Publicerad 1957   Lämna synpunkter
REPARATION re1paraʃω4n l. rep1-, l. 01—, äv. -atʃ- (– – -tschón Dalin), r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(repara- 1624 osv. repera- 1659)
Etymologi
[jfr t. o. eng. reparation, fr. réparation; av lat. reparatio (gen. -ōnis), vbalsbst. till reparare (se REPARERA)]
vbalsbst. till REPARERA.
1) till REPARERA 1: handlingen att reparera, reparerande, reparering; arbete med att reparera; förhållandet att (hålla på att) bli reparerad; äv. konkretare, om ett enskilt fall av reparerande l. om avhjälpandet av en viss bristfällighet. En grundlig, omfattande, stor, fullständig, nödvändig, dyrbar reparation. Göra reparationer på ngt. Huset är i starkt behov av reparation. Fartyget har inkommit till l. ligger i Göteborg för reparation (och översyn). Kyrkan undergår l. står under reparation. Bilen var (borta) till l. på reparation (ngt vard.). Under pågående reparation är affären flyttad till provisoriska lokaler vid Stortorget. Hyresgästen yrkade på flera reparationer. Värden ville inte bekosta reparationen av lägenheten. SlottRSthm 1ContrCPanten 1624. Snedkaren (betalas) för någon Reperation vthi Högkohret. HovförtärSthm 1659, Verif. 52. The församlingar .., hvilkas kyrkor stå under reparation eller nybyggnad. 2RARP 16: 413 (1747). Jaså, bilen är på reparation. Siwertz Varuh. 196 (1926). — jfr BIL-, FARTYGS-, HUS-, TAK-REPARATION m. fl. — särsk.
a) (†) i uttr. hålla ngt uti god reparation, gm att utföra l. ombesörja behövliga reparationer hålla ngt i gott stånd. (Konungen) Hafwer Contrahærat medh Bÿggemästaren .. Att han Stockholms Slott vthi godh Reparation holla skall. SlottRSthm 1ContrCPanten 1624.
b) till REPARERA 1 a: lagning. Till Stalltÿgz Reparation. KlädkamRSthm 1654, s. 319. Ansenlig reparation uppå Liverierne, som uppå resan farit ganska illa. Därs. 1755, s. 486. Skomakerier med enbart reparationer. Jäfvert Skomod 95 (1938). jfr MUNDERINGS-, SKO-REPARATION.
c) (i sht skämts.) till REPARERA 1 b: botande, kurerande, ”hoplappning” l. dyl. Per Erik från Skyttgruvan .. har .. en tid legat på lasarettet för reparation. Strix 1903, nr 40, s. 6. Östergren (1936).
d) (mera tillf.) i allmännare anv., till REPARERA 1 c: lagning, iordningställande l. iståndsättning på nytt l. dyl. CivInstr. 288 (1666; om lagning av väg). 2 Stekepannors reparation. HovförtärSthm 1671 A, s. 134. Reparation av faten. Auerbach (1913).
2) (ngt vard.; se dock slutet) till REPARERA 2: (ngts) återställande i gott l. passabelt skick l. återupprättande o. d. En nödtorftig reparation av hans något skamfilade rykte. Östergren (1936). — särsk. (i vetenskapligt fackspr.) om återuppbyggnads- l. förnyelseprocess inom en levande organism, särsk. ersättning av högre vävnader med bindväv l. ärrväv. Wernstedt (1943).
3) (numera knappast br.) till REPARERA 3: avhjälpande, botande. Till sin egen skadas reparation. OxBr. 10: 151 (1645). At the för theras boställens wårdzlöse skiötzel och miszbyggnad blifwa fälte til penningeböter och rötans reparation. Schmedeman Just. 1364 (1694).
