| Publicerad 1959 | Lämna synpunkter |
RISK ris4k, r. l. m.; best. -en; pl. -er32; förr äv. RISIKO (ri`siko Dalin), r. l. m. (Stiernman Riksd. 841 (1633), Snoilsky 1: 72 (1869)) l. n. (BoupptSthm 1671, s. 188 (1670)); best. -n.
1) möjlighet att ngt icke önskligt (ngt olyckligt l. obehagligt) skall inträffa l. att en skada l. förlust skall drabba ngn l. ngt, fara (se FARA, sbst. 1 b); ofta konkretare, med tanke på l. om en viss icke önsklig händelse l. utveckling l. skada l. förlust o. d. som kan tänkas inträffa i ett visst fall; äv. med särskild tanke på l. (oeg.) om ngns ansvar (särsk. ekonomiskt ansvar) för inträffandet av sådan händelse osv. Stor betydande väldig obetydlig, liten risk. Risk för (äv. av) ngt. Det var risk för oväder. Operationen var förenad med stora risker. Det föreligger l. finns risk att (osv.). Det är ingen risk att det blir rägn i eftermiddag. Uppdraget var icke utan sin risk. Det kan du gott göra utan risk. Han satsade pängar i företaget med risk att förlora alltsammans. Den risken finns ju, att det blir dimma framåt kvällen. Utsätta sig för risken att blamera sig. Ta, löpa, stå risken. Löpa risk att förlora. Ta stora risker. Bolaget övertog alla risker. Göra ngt på egen risk. Gör det, om du vill, men det blir på din egen risk! Sända ngn ngt på l. för ngns egen risk och räkning. Ikläda sig risken för ngt. OxBr. 11: 568 (1629). At någon spannmåhl scholle sendes till Amsterdam för H. K. M. risico ock räckningh. Därs. 446 (1631). Med risque att upprepa, hvad som redan är bekant, skall jag dock omnämna ett och annat. Kellgren (SVS) 6: 124 (1783). Af ofvanstående tabell måste det framgå med stor tydlighet, att ingifte i en sådan familj (där sinnessjukdom förekommer) måste medföra risk, att afkomman skall bli sinnessjuk. Ymer 1910, s. 336. Tag inga onödiga risker vid badning! ÖgCorr. 1931, nr 168, s. 3. En detektiv måste ta risker. Lindgren MästBlomkv. 54 (1946). Även med risk att irritera dig får jag bekänna att jag varken röker eller super längre. Siwertz Pagoden 23 (1954). — jfr BRAND-, DÖDLIGHETS-, DÖDS-, FABRIKS-, INFLATIONS-, KRIGS-, LIVS-, OLYCKSFALLS-, SJÖ-, SMITTO-, TRANSPORT-RISK m. fl. — särsk.
a) i vissa numera obrukliga uttr., t. ex. på ngns eget äventyr och risk, på ngns egen risk; göra ngt mot risk att (osv.), med risk att (osv.). Hwadh som .. (adelsmännen) på dehres eget eventeur och risico införskrifwa. RARP 1: 192 (1632). Att blifva utur stånd att sätta sig till motvärn mot risque att få åtnöjas med de Fredsvilkor, som Fienderna föreskrifva. AdP 1789, s. 658.
b) (mera tillf.) i uttr. på ngts egen risk, med den risk som är förbunden med ngt. Han ville häldre (än att dagtinga) slåss vidare på stridens egen risk. KKD 10: VIII (1914).
c) (†) övergående i bet.: tillstånd som utmärkes av risk(er), fara (se FARA, sbst. 1 a). Att armeen icke må sättias vthi någhon fhara eller risico. Gustaf II Adolf 265 (1626).
2) försäkr. försäkringsföremål, försäkringsobjekt. Alla risker, vare sig de bestå af fast eller lös egendom, klassificeras efter graden af den eldfara, för hvilken de äro utsatta. Ahlström Eldsl. 471 (1879). LmUppslB 363 (1923). — jfr FABRIKS-RISK.
