Publicerad 1983   Lämna synpunkter
SPARRIS spar4is, ngn gg äv. 32, r. l. m. (Kockeb. C 2 b (1650) osv.) ((†) n. Salé 47 (1664)); best. -en (ss. n. -et); pl. (om stjälkar) -ar400 (VetAH 1765, s. 219 osv.) ((†) = Castrén StormaktstDiktn. 126 (cit. fr. 1684), Langlet Husm. 180 (1883); -er Linné Öl. 151 (1745)); förr äv. ASPARAGUS, r. l. m., l. SPARGEL, r. l. m., best. -(e)n, l. SPARGEN l. SPARGER, r. l. m., l. SPARGIS.
Ordformer
(asparagen 1757. asparago- i ssg 1578 (: Asparago frö). asparagus 16851754. aspargen 16381684. asparges 1762. asparis 17621829. asparris 18051848. esparges 1653. esparis 1756. exsperges 1653. sparagen 1578. spargas 1650. spargel 15781880. spargen 16431675. sparger 1643. spargijs 16511683. spargijtz 1639. spargis (-ss, -sz) 16381797. spargitz 1639. spargus 16711712. spariges 1641. sparigis 1641. sparijs 16791732. sparis (-ss) 16291870. sparrijs 1664. sparris (-ss) 1664 osv.)
Etymologi
[ä. sv. dial. (Skåne) asparris; liksom ä. d. asparris, spargel, spargen, sparges (d. asparges), mlt. sparge, lt. aspars, spargen, spargus, sparjes, spars, nl. asperge (ä. nl. sparg(h)el), mht. o. t. spargel (ä. t. äv. sparg, sparge, spargen, sparger, sparges), eng. asparagus (ä. eng. (a)sparage, sperage), ffr. esparge, esperage (fr. asperge), it. sparagio, sparago, lat. asparagus o. mlat. aspargus, esparagus, sparagus, av gr. ἀσπάραγος, besläktat med σπαργάω, sväller, find. sphūrjati, kommer upp, frambryter (se SPRAKA, v.). — Jfr SPARLAK, sbst.1]
1) i sht bot. (växt tillhörande) släktet Asparagus Lin.; särsk. om arten A. officinalis Lin., i sht ss. odlad köksväxt varav man skördar de unga, köttiga skotten (innan de trängt upp ur täckjorden varvid de har vit färg l. vuxna utan täckjord varvid färgen är grön); i pl. o. koll. äv. i utvidgad anv. (jfr 2), om växtens (ss. maträtt använda) skott l. stjälkar. Grön sparris, från växt odlad utan täckjord. Sticka sparris, avskära sparrisväxtens skott innan de trängt upp ur täckjorden. Sparris i, på burk. En knippa sparris. BOlavi 143 b (1578; ss. medicinalväxt). Spargis wärmar, torkar och ränsar måttelig, fördenskul och hennes Rötter och Fröö brukas ibland the Läkedomar som ränsar Niurar, Mielte, Lefwer och Ådrarna. Palmberg Ört. 151 (1684). Jag har ofta af et enda stånd skurit på en gång 12 och 15 Sparrisar, och fått 8 dagar derefter lika många igen på samma stånd. VetAH 1765, s. 219. Kokad Sparris. Sparriszen skrapas fri från alla hinnor, sköljes (osv.). Nordström Matlagn. 116 (1822). Märklig är förekomsten på Ekolns stränder af vild sparris .., som hos oss egentligen är en hafsstrandväxt. Uppl. 1: 88 (1901). Sparris anses i allmänhet för vår finaste grönsak och var redan i det gamla Rom ansedd som en läcker gästabudsrätt. Högstedt KokB 344 (1920). Ekbrant VVRumsväxt. 77 (1955; om släktet). — jfr KALLJORDS-, OMELETT-, SOPP-SPARRIS m. fl.
