Publicerad 1946   Lämna synpunkter
NACKDEL nak3~de2l, sbst.1, förr äv. NADEL l. NÅDEL, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. (i bet. 3) -ar.
Ordformer
(na- (naa-, nha-) 1529—c. 1730. naak- 1685. nach- 1536—1873. nack- 1553 osv. nå(h)- 1532—1793 (”med accent i sidsta stafvelsen”). någ- 1555. -del (-d(h)eel, -deell m. m.) 1529 osv. nachteell 1599. nachteil 1558)
Etymologi
[i formen nackdel liksom ä. d. nachdel, nakdel efter t. nachteil, av t. nach, efter, eg.: nära, o. teil, del; i formen nadel o. det härur utvecklade nådel av mnt. nadel, av mnt. na, efter, o. del, del]
1) (†; se dock a) skada, men; förfång; förlust; avbräck; i sht förr ofta i uttr. nackdel och skada o. d. (Konungens åtgärder) der igenom en evig fridh .. måtte behållen .. blifva och eders fördärf, skada och nachdel undertryckt (bliva). RA I. 1: 374 (1544). (Rådet i Reval bedes) wille wänligist anssee offtebemelte Lakemans lägenheter och icke stå effter hans skade eller nachteil. BtFinlH 3: 411 (1558). Andre, uthom oss, skulle glädia sigh der öfwer, att en wederwertigheet och nhadeel kan opwäxa (när vi börja tvista). RARP V. 2: 150 (1655). (Konung Sigismund i Polen) hade .. ingåt ett ächtenskap, som Staten til äfwentyrs, allehanda skada och nachdeel kunde tilfoga. Widekindi KrijgH 35 (1671). Hafva nackdel af något. Murberg FörslSAOB (1793). Jungberg (1873). — särsk.
a) (fullt br.) i uttr. till ngns nackdel l. till nackdel för ngn l. ngt, i sht förr äv. ngn till nackdel, till skada för ngn l. ngt, i sht förr äv. lända ngn till nackdel. G1R 6: 340 (1529). Medh upsååt gör Jag inthet dedh Fäderneslandedh och min Drottning ähr till skadha eller nadeel. HSH 26: 61 (1633). War enom trognom stalbroder trogen, .. honom owettandes tagh tigh inthet före lönliga til hans nådeel. Schroderus Comenius 919 (1639). Det lænder honom till nackdel. Murberg FörslSAOB (1793). Nationalitetsidéns fullständiga genomförande på Balkan skulle varit till nackdel för Österrike. NoK 134—35: 223 (1937).
b) i uttr. med l. utan (ngns) nackdel, med resp. utan skada (för ngn). CivInstr. 2 (1541). (Att icke) nogott görs medh Kongl. M:tz skada och nadeel. AOxenstierna 2: 171 (1614). Belackare och skade-glador; the ther med andras nachdel sin fördel söka. Sahlstedt Hoffart. 93 (1720). Leopold (SVS) II. 1: 196 (1784).
c) i sådana uttr. som sättas i l. komma (ut)i l. taga l. lida l. göra sig nackdel, lida l. åsamka sig skada l. förlust. H(ans) n(åde) hade .. när komitt vdij en vforwintliig skade och nachdell, både tiil Land och vatnn. G1R 11: 206 (1536). RARP 7: 111 (1660). Dombkyrkian (skall) icke .. lijda någon nachdeel genom mitt wållande. VDAkt. 1694, nr 84. Om Dn. Widebek genom sitt stillatijgande giort sig någon nachdehl, råder iag intet före. Därs. 1722, nr 141.
2) i uttr. säga l. skriva ngt o. d. till ngns nackdel, säga osv. ngt som är förklenande l. ofördelaktigt för ngn. Ingen kan säga något till hans nackdel i denna sak. (Tolken ville icke medföra) et förseglad bref, hvaruti kanskie något til hans .. nadeel kunde inflyta. KFÅb. 1913, s. 286 (c. 1730). Intet ord kunde sägas till hennes nachdel. Knorring Cous. 3: 10 (1834).
3) olägenhet som ngt har l. erbjuder (i sht i fråga om användning l. värkan o. d.); äv. uttryckligt motsatt: fördel (se FÖRDEL, sbst.2 3). SDS 1888, nr 568, s. 2. Nackdelarna vid digitalisbehandling äro, att efter någon tid .. uppstå förgiftningssymtom. Jacobæus HjärtBlodSj. 152 (1935). Denna fördel är .. förenad med en stor nackdel. BonnierLM 1936, s. 260.
Avledn.: NACKDELAKTIG, adj. (-afftig 1559. -aktig (-acht-, -ackt-) c. 1680—1743) (†) till 1: ofördelaktig, oförmånlig; skadlig. G1R 29: 230 (1559). At samma Tractat för Swerige fördelaktig; men för General-Staterne måste nådelaktig hafwa warit. Loenbom Anecd. I. 5—6: 91 (c. 1680). HSH 1: 306 (1743).
Avledn.: nackdelaktighet, f. (†) skada, förfång. NAv. 1/1 1657, nr 2, s. 4. —
NACKDELIG, adj. [jfr mnt. nadelich, t. nachteilig] (†) till 1: ofördelaktig, oförmånlig. G1R 13: 159 (1540). Lind (1749).

 

Spalt N 7 band 18, 1946

Webbansvarig