Publicerad 2017   Lämna synpunkter
VEHEMENS, r. l. f.
Ordformer
(vehemence 1716. vehemens 1904–1914. vehementie 1631. vehements 1658)
Etymologi
[jfr t. vehemenz, eng. vehemence; sannol. av fr. véhémence, av lat. vehementia, häftighet, passion, till vehemens (se VEHEMENT)]
(†) häftighet l. kraftfullhet l. våldsamhet. AOxenstierna 6: 430 (1631). Vattnet, som med stor vehements om våren utkommer. HSH 6: 99 (1658). Den åskådning i rösträttsfrågan, som däri med mycken vehemens framhäfdes. Stridsberg Frihetsm. XV (1914).

 

Spalt V 668 band 37, 2017

Webbansvarig