Publicerad 1934   Lämna synpunkter
JURIST jɯris4t l. ju-, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(-ist 1534 osv. -iste 1536. -ister, pl. 1527 osv.)
Etymologi
[jfr t. o. eng. jurist, fr. juriste; av mlat. jurista, till lat. jus (se JURIS)]
1) person (domare, advokat o. d.) som studerat juridik o. avlagt juridisk examen l. juridiska examina; rättslärd; lagfaren person, lagkarl; stundom (vard.) allmännare, om person (icke yrkesjurist) som är väl hemmastadd i lagar o. författningar o. känner till rättegångsväsendet o. d. En framstående, skicklig jurist. Rådfråga en jurist. OPetri PEliæ d 2 a (1527). Man hölt honom (dvs. påven Bonifacius VIII) för en förfaren Jurist bådhe vthi then werldzlige och andelige Laghen. Schroderus Os. 2: 740 (1635). Thenne Börje (en bonde) är en stark Jurist och mycket svår man i process. VDAkt. 1725, nr 415. R. T. Cedersköld .. var en af Stockholms förnämsta advokater, skarp jurist och i många stycken skicklig ämbetsman. De Geer Minn. 1: 137 (1892). — jfr KRIMINAL-, YRKES-JURIST.
2) (vard.) person (i sht student) som tillhör juridiska fakulteten vid ett universitet; student som läser på juridisk examen. Annerstedt UUH Bih. 1: 48 (i handl. fr. 1604; om juris professor). (Vid Uppsala universitet) blifwer 13 Professores. Först 3 Theologi .. 2 Jurister (osv.). Thyselius HdlLärov. 1: 12 (1620). Schulthess (1885; om juris studerande). Siwertz JoDr. 15 (1928; om juris studerande).
Ssgr (till 1): JURIST-BYRÅ~02 l. ~20. advokatbyrå. AdrKalSthm 1909, s. 21.
-FRÖ. (vard., skämts.) om juris studerande; äv. om ung jurist vid domstol l. ämbetsvärk. Hedenstierna Hellevik 156 (1898). Snobbiga juristfrön. (Barr o.) Wigforss 266 (1906).
-MÖTE. sammankomst av jurister för dryftande av rätts- o. lagstiftningsfrågor o. d. ForhandlNordJuristmøde 1872, Bil. s. 117. —
-SYNPUNKT~02, äv. ~20. Saken bör icke ses enbart ur juristsynpunkt.
-ÄMNE. (vard.) om juris studerande. Högkragade och nackbenade juristämnen. Lindqvist Stud. 202 (1906).
Avledn.: JURISTERI, n. (-istri c. 1550) [efter t. juristerei]
1) (numera bl. ngn gg arkaiserande) juridik. Vm nu .. uthi så mecktigt Konunge Rijke (som Sv.) .. icke finnes skal någon Doctor i then H(eliga) skrift; I Medicinen, eller ock i Juristriet, hwilken med ähre och dignitet thesse tytler försware måtte. Hetter icke thette rijket med höghe prydelser fast förblåttedh ware? Celsius Mon. 57 (i handl. fr. c. 1550). Brasck FörlSon. E 4 a (1645). Så har jag, ack! med glödande flit / I grund studerat filosofi’n / Och medicinen, juristeri’t. Rydberg Faust 15 (1876; yttrat av Faust); jfr 2.
2) juridisk formalism; formrytteri o. advokatyr vid lagtillämpning; användande av juridiska spetsfundigheter o. hårklyverier för att skaffa sig l. den sak man förfäktar ett sken av rätt. NF 7: 1466 (1884). Ett stelbent juristeri, som är upprörande för rättskänslan. Upsala(A) 1927, nr 29 A, s. 1.
JURISTISK, adj. (-isch 1542) [jfr t. juristisch]
1) (†) juridisk. Thet Juristische Facultedt. G1R 14: 193 (1542). Juristiske Böker. Schroderus Os. 2: 59 (1635).
2) juridiskt formalistisk; som använder l. kännetecknas av osv. formrytteri o. advokatyr, juridiska spetsfundigheter o. hårklyverier. Lag-utskottets pluralitet är .. tillgifven den nya juristiska faktionen. Geijer I. 8: 489 (1829). Han (satte) det ena juristiska krokbenet efter det andra för revisionens pådrifvare. GHT 1898, nr 237, s. 2.

 

Spalt J 291 band 13, 1934

Webbansvarig