Publicerad 2017   Lämna synpunkter
VOJT voj4t, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(förr äv. w-, -oi-, -oy-)
Etymologi
[av ä. t. woid, woit, möjl. av slav. ursprung]
sjöt. om hissanordning på fartyg, klapplöpare; äv. om lina använd till sådan hissanordning; förr äv. dels om rulle för logglina o. d. (jfr LOGG, sbst.2 1), dels om rulle för tvinning av garn (jfr RULLE, sbst.3 1 a β β). Siöregl. 1741, 3: A 1 b. Denna Logg-linan oprullas sedan på en rulla eller Voyt, som lätt löper omkring. Hauswolff Nav. 143 (1756). Röding SD 103 (1798; om rulle för tvinning av garn). Näste man (att låta sig halas) i vojten var en kvinna, den första i världen som använt sig av detta fortskaffningsmedel. SDS 1958, nr 212, s. 19. Vojten halades hem. SDS 1958, nr 212, s. 19.
Avledn.: VOJTA, v. -ning. sjöt. hala (ngt l. ngn) medelst vojt. Ekbohrn (1904). Svenska marinen övar ett nytt förbindelsemedel, vojtning, dvs. män skickas över mellan fartygen hängande i en tross. SDS 1958, nr 212, s. 3.

 

Spalt V 1532 band 37, 2017

Webbansvarig