2) i utvidgad anv., om andra växter som mer l. mindre liknar l. används ss. sparris (i bet. 1); i pl. äv. om skotten hos sådana växter; numera bl. ss. förled l. senare led i ssgr; förr särsk. i uttr. oäkta sparris, växten Salicornia herbacea Lin., glasört. Franckenius Spec. C 2 a (1659: Oächtad Spargijs). Spariserne .. af Eryngio tagna, kokte och ätne aldeles som ordinair Sparis, äro en delice, drifwa Urinen, ränsa blodet och upmuntra. Linné Öl. 151 (1745). — jfr HUMMEL-SPARRIS.
Ssgr (i allm. till 1): A (†): ASPARAGO-FRÖ, se F.
B (†): ASPAR(R)IS-PLANTA, -ROT, -SÄNG, se F.
C (†): SPARGEL-GRÖN, -PLANTA, -ROT, se F.
D (†): SPARGELS-PLANTA, se F.
E (†): SPARGEN-ROT, se F.
F: (2) SPARRIS-ALG. bot. algen Bonnemaisonia asparagoides (Woodw.) Ag. (som påminner om sparris). Ursing SvVäxt. Krypt. 478 (1949).
-ANLÄGGNING. (†) (startande av l. arrangemang för) sparrisodling. Lundström Trädg. 107 (1852).
-ART. Östergren (1944).
-ARTAD, p. adj. som påminner om sparris. Björkman (1889).
-BAGGE. zool. bladbaggen Crioceris asparagi Lin. (som angriper sparris). SvUppslB 4: 48 (1930).
-BURK. burk för l. med konserverad sparris. SAOL (1900).
-BÄNK. trädg. drivbänk för odling av sparris; jfr -säng. Almqvist DrJ 263 (1834).
-BÄR. sparrisväxtens frukt. Lundström Trädg. 110 (1852).
(2) -BÖNA. [jfr t. spargelbohne] i sht trädg. o. kok. om sorter av trädgårdsbönan som (för tanken till sparris gm att de) kokas hela (dvs. ospritade o. med baljorna icke sönderdelade); särsk. (o. numera nästan bl.) om dylik(a) sort(er) med smala trinda baljor. (Cardinalbönorna) böra kokas hela, nästan som sparris … De hafva derföre .. fått namn af Sparrisbönor. Retzius BlSkr. 230 (1837). Engelska kryp-bönor Kallas, ehuru oriktigt, sparris-bönor. Lundström Trädg. 77 (1852). Sparrisbönor .. Användas innan bönorna utvecklat sig, rensas, kokas hela med saltadt vatten och serveras med smält smör antingen som särskild rätt eller till kötträtter. Hagdahl Kok. 756 (1879). Sonesson HbTrädg. 491 (1919; motsatt: pärlbönor).
-DRIVNING. trädg. abstr. o. konkret; jfr driva, v.2 26 d. Lundström Trädg. 109 (1852; konkret). Sonesson HbTrädg. 561 (1919).
-FAT. (serverings-)fat för l. med sparris. Langlet Husm. 388 (1884).
-FLUGA. zool. borrflugan Platyparea poeciloptera Schrank (vars larver lever i sparrisstjälkar). 1Brehm III. 2: 123 (1876).
(2) -FLYGEL. (numera föga br.) bot. växten Tetragonolobus purpureus Moench, sparrisärt; jfr flygel, sbst.1 2 b, o. -handel, -ärt. NormFört. 23 (1894). Kastman o. Lyttkens (1913; under flygel).
-FRÖ. (asparago- 1578. sparris- 1698 osv.) frö av sparris (som förr hade medicinsk anv.). Tagh .. Brödkumin, Asparago frö, Libbesticke frö (mot njursten). BOlavi 76 a (1578).
-GRODD. jfr grodd 2. Hartman Fl. XCIII (1838).
-GRÄS. (numera föga br.) om utvecklade gröna sparrisskott l. sparrisblad (stundom använda ss. dekoration i buketter). VetAH 1765, s. 217. IllSvOrdb. (1955).
-GRÖN. (spargel- 1825. sparris- 1834 osv.) grön som sparris. JernkA 1825, 1: 173 (: spargelgrön).
