Publicerad 1898   Lämna synpunkter
ANDA, v.2, o. ANNA, v.
Etymologi
[af AND, sbst.2; jfr fsv. anna, förtjäna, förvärfva]
(†) skära o. inbärga (säd o. d.); skörda (äfv. i motsats till inbärgandet). Anna .. Skära och bärga. Stiernhielm Fateb. (1643). Tå Säden rett mogen är, tå moste Åkermannen skynda på medh all macht at anda och bärga henne. Risingh Landb. 26 (1671). (Då) Wäderleken tillåter them (dvs. sädesslagen) at vpskära, och anda eller ock inbärga. Därs. Anna .. (dvs.) Hösta. Spegel Guds verk 1 Reg. (1685). — jfr O-ANNAD.

 

Spalt A 1282 band 1, 1898

Webbansvarig