Publicerad 2017   Lämna synpunkter
VIDA vi3da2, adv.
Ordformer
(vida (hw-, w-, -ij-, -dh-) 1535 osv. vider 1747. wija 1681 (i rim). wyda 1638)
Etymologi
[fsv. viþa; motsv. fd., ä. d., nor. vide, fvn., nyisl. víða (nor. nn. vida), fsax. wīdo (mlt. wide), fht. wīto (mht. wīt(e), ä. t. weite), feng. wīde (eng. wide); till VID, adj.; med avseende på bildningssättet jfr GÄRNA, ILLA m. fl. — Jfr VIDARE]
1) motsv. VID, adj. 1: med vid (geografisk) utbredning l. utsträckning, vitt; särsk. i fråga om ngts spridning l. ngns färd o. d.; förr äv. ngn gg i adjektivisk anv.; jfr 2. Haffuer ock så thenna meningen wijdha nogh gongit. OPetri 2: 452 (1535). Then ther wida faar han bliffuer myckit war. SvOrds. C 5 a (1604). Huru han må blifwa högt achtat, upsatt och wijda berömd i thenna werldenne. Muræus Arndt 1: A 1 b (1648). Ett girigt kiöpmans skepp på winning wida söker. Kolmodin QvSp. 1: 247 (1732). Också var afståndet ännu för vida, / Till tydligt sigte. Franzén Skald. 3: 368 (1829). Vida der i nejden fanns då mycket utvaldt folk, likväl var han den mest aktade. Lönnberg FnordSag. 1: 52 (1870). Erningers stämma hade redan hörts vida i natten. Carlsson MinB 41 (1912). — jfr HIMMELS-VIDA. — särsk.
a) i uttr. vida omkring, äv. kring, ngn gg äv. om; äv. ingående i prep.-förb. inledd av från. Alldenstund orterne äre så wijda omkring. Schück VittA 2: 172 (i handl. fr. 1674). Han vida kring, med tappert mod, / Skall dina vapens seger breda. Kellgren (SVS) 2: 113 (1781). Vida om sträcker sig .. den underbart vackra parken. PT 1914, nr 83 A, s. 2. Folk kom från vida omkring och det blev folkfest. Jörgensdotter BergDöttrar 26 (2009).
b) (numera mindre br.) motsv. VID, adj. 1 d, i fråga om ngts öppnande. The öpna sin mund widha offuer mich. Psalt. 35: 21 (öv. 1536). Öppnen porten wida / För Arthur af Bretagne. Hagberg Shaksp. 2: 259 (1847).
c) i bildl. anv.: långt (se LÅNG 2 c) l. med stort avstånd (se d. o. I 3) l. vidsträckt (se d. o. c) l. vidlyftigt o. d., vitt; särsk. i uttr. () för vida (jfr LÅNG 2 c α); förr äv. i fråga om tid: länge l. långvarigt (särsk. med bestämning preciserande tidsutdräkten); numera företrädesvis i α, β γo. γ. Så är medh .. (polackerna) schargerat, / At the haar måst transigera: / Först vppå någre års tijda, / Sedan tiugo sex åhr wijda. PolitVis. 340 (1649). Så hafwer Herren redan hunnit mycket wida, om han känner sig sielf. Lagerström Holberg Jean 46 (1744). Hännes hjerta (var) vida skildt från minsta böjelse til laster. Chenon Heywood 1: 32 (1772). Richelieu, en dristig och wida tänkande Man, fick Förwaltningen om hand. Gjörwell o. Bergklint Sam. 229 (1775). Prosten Pettersson, vars raljerier han tyckte gick för vida för att komma från en gammal präst. Månsson Rättf. 2: 355 (1916). — särsk.
α) i fråga om stor överlägsenhet l. överlägset l. mycket entydigt överträffande o. d.; särsk. (o. utom i α, βi sht) i förb. med (verb sammansatt med) över; ofta (i sht i α, β) närmande sig l. övergående i allmänt förstärkningsord (jfr δ); jfr LÅNG 8 a, VID, adj. 1 e slutet, h β γ. Een Drottning .. hwilken fast hon j macht och wälde tig wijda öfvergår, begärer lijkwähl allenast för din såtaste upptagas. 2Saml. 1: 120 (c. 1669). Alla .. bemötte soldaten frikostigt vida öfver hvad skyldighet och vana fordrade. Adlersparre Hdl. 3: 37 (1809). Det var författarens förmåga att gestalta stämningar och intryck som lyfte texten vida över dussinreportaget. Östling NazSensm. 221 (2008). — särsk.
