Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KOMPRESSOR kompräs3or2, ngn gg 040, r. l. m.; best. -n; pl. -er kom1präsω4rer l. -es-.
Etymologi
[jfr t. kompressor, eng. compressor; av lat. compressor, vbalsbst. till comprimere (se KOMPRIMERA)]
(i fackspr.) apparat för hoptryckning l. sammanpressning av ngt. — särsk.
a) med. apparat för hoptryckning av kroppsdel; jfr KOMPRIMERA 1 a. LbKir. 1: 505 (1920).
b) tekn. maskin för komprimering av luft l. annan gas; jfr KOMPRIMERA 1 b. JernkA 1877, s. 347. VaruhbTulltaxa 1: 494 (1931). jfr LUFT-KOMPRESSOR.
c) mil. vid artilleripjäser använd apparat som har till uppgift att gm sammantryckning av ngn vätska hämma pjäsens rekyl, hydraulisk broms, vätskebroms. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 402 (1879). De Ron o. Virgin I. 1—3: 78 (1886).

 

Spalt K 2066 band 14, 1937

Webbansvarig