Alla som har ett allmänt ord- och språkintresse har glädje av
SAOB. Ordboken vänder sig också till språkforskare och författare av
andra ordböcker samt till historiker, släktforskare och alla andra som
kan vilja ha hjälp vid läsning av framför allt äldre texter. Hittills
(2010) har 35 band från A till TYNA utkommit. Många bibliotek har
ordboken i sin referensavdelning.
Det finns bara tre ordböcker över germanska språk som är
jämförbara med SAOB. De är Deutsches Wörterbuch, Woordenboek der
Nederlandsche Taal och The Oxford English Dictionary.
I SAOB ges förutom en detaljerad och noggrann behandling av
ordens betydelser även, i det så kallade huvudet som inleder varje
artikel, en redogörelse för ordens uttal, böjning och stavning. Huvudet
avslutas med en kortfattad etymologi, dvs. beskrivning av ordens
historia och ursprung. Varje betydelse illustreras med ett antal
språkprov, och det först angivna språkprovet på en betydelse är alltid
det äldsta i SAOB:s arkivmaterial. Eftersom ordboken är historisk
behandlas inte bara nu levande ord utan också sådana som är helt ur
bruk, och betydelser tas upp som aldrig eller nästan aldrig används i
dagens språkbruk. SAOB behandlar det svenska skriftspråkets ordförråd
men inte helt utan inskränkningar. Följande kategorier av ord medtas i
regel inte i SAOB:
• personnamn och ortnamn
• tillfälliga ord och uttryck
• exklusiva facktermer
• rena dialektord
• främmande ord som saknar svensk böjning
• citatord från främmande språk
Viktiga litteraturverk och kända litteraturställen
prioriteras. Det historiska perspektivet medför att det äldre
ordförrådet, som är svårare att bedöma och beskriva än 1900-talets,
ofta exemplifieras med fler språkprov än det yngre. Det viktigaste
utgångsmaterialet för SAOB är ca 8 miljoner språkprov (excerpter) som
samlats in sedan 1880-talet. Språkproven är citat (oftast hela
meningar) ur ca 21 000 tryckta och otryckta källor från 1521 till idag.
Jämfört med andra ordböcker av motsvarande typ är SAOB:s material
mycket omfattande. Bara ca 10 % av excerptmaterialet kommer med i
ordboken. Ett ords betydelse kan ibland av olika skäl illustreras med
bara källa och årtal istället för språkprov.
Några viktiga typer av excerperade källor:
• Bibeln och psalmböcker från tidigt 1500-tal
till idag
• Gustav Vasas registratur från 1521 till 1560
• Offentliga handlingar från 1700-talet
• Skönlitteratur
• Encyklopedier och ordböcker
• Protokoll från ståndsriksdagarna
• Axel Oxenstiernas skrifter och brevväxling
från 1600-talet
• Svenska Akademiens handlingar
• Vetenskapsakademiens handlingar
• Dagstidningar och tidskrifter
• Handskrifter, t.ex. bouppteckningar,
inventarieförteckningar
• och protokoll från 1500-
till 1800-talet
SAOB får också visst material från andra samlingar, t.ex.
språkforskaren Olof Östergrens språkprovssamling (ursprungligen avsedd
för Nusvensk ordbok). Även institutioner som Svenska språknämnden och
Terminologicentrum bidrar med material. Tillkomsten av datoriserade
textsamlingar för informationssökning ger också stora möjligheter att
erhålla moderna språkprov.
SAOB:s språkprovssamling är tillgänglig för forskning, och ett
stort antal forskare från Norden och andra länder har under årens lopp
besökt ordboksredaktionen för att söka i och kopiera arkivmaterialet.
Excerptsamlingen används inte bara av språkforskare utan också av
litteraturhistoriker, teologer, historiker, folklivsforskare, jurister
m.fl. Särskilt för ordforskare erbjuder språkprovssamlingen ett
oskattbart och oumbärligt material.
|