-GÖK. (†) ungt sparrisskott; jfr gök, sbst.2 Osbeck Resa 14 (1751, 1757). Dalin (1854).
(2) -HANDEL. [senare leden är identisk med handel, sbst.1] (†) växten Tetragonolobus purpureus Moench, sparrisärt. Liljeblad Fl. 328 (1798).
-HUVUD. [jfr t. spargelkopf] sparrisknopp. Hagdahl Kok. 716 (1879).
-JÄRN. järn (se d. o. 5 b) att sticka sparris med. Östergren (cit. fr. 1930).
-KAKA. (†) om maträtt bestående av sparris med en sås över. Oec. 117 (1730).
-KNIPPA. jfr knippa, sbst.1 1. Lind (1749: Sparis-knippa).
-KNIV. jfr -järn. SAOL (1900).
-KNOPP. om den övre, huvudliknande delen av sparrisstjälk; ofta koll.; jfr -topp. SvT 1852, nr 27, s. 4. Eric .. pekade med spetsen af sin snörkänga på en sparrisknopp. Lundegård Tit. 233 (1892). En stekt kalvfilet, garnerad med sparrisknopp och kräftstjärtar. Randel KällKök 147 (1928).
-KOKARE. kokare (se d. o. 2) för förvällning av sparris i ånga. Sonesson HbTrädg. 581 (1919).
-KONSERV. jfr konserv 2; i sht i pl. VaruhbTulltaxa 2: 592 (1932).
-KVARTER. trädg. jfr kvarter 11. Dahlman Trädg. 134 (1728: sparis-qwarteret).
(2) -KÅL. [jfr t. spargelkohl] trädg. kåltypen Brassica oleracea Lin. subspec. botrytis var. asparagoides DC. (vars blomknoppar är ätliga o. tillredes likt sparris), broccoli; äv. ss. maträtt. Lilja FlOdlVext. 98 (1839). Koka den söndertagna sparriskålen. Randel SpisSpett 253 (1927).
-LAND. trädg. jfr land 1 a α o. -plantage. Dahlman Trädg. 134 (1728: Sparis-land).
-LIK, adj. VäxtLiv 2: 11 (1934).
-LIKNANDE, p. adj. SvVäxtförädl. 1: 627 (1951).
-ODLARE. Lind o. Liljewall Köksv. 176 (1908).
-ODLING. abstr. o. konkret. Stora sparrisodlingar. Lundström Trädg. 104 (1852; abstr.).
-OMELETT. kok. omelett med sparris(stuvning). Björkman (1889).
-PLANTA. [jfr t. spargelpflanze] (asparris- 1848. spargel- 1722. spargels- 1722. sparris- 1690 osv.) (Sedan jorden beretts) lägges Spargis Plantorna .. i 2 Rader 1 Aln emellan hwart stånd. Rålamb 14: 12 (1690).
-PLANTAGE. (†) = -land; äv.: odlat bestånd av sparris. VetAH 1765, s. 215 (om bestånd). GHT 1895, nr 216, s. 2.
-PLANTERING. särsk. konkret(are), motsv. plantera 1 e. VetAH 1765, s. 216 (abstr.). SvTrädgK 2: 102 (1931; konkret).
-PLOG. lant. o. trädg. vid fältmässig odling av sparris använd plog för kupning (se kupa, v. 3) av sparrislist. Sonesson BöndB 585 (1955).
-POTAGE. kok. potage med sparris som en av huvudingredienserna. Rålamb 14: Reg. (1690: Spargis Potage).
(2) -POTATIS. trädg. om en (föga odlad) potatissort med smala knölar. Lundell (1893).
-PUDDING. kok. pudding med sparris som huvudbeståndsdel. Hagdahl Kok. 841 (1879).
-PURÉ. kok. avredd sparrissoppa. Han’son GastrLex. 110 (1887).
-RAD. trädg. jfr rad, sbst.1 1 c. Lundström Trädg. 1: 114 (1831).