4) (†) till REPARERA 5, 6: ersättning, gottgörelse, satisfaktion; upprättelse; äv. närmande sig bet.: ursäkt. Then som læderad och skymfat warder (skall) åtniuta sin tilbörlige rätt ock reparation. Schmedeman Just. 766 (1682). Som jag i går hade den ähran at andraga för R(idderskapet) o(ch) A(deln), det Hr Öfverste Freudenfelt föll mig i talet, .. så begiär jag at få derföre reparation af Hr Öfversten. 2RARP 4: 134 (1726). (Att) de mördade erhöllo den offentliga reparation, att Inquisitorn Jean de Rome, förfölljelsens upphofsman, dömdes till fängelse. LBÄ 23—24: 52 (1799). Geijer I. 8: 466 (1823). Dalin (1855).
5) [jfr motsv. anv. i eng. o. fr.; jfr äv. nylat. reparatio damni, skadeersättning] hist., polit. krigsskadestånd avsett för återuppbyggnad av under ett krig härjade områden; särsk. om de krigsskadestånd som centralmakterna efter första världskriget hade att erlägga i enlighet med Versailles-fredens bestämmelser. SvGeogrÅb. 1928, s. 142. 2SvUppslB (1952).
Ssgr (i allm. till 1): REPARATIONS-ANSLAG~02, äv. ~20. anslag till reparerande av ngt. —
-ARBETARE~020. Siösteen ModBelg. 143 (1906).
-ARBETE ~020. arbete med reparation(er); äv. konkret(are). HusgKamRSthm 1745—47, s. 156.
-ASK. ask avsedd för l. innehållande materiel för utförande av reparationer (t. ex. på cyklar l. bilar). SDS 1899, nr 53, s. 1.
-AVDELNING~020. avdelning av ngt (t. ex. av ett truppförband) med uppgift att utföra reparationer. Victorin Örnung. 21 (1932).
-BAS, r. l. m. sjömil. jfr -depå. SvFlH 3: 432 (1945).
-BEREDSKAP~020 l. ~002. adm. jfr beredskap 2. SFS 1944, s. 788.
-DEPÅ. sjömil. flottdepå för utförande av fartygsreparationer. VFl. 1918, s. 116.
-DOCKA, r. l. f. docka (på skeppsvarv) för utförande av fartygsreparationer. VetAH 1799, s. 52.
-FLOTTE. använd vid fartygsreparationer. Ramsten o. Stenfelt (1917).
-FOND. i sht kam. fond avsatt till bekostande av reparation av ngt. SvT 1852, nr 15, s. 3.
-FÖRMAN~20, äv. ~02. förman för reparationsarbetet vid en anläggning l. dyl. PT 1910, nr 280 A, s. 2.
(2 slutet) -FÖRMÅGA. (i vetenskapligt fackspr.) förmåga att åstadkomma en organisk återuppbyggnad l. förnyelse, reparatorisk förmåga. Dahlberg SjSamh. 2: 87 (1937).
-FÖRSLAG~02. förslag till reparation av ngt; äv. konkret, om skriftligt förslag (med ritningar o. d.). HH XXXII. 2: 89 (1784).
-GREJOR, pl. (vard.) om reparationsmateriel. Fatab. 1944, s. 57.
-JOURNAL. journal för anteckning om utförda reparationsarbeten. EldhandvSkjutsk. 2: 41 (1886).
-KOMPANI. mil. kompani (vid stridsvagnsbataljon) med uppgift att utföra reparation av bataljonens vagnmaterial. SoldIPans. 1944, s. 8.
-KONTO. konto för bokförande av reparationskostnader; äv. metonymiskt för: reparationskostnader. JernkA 1835, s. 159. De bättre oljekvalitéerna bidraga .. till minskat reparationskonto. Motorför. 1929, nr 12, s. 8.
-KOSTNAD. HH XXXII. 2: 123 (1783).
-KUNNIG. som kan utföra reparationsarbeten. Motorför. 1930, nr 2, s. 15.
-LAG, n. arbetslag för utförande av reparationsarbeten. TT 1899, Byggn. s. 132.
-LÅDA, r. l. f. jfr -ask. Auerbach (1913).
-MATERIAL.
1) material använt till reparation av ngt. Byggnings- och reparations-materialier. PH 5: 3471 (1752).
2) (numera föga br.) reparationsmateriel. En reparationsask innehållande fullständig uppsättning af reparationsmaterial. Nerén HbAut. 1: 235 (1911).
