Publicerad 1918   Lämna synpunkter
BOGSERA bωkse4ra, stundom bωg-, sällan bok- l. bog-, i Sveal. äfv. 032 (bogse´ra Weste; bogsèra Almqvist), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE (se d. o.); jfr BOGSER.
Ordformer
(bux- (buchs-, buxs-, bucc-) Gyllenius Diar. 218 (c. 1660), Agrell Maroco 2: 172 (1798, 1807). box- Triewald Konsten at lefva under vatn 38 (1734), SDS 1900, nr 470, s. 3; bogs- Röding SD 16 (1798) osv.)
Etymologi
[liksom d. bugsere af nt. boogseeren, buxeren l. holl. boegseeren l. t. bugsieren, trol. af port. puxar, draga fram, eg.: stöta, af lat. pulsare, slå, stöta (se PULSA). Skrifningen -gs- i sv. o. andra spr. torde bero på anslutning till BOG, sbst.1 II o. dess motsvarigheter]
1) [jfr motsv. anv. i d., nt., holl. o. t.] draga l. släpa (fartyg, pråm, båt, flotte l. annat flytande föremål) medelst fartyg l. båt som gm tåg l. dyl. förbundits med det fartyg osv. hvilket drages; ofta med det dragande fartyget ss. subj.; stundom om annan dragkraft. Taga, gifva bogsering. Vara under bogsering. Rosenfeldt Tourville 114 (1698). Jag (såg) min skeppare bringa sig genom boxering uti bättre vind. C. F. Fredenheim (1785) i Förh. o. upps. 15: 235. Den fullkomligaste stiltje! Hela besättningen har gått i storbåten för att bogsera oss. Sturzen-Becker 2: 73 (1861). Lastpråmar .. bogserade av en ångbåt. A. Sandström i Verdandi 1892, s. 180. Ångaren Elgen, som under försommaren bogserar timmer. Sv. turistfören. resehandb. 1: 168 (1894). (Man hade från pansarbåten) skjutit .. mot bogseradt mål. PT 1913, nr 196, s. 2. — särsk.
a) refl., om bogsering gm fartygets eget manskap medelst från fartyget utsatt(a) båt(ar). (Fienderna) buxerade .. sig något närmare in til landet. Loenbom M. Stenbock 2: 216 (1758).
b) utan obj. Strax finge vij några knechtar til hielp som buchserade medh hiullen framför Skutan. Gyllenius Diar. 218 (c. 1660). (Det) blef så lugnt, at vi måste boxera. C. F. Fredenheim (1785) i Förh. o. upps. 15: 239.
2) i utvidgad anv.:
a) om förflyttning af föremål på land gm släpande l. dragande. Särskilda arrangemang vidtogos för att bogsera (ångspår-)vagnen till stationen. SD(L) 1898, nr 273, s. 2. En med .. skidor försedd motorcykel kan snabbt bogsera en militärpatrull om 4—10 man, stående på vanliga skidor. 2 NF 25: 989 (1917).
b) [jfr motsv. anv. i nt., holl. o. t.] (i sht hvard. l. skämts.) med personobj.: släpa l. draga l. leda (ngn efter sig l. vid sidan af sig); konvojera, lotsa. Gå ner, och boxera hit den infama värden. Jag skal skamfila den skurken. Envallsson Julafton 52 (1801). E. Wigström i Vårt folk 19 (1893). — särsk. [trol. föreligger ofta påverkan från BOXA; jfr dock språkprofvet från 1897 under BOGSERA FRAM] refl.: mödosamt arbeta sig fram. För 16 sk(illing) boxerade han sig genom trängseln till gluggen, och kom lyckligt tillbaka med 2 gröna, i den knuffande handen illa tilltygade billetter. Bergman V. sm. skr. 53 (1825).
Särskilda förbindelser:
BOGSERA BORT 010 4. — jfr BORTBOGSERA.
BOGSERA FRAM 010 4. När vinden stillnar, så boxerar man sig fram. Björn Den besynn. 26 (1792); jfr 1 a. Man hade ganska stor möda att bogsera sig fram från ena rummet till det andra utan att ofrivilligt sparka till allt för många (af logerarna). Tengdahl Hamnarb. i Sthm lefnadsförh. 83 (1897); jfr 2 b slutet. Allt emellanåt ser man en sådan liten förlupen varelse (dvs. ett barn som kommit bort från sina föräldrar l. vårdare) bogseras fram till en af musikestraderna. Henriksson Tyskl. 363 (1901); jfr 2 b. En kanal, där de långa båtarna bogserades fram med hästar. Hallström Skepn. 307 (1910). Länstolar med sviktande sitsar och stoppade armstöd bogserades fram. Essén Vapenaffären 173 (1917); jfr 2 a. — bildl. De (dvs. latinvännerna) tro sig gå i têten för, men de bogseras i stället motvilligt fram af och följa med den moderna forskningen. A. Drake i Verdandi 1884, s. 135. — jfr FRAMBOGSERA.
BOGSERA IN 010 4. Damerna hade bogserats in i förmaket igen, och de flesta af herrarne hade .. dragit sig in i rökrummet. Lundquist Smink 107 (1887); jfr 2 b. En fullriggare med stark slagsida bogseras in (i Sydneys hamn). Bergdahl Till antipoden 113 (1906). — i bild. Eurén Orth. 3: 138 (1794). — jfr INBOGSERA.