α) i förb. med adj. l. adv. i komp., ungefär liktydigt med: mycket l. avsevärt; jfr LÅNG 8 c. Det andra Castellet är aldeles lika det Hollendska, dock vida större. Brelin Resa 20 (1758). Wida mer fängslande .. är dock anblicken af sjelwa bergwäggen. Englund Ged. 2 (1853). En avvaktande hållning från din sida är vida bättre. Espmark Glömsk. 54 (1987).
β) (numera mindre br.) i förb. med adj. i superl., ungefär liktydigt med: allra l. absolut; jfr LÅNG 8 d. Han tror sig ibland odödliga gudar / vara bestämdt i kraft och i makt den vida förnämste. Johansson HomIl. 15: 108 (1848). (Han var) en lika suverän mästare i att .. leda en månghövdad stab av tre nationaliteter, som han .. var vida den förste bland de Asienforskare som .. lyfte slöjan över Tibet, Turkestan och Gobi. OoB 1932, s. 73.
β) i uttr. hur(u) vida.
α) (numera bl. tillf.) i förb. med rörelseverb i bildl. anv., särsk. (o. i sht) komma: hur långt; jfr HURU-VIDA 1. Skattmästaren (berättade), huru vida dee i Cammaren voro kompne medh Louis De Geers räckningh. RP 6: 51 (1636).
β) (†) i vilken utsträckning l. mån o. d.; äv. sammanskrivet (se HURU-VIDA 1). Att the .. skulle leffverera förslagh, huru vida huar student i sin facultet skulle färdigh vara när han hade hela sit stipendium utagit. Rudbeck d. ä. Bref 10 (1662). Björkman (1889).
γ) ss. (numera bl. sammanskriven) konj. (se HURU-VIDA 2).
γ) i uttr. så till vida (se SÅ-TILL-VIDA), så vida (se SÅ-VIDA).
δ) [sannol. utvecklat ur α (α, β)] (numera mindre br.) övergående i allmänt förstärkningsord: högst l. alldeles l. mycket o. d.; förr äv. övergående i pronominell anv.: mycket; jfr α o. VID, adj. 1 h β δ. Til at bestyrka sin wida oformelige conclusion om det prætenderade Religions exercitio. HC11H 8: 173 (1693). I skulle vara lyklig om des sinnes egenskaper svarade emot des vakra utseende; men vida felas. Chenon Heywood 2–3: 57 (1773). Den arma modern .. (började) med förskräckelse ana att något vida annat vore å färde än det att Konstance blott förstått Justus’ kufvade låga. Carlén Bull. 3: 76 (1847). En annan metod, som i alla hänseenden är vida att föredraga. Idun 1890, s. 41. Det oundvikliga ödeskastet att sätta hela husets välfärd på ett vida osäkert kort. Högberg Frib. 378 (1910).
2) (†) motsv. VID, adj. 2: fjärran l. avlägset l. långt bort; särsk. i förb. med prep. (i)från; ngn gg äv. i förb. med verb som anger förflyttning, med kvardröjande bet. av 1 l. med huvudsaklig tanke på befintlighet efter förflyttningen. Gudh tröste henne, så älendig hon ähr .. att hon så vijdha ähr i fremmandhe landh. AOxenstierna 7: 626 (1632). Drif döden bort wida / Och skona mit lif. Runius (SVS) 1: 95 (1712). Han har .. förwaltat läro-ämbetet i dessa oordentliga och wida från hwarannan belägne Wicacoa, Kings-Essing och Upper-Merian Församlingar. Wallquist EcclSaml. 1–4: 382 (1784). Än äro vi från målet vida. Rydberg Faust 209 (1876).

 

Spalt V 918 band 37, 2017

Webbansvarig