-MATERIEL. jfr materiel 1. SkidI 1916, s. 29.
-MEDEL, pl. (numera bl. tillf.) pänningmedel till bestridande av kostnaderna för reparation av ngt; förr äv. om reparationsmateriel. Alopæus BorgåGymn. 167 (1807). Reqvisitioner på reparations-medel, kölhalningar, materialier eller provision. KrigVAH 1827, s. 101.
-MODELL. (förr) gevärsmodell som utgjorde en reparerad o. moderniserad äldre gevärstyp. KrigVAH 1811—15, s. 190. Alm VapnH 103 (1927).
-MÄSSIG. (föga br.) som är i behov av reparation. BtRiksdP 1892, 6Hufvudtit. s. 92.
-MÄSTARE. (förr) titel för viss befattningshavare vid Statens vattenfallsvärk, med uppgift att ha uppsyn över vissa reparationsarbeten. PT 1913, nr 303 A, s. 3.
-MÖJLIGHET~002, äv. ~200. jfr möjlighet 2 e; i sht i pl. Hägg TretungFl. 127 (1941).
-ORDNING. (†) förordning innehållande vissa föreskrifter för vad som bör iakttagas vid reparation av byggnader o. d. PH 5: 3473 (1752).
-OVÄRDIG~020, äv. ~200. (i skriftspr.) icke värd att reparera. VFl. 1917, s. 131.
-PATRULL. mil. patrull vid signalförband, med uppgift att utföra reparationsarbeten på förbandets anläggningar o. d. SoldISign. 1945, s. 42.
-PENNINGAR, se -pänningar.
-PERSONAL. personal med uppgift att utföra reparationer. TT 1899, Byggn. s. 141.
-PLAN, r. l. m. plan för reparation av ngt; äv. konkret, om skriftlig plan (med ritningar o. d.). HandInd. 861 (1927).
-PLATS. i sht järnv. o. mil. plats med anordningar för utförande av reparationer. BtRiksdP 1896, 6Hufvudtit. s. 128.
-PLUTON. mil. pluton ingående i reparationskompani. SoldIPans. 1944, s. 8.
(2 slutet) -PROCESS. (i vetenskapligt fackspr.) reparatorisk process. 2NF 28: 219 (1918).
-PÄNNINGAR, pl. (numera bl. tillf.) pänningmedel till betalning l. bestridande av kostnaderna för reparation av ngt. HovförtärSthm 1698 A, s. 2356.
-RÄKNING. för utfört reparationsarbete. —
-SKYLDIGHET~002, äv. ~200. skyldighet att (låta) reparera ngt. TjReglArm. 1889, s. 396.
(2 slutet) -STADIUM. (i vetenskapligt fackspr.) stadium då ngt i en organism är under återuppbyggnad l. håller på att förnya sig. Löwegren Oftalm. 236 (1923).
-STAT. ekonomisk stat för reparationer o. d. HH XXXII. 2: 260 (1784).
-SUMMA, r. l. f. jfr -kostnad. HH XXXII. 2: 62 (1784).
-TID. tid då l. varunder ngt repareras. Hagström Herdam. 3: 658 (1899).
-TJÄNST. (tjänst som avser) utförande av reparationer o. d. Den oundvikliga reparations- och översynstjänsten (kan) skötas snabbare, då konstruktionerna (av flygkameror) äro svenska. Globen 1945, s. 13.
-VARV. (skepps)-varv för utförande av fartygsreparationer. VFl. 1932, s. 25.
-VERKSTAD, se -värkstad.
-VERKTYG, se -värktyg.
-VIRKE. virke för användning ss. material vid reparation av ngt. SvSkog. 1390 (1928).
-VÄRKSTAD~20, äv. ~02. värkstad på vilken reparationer (av visst slag) utföras. JernkA 1864, s. 236.
-VÄRKTYG~20, äv. ~02. värktyg som användes vid reparationsarbete. SFS 1907, nr 101, s. 5.
-VÄSKA. jfr -ask. SkidI 1916, s. 29.

 

Spalt R 1186 band 22, 1957

Webbansvarig