| Publicerad 2017 | Lämna synpunkter |
VERKE (numera bl. ss. senare led i vissa ssgr ~vær2ke), sbst.2, n.; best. -et; pl. -en (Bergv. 1: 55 (1624: bokwärken) osv.) ((†) = OxBr. 11: 74 (1633), Runius (SVS) 2: 7 (1699, 1724)); jfr VERK, sbst.1 anm. 2:o.
1) († utom ss. senare led i ssgr) om i visst syfte utförd handling l. bedriven verksamhet (jfr VERK, sbst.1 1 a); särsk. om (resultat av; jfr 2) handling utförd av Gud (jfr VERK, sbst.1 1 b). Guds obegripliga macht uti skapade wärcke beskådas. Runius (SVS) 2: 7 (1699, 1724). Som rummet wid tryckeriet nästan blir för knappt, och åthskillige andra wärcken därigenom hindras, at biblarna ligga i wägen. VDAkt. 1730, nr 281. Denna sin art af kärlek har han sino wärke förunnat. Dalin Arg. 1: 326 (1733, 1754). — jfr MÖLNE-, NATT-, NIDINGS-, STOL-, TIM-VERKE m. fl.
2) (†) om resultat av skapande l. arbete, särsk. dels om hantverksalster (jfr VERK, sbst.1 2 (a)), dels (ss. senare led i ssgr) om konstruktion bestående av flera delar (jfr VERK, sbst.1 3). Karlen som båten giorde betale hust(rv)ne sitt i gen och han tage båten ept(er) th(et) han ford(er)ffuade he(n)nes werke. OPetri Tb. 230 (1528). Förlått af grönt wärke. BoupptSthm 2/7 1625. Gyllenius Diar. 190 (c. 1670). — jfr SNICKAR-, SPOL-, TÅG-VERKE m. fl.
4) (†) verk (se VERK, sbst.1 6), särsk.: (elliptiskt för) bergverk. För Nora och Lindess bergslagh skull och dee verkie, som dertijll höra. OxBr. 11: 74 (1633). OxBr. 11: 339 (1649). — jfr BLÅS-, RÄNN-VERKE m. fl.
5) († utom ss. senare led i ssgr) om råämne l. material; särsk. i fråga om malm l. mineral; äv. om delvis behandlat l. förädlat råämne osv., särsk. om byggnadsmaterial; ofta liktydigt med: virke (se VIRKE, sbst.2 1; se särsk. a, b); äv. bildl.; jfr VERK, sbst.1 8. G1R 16: 160 (1544). Skole twänne Hws .. när Pestilentzien låter sigh see, vthaff hård Materia eller Werckie, som är Steen, Trä, etc. .. vpbyggias. Carolstadius Pest. D 2 a (1620). Materien eller ämnet, hvar utaf våra Dahlkarlar .. tillvärcka detta Myr-Järnet, kallas Yrcke, af andra åter Örcke eller Wärcke. JernkA 1845, s. 8 (1732). Pyramider och Obelisci, thet är, grufweligen höga Torn, som af så ofanteligit wercke äro sammansatte, at man mödan och bekostnaden ej kan begripa. Hübner Geogr. 385 (1738). Ofta händer under torfskärningen, att trädrötter eller annat werke i torfmåsen finnas. Wåhlin LbLandth. 18 (1804). Rent och rakt ska det vara, sa far alltid. Men jag måtte va utå sämre verke det slår inte fel. Wägner ÅsaH 168 (1918). — jfr FURU-, PLANK-, RES-, RÄT-, SKEPPS-, SPARR-, TRÄ-VERKE m. fl. — särsk.
a) om avverkad trädstam, vanl. koll.; äv. ss. ämnesnamn; särsk. om brännved, särsk. samordnat med ved; jfr TIMMER, sbst.1 2. Jag moste och i Winter lathe hugge werke till att slå op een Pråm. SUFinlH 2: 351 (1607). Sådant werke, som intet tjänar til bräder eller annat architectoniskt bruk, och likwäl utomlands begärligt är til Bogspröten .. Båtshakar (osv.). HC11H 4: 36 (1697). Alunvärkets upprätthållande medelst tilräckeligit förråd på ved och verke. 2RARP 15: 546 (1747). Idag lät jag på hemskogen hugga och köra hem mycket grant verke til gärdsel och det dertil odugliga til ved. Muncktell Dagb. 2: 250 (1819).
b) mer l. mindre bearbetat trävirke, timmer (se d. o. 1); särsk. om sådant trävirke avsett l. använt ss. byggnadsmaterial (till skepp l. hus o. d.); särsk. i förb. med timmer. SkeppsgR 1544. Hafver jag fuller hafft i sinnet att låtha slå op någre skep och till dhen ende förskaffat een hoop värcke. AOxenstierna 6: 314 (1631). Hwad Timmer och wärke med möjeligaste sparsamhet .. fordras kan. LandtmFörordn. 114 (1734). Grofva stockar, som gifva tungt och vresigt verke. Muncktell Dagb. 1: 129 (1815). Förvaringsrummet bör vara luftigt så att verket kan torka och ej mögla. Ström MinnB 17 (c. 1865).
-DAG. vardag; jfr verk-dag. Rudbeckius Luther Cat. 53 (1667). Om söknedagarna äro (i Engl.) alla gator fulla med careter, cheser, wagnar .. Så at man kan beqwemligen komma med lindrig penning nog hwart man wil om werckedagarna. Swedberg Lefw. 71 (1729). PH 2: 1068 (1734). —
-MÄSTARE. = verk-mästare 1. Till alle Wärckemästere vdj Tielmo Sockn som Stålboger göre. G1R 15: 411 (1543). Artige Poeter, liuflige Musici, weltalige män, konstige werckemestare vti allahanda arbete vppå trää, vthi metal, och vthi steenar. Muræus Arndt 4: 57 (1648). Rätter Gudh .. then högsta orsak, vrsprung och wärkemästaren til all tingh. Emporagrius Cat. G 4 a (1669).
Spalt V 746 band 37, 2017