Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KREUZER kröj4tser, r. l. m.; best. -n; pl. (numera bl. då pänningvärdet avses) = l. (i bet. kreuzermynt) kreuzrar; förr äv. KREUZARE, r. l. m.; förr äv. KRYSSER, sbst.; anträffat bl. i pl. =.
Ordformer
(förr äv. skrivet cr-. kreutzer (cr-) 1632—1906. kreuzer 1855 osv. kreützer 1668. kreysare 1749. krysser 1541)
Etymologi
[av t. kreuzer, mynt med (bl. a.) bilden av ett kors på ena sidan, avledn. av t. kreuz, kors (se KRYSS). Formen krysser torde utgå från en motsvarande nt. form]
1) (i fråga om ä. l. utländska förh.) benämning på vissa utländska, i sht tyska o. österrikiska myntsorter av lägre valör; äv. (o. vanl.) om värdet av resp. mynt. VaruhusR 1541. Bolinus Dagb. 36 (1668).
2) (förr) om de mynt av 1 kreuzers valör som 1632 präglades i Sverge för den i Tyskland varande sv. härens räkning. RP 2: 149 (1632). Dijkman Obs. I 8 b (1686). 2NF (1911).
Ssgr (i sht till 2; förr): KREUZER-MYNT. Heckscher SvEkonH 1: 460 (1936). —
-MYNTNING. 2VittAH 23: 105 (1857, 1863).

 

Spalt K 2714 band 15, 1937

Webbansvarig