Publicerad 2017   Lämna synpunkter
VERTEBRAL vær1tebra4l, adj.
Etymologi
[jfr eng., t. vertebral, fr. vertébral; av nylat. vertebralis, avledn. av vertebra (se VERTEBRA)]
(utom ss. förled i ssgn VERTEBRAL-KANAL(EN) numera mindre br.) som hör till l. avser ryggkotorna, ryggrads-; utom i ssgr anträffat nästan bl. i ordböcker. Pfeiffer (1837). Svansregionen innehåller en mängd långa kotor, mellan hvilka undre bågarne äro fästade. De vertebrala ändarne af dessa bågars grenar äro förenade medelst ben. Sundström Huxley 233 (1874). Lindskog (1997).
Ssgr: VERTEBRAL-DJUR. (†) ryggradsdjur; jfr vertebrat. Svea 1: 76 (1818). Björkman (1889).
-KANAL(EN). anat. ryggradskanal(en). Sundevall ÅrsbVetA 1843–44, s. 1. Av stor vikt är .. att vertebralkanalens kaliber är relativt vid i förhållande till ryggmärgens tjocklek. Hjortsjö Broman MännRör. 139 (1952).
-REVBEN. (†) om den del av ett revben som vetter mot ryggraden. Lilljeborg Däggdj. 6 (1870). Sundström Huxley 192 (1874).

 

Spalt V 792 band 37, 2017

Webbansvarig