BOGSERA NED 010 4. Galeren (blef) stilla liggande i ån til Tisdags-morgonen .., då den buxerades ned. Porthan Bref t. Calonius 304 (1796). — jfr NEDBOGSERA.
BOGSERA TILLBAKA 010 040, äfv. 032. Nordberg C. XII 2: 638 (1740). Han tog Bjarnes fria arm och bogserade honom tillbaka i dimman. Didring Malm 2: 84 (1915); jfr 2 b.
BOGSERA UPP 010 4. A. Hedenstedt (1762) i Sv. saml. 6: 339 (om bogsering uppför en flod). — jfr UPPBOGSERA.
BOGSERA UT 010 4. I thet samma kom en Eschaloup (dvs. slup) med 10 Man ock ville boxera them (dvs. de havererade krigsskeppen) ut (från land). Oedman Bahusl. 128 (1746). Uti samma Conseille blef beslutet at man icke längre skulle Vänta på god vind, utan .. antingen varpa eller boxera sig ut nattetid. Tornquist Utk. 1: 107 (1788); jfr 1 a. Derpå boxerade de ut på Redden. Törngrenska målet 104 (1801); jfr 1 b. — i bild. Han vill dock först något känna sig för, innan han boxerar sig längre ut från hamnen. Obj. gästen 1829, nr 4, s. 1; jfr 1 a. — jfr UTBOGSERA.
Ssgr (till 1): A: BOGSER-AFGIFT~02 l. ~20. SFS 1852, nr 16, s. 5.
-ANORDNING~020. —
-BÅT. för bogsering afsedd l. till bogsering använd båt, bogserare. Fullkomlig vindstilla rådde. Man måste utsätta bogserbåtar, för att få briggen af stället. Rydberg Frib. 340 (1857). Bogserbåtarne hafva .. vunnit sin största användning för bogsering .. af allehanda pråmfartyg. A. Lindblad i Vår flotta 1909, s. 85.
-BÅTS-BEFÄLHAFVARE~02100 l. ~00200. —
-FART.
1) [jfr SJÖFART] trafik som uppehålles gm bogserbåtar. SFS 1852, nr 16, s. 1.
2) (rörelse)hastighet vid bogsering. Vår flotta 1908, s. 43.
-FARTYG ~02 l. ~20. jfr -BÅT.
-FÄRJA.
1) ing.-mil. färja som bogseras. Såsom bogserfärjor användas förnämligast tredeliga koppel med helt däck. Pontonierregl. 1880, s. 171.
2) färja som bogserar. En bogserfärja för Slussen. PT 1903, nr 226 A, s. 3.
-GALGE. sjöt. akterut på en bogserbåt befintlig båge, öfver hvilken bogsertrossen löper, när den är fastgjord midskepps. —
-HAKE. sjöt. = -KROK.
-HJÄLP. Bogserångare, afsedde att lemna nödig bogserhjelp. Tidskr. i sjöv. 1890, s. 162. Den af (bärgningsångaren) ”Herkules” bogserade ångaren hade lidit maskinhaveri och därför sökt bogserhjälp. PT 1900, nr 91 A, s. 2.
-KABEL. jfr -TÅG 1. Ekelöf Skeppsm. 209 (1881).
-KROK. sjöt. på bogserbåt fastgjord krok i hvilken bogsertrossens främre ända är fäst under bogseringen; jfr -HAKE.
-LINA. jfr -TÅG 1.
-MINA. (förr) sjömil. mina l. torped, afsedd att förflyttas (o. styras) gm bogsering, släpmina; jfr -TORPED. Carlstedt Rörl. minmaterielen 69 (1880). Bogserminan .. är .. att anse som ett särdeles godt försvarsvapen vid försök till genombrytningar. Bæckström Sjökr. 1: 192 (1887).
-POLLARE. sjöt. pollare som utgör fäste för bogserkroken. —
-SKEPPARE. bogserbåtsbefälhafvare. —
-TJÄNST. (Ångbåten) var afsedd för bogsertjenst på kanaler. Uppf. b. 7: 368 (1874).
-TORPED. (förr) sjömil. bogsermina, släptorped. —
-TROSS. jfr -TÅG 1. Under stormen sprang bogsertrossen mellan de båda ångarna.
-TÅG.
1) tåg (kabel, lina, tross) hvarmed det bogserande fartyget drar det bogserade (fartyget l. föremålet). Rajalin Skiepzb. 230 (1730).
2) [efter JÄRNVÄGS-, GODS-TÅG o. d.; jfr LANDSVÄGS-TÅG] sammanfattande benämning på bogserbåt o. efterföljande bogserade pråmar l. fartyg. Varutrafiken medelst bogsertåg mellan sjön Venern och Göteborg genom Trollhätte kanalled. SFS 1891, Bih. nr 38, s. 2.
-ÅNGARE. Segelfartyg kunna .. icke utan tillhjelp af bogserångare komma till eller ifrån staden (Göteborg). AB 1865, nr 31, s. 2.
-ÅNGBÅT~02 l. ~20. AB 1865, nr 258, s. 2.
-ÅNGFARTYG~002 l. ~200. (numera föga br.) Stjerncreutz (1863). SFS 1882, nr 3, s. 2.
-ÄNDA. sjöt. bogsertåg (se -TÅG 1).
B: BOGSERINGS-AFGIFT~20 l. ~02. —
-ANORDNING ~020. —
-ANSTALT~20 l. ~02. (mindre br.) bogseringsanordning. SFS 1897, Bih. nr 73, s. 3.
-BÅT. (föga br.) bogserbåt. Jernk. annal. 1820, s. 285.
-FARTYG~20 l. ~02. —
-LINA. bogserlina. —
-PENNINGAR, pl. bogseringsafgift. —
-TÅG.
-ÅNGARE. bogserångare. —
-ÅNGFARTYG~200 l. ~102. (numera föga br.) SvT 1852, nr 24, s. 3. SFS 1893, Bih. nr 17, s. 2.

 

Spalt B 3703 band 5, 1918

Webbansvarig