-BETONAD, p. adj. mer l. mindre riskfull l. riskabel. —
-FRI. som är l. kan göras utan risk, icke förenad med risk, icke riskabel; säker, ofarlig. Det var icke riskfritt att ge sig ut på isen denna natt. AB 1890, nr 1, s. 4. Riskfri penningplacering. PT 1908, nr 167 A. s. 3.
-FÖRDELNING. (i fackspr.) fördelning av föreliggande risker på olika parter o. d. BtRiksdP 1900, I. 1: nr 24, s. 30. —
-FÖRSÄKRING. [jfr d. risikoforsikring] försäkr. särsk. konkretare: försäkring tagen för att täcka vissa risker; särsk. om sådan försäkring (sakförsäkring) som icke föranleder bildande av premiereserv. Forssell Stud. 2: 15 (1884, 1888). —
-KLASS. klass som ngt tillhör med hänsyn till föreliggande risk(er). Med hänsyn till den erfarenhet automobilförsäkringsbolagen .. hunnit samla, har man indelat landet i trenne riskklasser. Motorför. 1929, nr 12, s. 11. (Beloppet för felräkningspängar åt posttjänsteman fastställes efter) den riskklass, till vilken postanstalten hänföres. SFS 1948, s. 1342. särsk. försäkr. om de klasser vari försäkringsobjekten äro indelade med hänsyn till föreliggande risker. SDS 1900, nr 306, s. 2. —
-MARGINAL. säkerhetsmarginal som täcker de i ett visst fall föreliggande riskerna. SvD(A) 1921, nr 86, s. 3. —
-PREMIE. [jfr t. risikoprämie]
1) försäkr. om försäkringspremie (vid riskförsäkring); särsk. om den del av en nettopremie som beräknas erforderlig för att täcka försäkringsrisken; motsatt: sparpremie. Lille Försäkr. 11 (1882). SvBanklex. (1942).
2) (i fackspr.) vid affär l. pänningplacering o. d.: gottgörelse för den med affären osv. förknippade risken. LfF 1884, s. 162. ”Företagarvinsten” utgör i många fall endast en riskpremie. Sommarin EkonL 1: 142 (1915). —
-PROCENT.
1) procentsiffra angivande hur stor risken i visst fall är; jfr -koefficient, -siffra. Wigforss Minn. 2: 320 (1917, 1951).
2) försäkr. procentsiffra utvisande riskpremiens storlek i ett visst fall, riskpremie angiven i procent. TT 1889, s. 157. —
-SUMMA, r. l. f. särsk. försäkr. vid livförsäkring (kapitalförsäkring): summa som utgör skillnaden mellan försäkringsbeloppet o. försäkringens andel i premiereserven. SFS 1928, s. 1079. —
-TAGARE. särsk.: person l. företag som övertar en viss ekonomisk risk. Upsala(A) 1922, nr 69, s. 5. —
-UTJÄMNING~020. (i fackspr.) jfr -fördelning. Heckscher SvEkonH 1: 590 (1936; i fråga om förh. på 1600-talet). —
-VILLIG. villig att ta vissa (ekonomiska) risker, särsk. att satsa pängar på företag som äro förbundna med vissa ekonomiska risker; särsk. oeg., i uttr. riskvilligt kapital, kapital som ägaren är villig att satsa på företag som äro förbundna med vissa ekonomiska risker. Riskvilligt kapital. SvD(B) 1944, nr 73, s. 4.
-ZON. särsk. spelt. bildl., om ”zonen” mellan första o. andra utgång i kontraktsbridge (med högre straffpoäng). SvDBridgeHb. 23 (1932). Werner o. Sandgren Kortox. 30 (1949). —
-ÖKNING. Motorför. 1928, nr 8, s. 8.
Spalt R 2148 band 22, 1959