. VDAkt. 1757, Syneprot. F III 7. BoupptVäxjö 1805. —
-DELÄGARE~0200. om var o. en av delägarna i stärbhus (efterlevande make l. maka, andra arvingar, universella testamentstagare), dödsbodelägare. PT 1791, nr 1, s. 4. —
-DEPUTAT. (†) underhållsmedel (tilldelade justitiekollegiet o. förmyndarkammaren i Sthm) i form av stärbhusavgift. Hos Högtärade (justitie)Collegium och Förmyndare-Kammaren har jag äran anmäla, det jag är sinnad genom Trycket allmänt göra, huru mycket för hwarje år, de .. til .. Collegium inflytande Sterbhus-Deputater .. sig bestigit. DA 1771, nr 70, s. 2. —
-EGENDOM~002 l. ~200. särsk. (†): stärbhustillgångar (jfr egendom I 2 e). BoupptSthm 1669, s. 494. Sidst och emedan .. Sterbhus Ägendomen i ljuft och ledt alla wederbörande emillan lagl(igen) fördelt blifwit. BoupptVäxjö 1777. —
-FÖRVALTARE. förvaltare av stärbhus, dödsboförvaltare. Runemark VägvSthm 58 (1790). SAOL (1950). särsk. bildl. Korparna blifwa (i sagolandet Mezendoria) gemenligen utsedde til Förmyndare och Sterbhusförwaltare. Roman Holbg 207 (1746). —
-INTRESSENT. (i sht i fackspr.) jfr intressent 1; i sht liktydigt med: stärbhusdelägare. Missförstånd och Jrringar Sterbhuus-Jnteressenterne Emellan om Arfwet. BoupptSthm 1671, s. 1906. —
-INVENTARIUM. (†; se dock -inventarie-procent) = bouppteckning; jfr inventarium 1 b α. Wid Sterbhus Inventarii uprättande gifwes af boet til de fattige 4 öre af hwarje 100 Daler. Drysell 288 (1728); möjl. icke ssg.
Ssg: stärbhusinventarie-procent. (om ä. förh. i Finl., numera föga br.) jfr stärbhus-procent. Sterbhus Inventarii-Procent. Härmed menas den Bevillning som Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgare-Stånden, vid 1752 års Riksdag, åtogo sig, att till Justitiæ-Statens aflöning och underhåll utgöra, med þ dels procent af behållne Summa inventarii, efter Bouppteckningar uti Sterbhus hörande till bemälde tre Stånd. Bonsdorff Kam. 641 (1833). FFS 1919, nr 42, s. 5. —
-INVENTERING. (†) värdering o. förteckning av tillgångarna hos dödsbo l. förrättande av bouppteckning för ett dödsbo; jfr inventera II 1 b. Städernes förr undfångne kongl. resolutioner .. hwilka förordna: at alle sterbhusinventeringar i Städerne .. skola höra under stadzmagistraternes förrättning. 2BorgP 3: 492 (1726). —
-KAMMARE. (förr) i Gbg: (under magistraten lydande) ämbetsverk som handhade bouppteckningar o. arvskiftesförrättningar. Sterbhuskammaren i Göteborg. 1NJA 1874, s. 311. För boupptecknings- och arfskiftesförrättningar finnes (i Gbg) en s. k. stärbhuskammare med en stärbhusnotarie. 2NF 10: 892 (1908). —
-KAMRER l. -KAMRERARE. (numera bl. ngn gg, om ä. förh.) kamrer vid förmyndarkammaren i Sthm (l. kamrer med jämförbar syssla under annan stads magistrat); äv. om person som handhade räkenskapsföringen för (o. förvaltningen av) dödsbo. Först blef han Tull-Betjänt, sen Tullnär, Inspector, Sen Sterbhus-Cammerer, sen Adel, präktig stor. Dalin Arg. 1: 151 (1733, 1754). En skickelig Person åstundar hos något .. Herrskap at blifwa antagen som Sterbhus-Kammererare, Bokhållare, eller .. Inspector på Landet. DA 1771, nr 29, s. 4. Sterbhus-Kamererare. SvNorStatscal. 1820, s. 348. Hon sökte 1724 21⁄2 få Vinskänkssocietetens tillstånd att överlämna källaren till en måg, stärbhuskamreraren Gustaf Thun. SErikÅb. 1959, s. 52. —
-KONTOR. (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) kontor för dödsboförvaltare l. för förvaltning av dödsbo. PT 1758, nr 13, s. 4. —
-MASSA. (numera föga br.) om kvarlåtenskap i dödsbo ss. sammanhållen (oskiftad) enhet; jfr massa, sbst.2 6 a. ÅgerupArk. Brev 1⁄7 1773. SvTyHlex. (1872). —
-MEDEL, pl. (numera mindre br.) tillgångar hos dödsbo; jfr medel, sbst. 14. Alle sterbhwsmedlen och löhsören. BoupptSthm 1671, s. 420. Af Sal. Hust. Mahlinss Sterbhuusmedell. Därs. s. 922. SAOL (1973). —
-NOTARIE. (förr) vid rådhuskansli l. magistrat l. förmyndarkammaren i Sthm: notarie (se notarie, sbst.1 1) med uppgift att företa bouppteckning o. boutredning samt bodelning av dödsbo. Hwar och en Sterbhus Notarius åligger, at .. Så snart uptekning uti Sterbhus gådt för sig, infordra alla de Handlingar, som dertil höra. PH 7: 5740 (1764). Sterbhusnotarjen vid lofliga Rådstufvurätten i Köping. Strindberg Fagerv. 77 (1902). Vid rådhusrätten och magistraten (i Gbg) äro .. anställda en magistratssekreterare, en stadsaktuarie, som tillika är arkivarie och bibliotekarie, en stärbhusnotarie (osv.). SFS 1918, s. 3126. SvStatskal. 1939, s. 480 (i Gbg). —
-UTREDARE~0200. VDAkt. 1788, nr 614. Olenii förordnande att vara sterbhusutredare. Blanche Tafl. 3: 292 (1857). —
-UTREDNING~020. IT 1791, nr 58, s. 4. Särskilt sterbhusutredningar är en notariatavdelning väl skickad att utföra. HandInd. 555 (1927). —
-VÄRDI. (†) (värde l. pris åsatt vederbörande objekt enl. gjord) värdering av dödsbo; äv. bildl. Som detta (dvs. att återbetala vår fars utlägg för våra studier) blef för oss omöjligt i då varande omständigheter så gingo vi våra (arvs)lotter quitt efter sterbhusvärdie. Kellgren (SVS) 6: 70 (1777). Såsom vi på förhand kunde taga för afgjordt, väntar dock på oss allraminst i .. (Runebergs Hanna) en tråkig bouppteckning, hvari enligt sterbhusverdi den döda naturens qvarlåtenskap uppräknas och uppskattas med odräglig noggrannhet. Cygnæus 3: 192 (1837). —
-ÄRENDE. Extra sektionen för sterbhusärenden. Sektionschef: Parpola, Veikko Ilmari. FinlStatskal. 1950, s. 45.
Spalt S 14153 band 32, 1997