-ROT. (asparis- 1829. spargel- 1722. spargen- 1675. sparris- 1698 osv.) sparrisväxtens rot (förr med medicinsk anv.); i sht i pl. Om man Spargenrott på Tänderna lägger, så faller the uthan någon Wärck, uth. Lindh Huuszapot. 60 (1675). Lundström Trädg. 1: 113 (1831; i pl.).
-SALLAD l. -SALLAT. [jfr t. spargelsalat]
1) kok. till 1: (förr tillagad) sallad innehållande sparris. Langlet Husm. 409 (1884).
2) bot. o. trädg. till 2: växten Lactuca sativa Lin. var. angustana (vars blomskott kan förtäras på samma sätt som sparris). HovförtärSthm 1629, s. 354. VåraKulturvN 108 (1977).
-SAX. (i sht förr) jfr -tång. Langlet Husm. 389 (1884).
-SKOTT. jfr skott, sbst.2 23 a β. Dalin (1854).
-SKÖRD. abstr. o. konkret. LAHT 1904, s. 274 (abstr.).
-SLÄKTE(T). bot. växtsläktet Asparagus Lin. ArkBot. II. 1: 73 (1904).
-SMAL. smal som en sparrisstjälk. SvD(A) 1929, nr 41, s. 8.
-SOPPA. kok. soppa innehållande sparris. Sjöberg Singstock 12 (1832).
-SORT. HbTrädg. 2: 92 (1872).
-SPADE. (†) spadliknande sked (av silver o. d.) för servering av sparris. AB 1869, nr 286, s. 4.
-STJÄLK. Strindberg NRik. 94 (1882).
-STUVNING. kok. särsk. konkret om maträtt bestående av stuvad sparris. SvD(A) 1967, nr 113, s. 20.
-STÅND. HbTrädg. 2: 101 (1877).
-STÅNG. jfr -stängel. Sjöberg Singstock 91 (1832).
-STÄLL. (i sht förr) ställ för sparris, avsett att sättas fram på matbord. BoupptVäxjö 1912.
-STÄNGEL. HbTrädg. 2: 96 (1872).
-SÅS. kok. sås tillredd med sparris. Heinrich (1814).
-SÄNG. [jfr t. spargelbeet] (asparis- 1778. sparris- 1690 osv.) trädg. trädgårdssäng med l. för sparris. Rålamb 14: 12 (1690). Langlet Husm. 716 (1884).
-TID. tid då sparrisen mognar l. skördas. Nordforss (1805).
-TJOCK. jfr -smal. Till det mockadoftande kaffet bjöds sparristjocka cigarrer! Hultenberg Zweig HjärtOro 24 (1939).
-TOPP. sparrisknopp. 2NF 26: 592 (1917).
-TÅNG. [jfr t. spargelzange] (i sht förr) tång avsedd att användas vid servering av sparris; jfr -sax. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 87.
-VÄXT. bot. växt av den till familjen liljeväxter hörande underfamiljen Asparagoideæ, särsk. om växten Asparagus officinalis Lin., sparris (se d. o. 1); i pl. äv. ss. benämning på underfamiljen. HbTrädg. 2: 92 (1872). 2SvUppslB (1953; i pl., om underfamiljen).
(2) -ÄRT, äv. -ÄRTA. [jfr t. spargelerbse; växtens baljor kokas o. äts omogna som sparris] bot. ärt från växten Tetragonolobus purpureus Moench (förr äv. kallad brun l. röd sparrisärt); äv. ss. maträtt; jfr -flygel, -handel. Swartz Vothmann 138 (1796: Sparis-ärter). Lilja FlOdlVext. 119 (1839: Röd). Dens. SkånFl. 519 (1870: Brun). Sparrisärter. Kokas hela i salt vatten, upptagas varsamt med hålslef, uppläggas och serveras med rördt smör. Langlet Husm. 393 (1884). Sparrisärter äro de omogna baljfrukterna av en ärtväxt. Varulex. Livsm. 84 (1942).
-ÖRT. bot. växten Asparagus officinalis Lin., sparris (se d. o. 1). SvBot. nr 213 (1805).

 

Spalt S 9201 band 29, 1983

Webbansvarig