Publicerad 1928   Lämna synpunkter
GABBRO gab4rω, äv. -o l. -å, äv. 32 (gábbro Dalin), r.; best. -n; pl. (om olika slag av gabbro, mindre br.) -r (TurÅ 1897, s. 158).
Etymologi
[av it. (toskanska) gabbro, av lat. glaber, glatt, kal]
miner. benämning på en mörkt brun- l. grönaktig djupbärgart bestående av plagioklas o. diallag o. därjämte ofta olivin o. vissa andra mineral. Rinman (1788). ÅrsbVetA 1824, s. 272. BonnierKL (1924). — jfr BIOTIT-, DIORIT-, OLIVIN-GABBRO m. fl.

 

Spalt G 3 band 10, 1928

Webbansvarig